Citat:
Ursprungligen postat av
LennartDenLelle
Menskonsten har ju på nåt sätt fått symbolisera pretto och bajsnödig konst, men är det verkligen så illa?
Ge mig era bästa exempel på riktigt bra menskonst!
Menskonsten har fått symbolisera pretto och bajsnödighet, men det betyder inte att begreppen är synonyma. Menskonst kan vara ganska banal, typ "
Se mig, jag är kvinna!", "
Här är min kvinnokropp! Kvinnliga kroppar finns i det offentliga rummet!".
Konst som är pretentiös i ordets rätta bemärkelse (dvs konst som gör anspråk på att vara något den inte är), är faktiskt ganska sällsynt idag. De flesta målar/skulpterar/filmar bara något de gillar, och sedan påförs den en "mening" i samband med att man ska söka bidrag eller ha vernissage (typ "
Mitt konstnärskap utforskar relationen mellan könsidentitet och historiska miljöer" eller liknande), men det är bara efterkonstruktioner, och har nästan aldrig något med själva konstens tillblivelse att göra.
Den konsten blir mindre irriterande och mer njutbar, om man ger fan i att läsa de där broschyrerna som de sätter i händerna på dig.
Den uttalat politiska konsten kan vara ganska pretentiös, för den är ofta så dåligt informerad om de teorier den påstår sig utforska. Den säger sig ofta vilja förändra (och "belysa"), när den i själva verket bara vill irritera. Tänker på Makode Lindes skrikande neger-tårta alla dessa tusen feministiska serietecknare som fastnat i hån och hat som en pose.