Vilka värderingar leder till ett stabilt samhälle som blir bättre över tid?

Vi vill leva i ett harmoniskt och bra samhälle som genom människans intelligens och förmåga att planera bara blir bättre över tid.

Men vilka värderingar krävs för ett sådant samhälle?

Less greed kort och gott.

Pratar vi den Kinesiska eller den Ryska retoriken här?

Den anglosaxiska var jag ute efter.

Det krävs solidaritet, empati, kunskap och långsiktig planering.

(Fan, då är det kört för mänskligheten.)

Finns ju många olika värderingar att ta i beaktning men det handlar kort och gott om gamla klassiskt maskulina västerländska värden.

Något som framför allt fallit bort idag är idéen om att det finns någonting som ett eget ansvar i livet.
Idag har vi nära noll eget ansvar på grund av att feminina värden med socialism genomsyrat världen och gjort många till riktigt vedervärdiga parasiter. Är ju bara att titta på alla självömkande idioter som gråter ut i kvällspressen och begär mer bidrag när de borde ta sig i kragen.

Men går de flesta bara till sig själv och tittar sig själva i spegeln och ser till att man själv tar ansvar för sin livssituation så blir det också ett betydligt bättre samhälle generellt.

Jag är benägen att hålla med! Man kan nog inte bygga ett harmoniskt samhälle som bygger för ensidigt på girighet, pengar eller egenvinning på bekostnad av det allmänna.

Hur skapar vi ett samhälle som värderingsmässigt motverkar girighet?

Det låter fint i teorin men hur står det sig mot det faktum att kvinnor väljer män utifrån vem som har mest? Ska vi köra stora hattar istället?

Välfärdsstaten utarmar människan och gör henne ynklig?

Jag tycker att hatten borde komma tillbaka, ja!

Men annars kan man ju tänka sig att samhället åtminstone kan ha högre ideal än girighet, samtidigt som den mest talangfulla och hårt arbetande kan skaffa sig mest på ett sätt som inte motverkar allmänhetens bästa. Det finns ju ett mellanting eller en mer sofistikerad linje att välja än antingen eller.

Sedan väljer ju inte alla kvinnor heller bara utifrån vem som har mest tillgångar.

Man kan tycka att vi borde ha organiserat våra samhällen vid det här laget så att vi faktiskt planerade långsiktigt. Är våra institutioner och värderingar urholkade och bristfälliga?

Det finns en anledning till att jag fetade långsiktig.

Det sägs att vi människor bör leva mer i nuet än vad vi gör, och det är möjligen så för oss som enskilda individer, men som art, som samhälle och som mänsklighet bör vi tänka, planera och leva långsiktigt.
Tyvärr är vi inte kapabla att få ihop det där.

Det handlar inte om institutioner, politiska system eller tillfälliga värderingar, utan om en allmänmänsklig oförmåga.

Jag är ateist, men de flesta religioner har en poäng då de menar att man ska "tänka på livet efter sitt liv".

Hur långt tänker vi?
På bensinpriset idag, räntan imorgon, mandatperioden, problemen nästa år, pensionen och i bästa fall på barnens uppväxt.
Det räcker inte för ett riktigt bra samhälle på lång sikt.