Citat:
Ursprungligen postat av
tjallepetter
hej
Det är så att jag har börjat dejta en tjej från Finland som jag träffa nere i Spanien.
Hon har besökt mig och jag har besökt henne.
Vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt och jag är så frustrerad att hon inte kunde varit svenska.
Hon kan bara finska och engelska och därför pratar vi bara engelska vilket jag ibland blir less på.
Hon bor som sagt i Finland och har sagt att hon skulle kunna lämna sitt land utifall hon hittar den rätta.
Jag som man tänker ju då, vad ska hon göra här? Hon kan ju inte ens språket.
Någon som varit med om något snarlikt och hur löste ni detta?
Köpenhamn, Hotel Britannia medio 70-tal.
Där stötte jag, helsvensk med engelska som andraspråk, ihop med en helt sagolikt vacker finska från Karelen, med ryska som andraspråk, i hissen på entréplan.
Ingen av oss förstod vad den andra sade, men när vi nådde plan 6 där mitt rum låg, hade vi redan gått i clinch och hånglade för fullt redan från plan 4.
Det "klickade" från första ögonkastet, som vissa säger, för oss båda.
Har liksom aldrig haft några problem alls med att få kvinnor, och jag hade haft många innan och ännu fler efteråt, men kan ödmjukt erkänna att hon var den vackraste, ljuvligaste och skönaste kvinna jag haft den stora äran att älska.
Det var ytterst minimal förståelse någon av oss hade för den andres försök till kommunikation, däremot synkade vi ytterst harmoniskt på alla andra sätt.
Lite drygt tre dygn fick vi tillsammans, och med facit i hand, så blev det den tidsperiod med en kvinna som jag helst skulle vilja behålla i mitt minne, ifall jag fick välja ut ett och skulle tvingas radera resten.
Det blev tyvärr ett hastigt uppbrott pga anledningar, varav en var hennes hysteriska syster samt hennes bestämde farsa som gemensamt hämtade henne från mitt rum, i sällskap med hotelchefen.
Dessa tre dygn hade vi varit alltför upptagna med varandra och varandras kroppar, för att ens hinna tänka en tanke på att byta kontaktuppgifter.
Till och från, men ganska ihärdigt ändå, scannade jag Finland i största allmänhet och Karelen i synnerhet, under de närmast kommande 15-20 åren, utan minsta resultat eller ens ledtråd.
Försökte t.o.m lära mig finska, vilket var dömt att misslyckas.
Nå ja, än minns jag dessa tre dygnen iallafall...
