Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
Det finn säkert sanningsenliga uppgifter från hennes förhör. Men man ska nog akta sig för att okritisk tolka allt hon säger som sanning. Som t.ex att J velat döda hennes bror och ex.
Varje gång jag tänker på den incidenten om brodern, tänker jag på en verklig händelse i USA, där en kille får två av sina kompisar att döda hans familj. Jag hittar tyvärr inte dokumentären, knske berpoende på att den blivit till Netflixfilm.
Han måste ha varit en fullblods psykopat/narcissist. På sin "graduation"middag med familjen, där de tillsammans firade hans skolavslutnng som han i verkligheten inte genomfört (han fick en Rolexklocka, och det finns fina bilder från bara 30 minuter innan morden), väntade alltså han kompisar på familjen i deras hem. Hans mamma och bror dödades omedlbart, medan pappan mirakulöst överlevde. Bart Whitaker själv, fick enbart ett skott i en arm (naturligtvis).
Snart började dock polisen misstänka Bart, som flydde till Mexico (tror jag det var). Han träffade en tjej och flyttade in till familjen som behandlade honom som sin son.
En dag berätade flickvännen om att hon blev irriterad på sina föräldrar över något bagatellartat (som alltid förekommer i lika familjer). Hon häpnade över hans förslag; att bara döda familjen.
Familjen vittnar om hur mycket de tyckte om Bart, han var som deras son. Hur en narissict/psykopat ser lösningen på sina problem så enkla, bara ta bort problemet.
Jag ser ett liknande tankemönster här hos Johanna. Att tankarna om problemen blir så destruktiva, att det vänder i ett hat så starkt som inte står i proportion till det som händer, och vanliga lösningar som att prata om problemet, släppa problemet och gå vidare, eller undvika; det finns inte på världskartan.
Det blir som att Johanna upplever att oförätter, osämjor blir så stora problem, att de måste åtgärdas med abnorma lösningar: mordbrand, nerknuffningar, Molotovcoctail, strypning.
Man kan väl också vända på steken och säga att det gagnar väl inte Maja direkt att berätta om Johannas sjuka tankar. Det lägger ju stor smolk i hennes bägaare också.
Maja har ju inte larmat om dessa tankar Johanna har haft, och hon är väl en av de få som förstår vem Johanna är och vad hon är kapabel till. Och nu sitter Maja (vid förhören) och själv är misstänkt för mord, varit i samma lägenhet som Tove när hon dog, och Maja visat sig vara villig att gå Johannas ärenden i andra fall.
Varför skulle Maja inte vilja dämpa detta, genom att försöka visa att hon inte trodde att Johanna kunde gå så långt?
Jag ser hennes ärlighet i de här frågorna som att det börjar gå upp ett ljus för Maja.
Även det faktum att Maja placerar sig i badrummet, precis där Tove dött (där brottet skett), är ju helt ologiskt att hon skulle göra om hon var skyldig.
Som jag sagt, till och med ett barn fttar att man inte ska säga att man var i det rum där det saknade godiset fanns, precis när mamma var borta.
Det är något vajsing med tidslinjen.
TR fyller själv i de svar de önskar för att få in Maja i mordet.
jag tänker att rättsläkaren nu läst domen, och har sina funderingar och kanske även invändningr att de sutsatserna kanske man inte kan dra så hårt som de gjort. Man behöver veta mer om olika bitar för att
så säkert kunna säga att det beror på det eller det.
En rättsläkare är mycket noggrann med sina slutsatser och graderar dom i skalor. TR säger så här måste det vara. Punkt slut. Tror inte att AL håller med.