Citat:
Ursprungligen postat av
TyrgilScramasax
Underkänner du tingsrättens dom?
Gör det. Starta en ny tråd där du sakligt går igenom varför tingsrätten hade fel.
Om du inte gör det kan du lika gärna hålla käft.
Citat från dom:
Inom svensk straffrätt talar man om flera olika typer av uppsåt. Två av dessa typer är
avsiktsuppsåt och insiktsuppsåt. Om gärningsmannen har haft för avsikt att uppnå en effekt
och också uppfattat den som praktiskt möjlig, har hen handlat med avsiktsuppsåt. Har gärningsmannen visserligen inte eftersträvat effekten men förstått att den skulle inträffa eller att
den var
praktiskt taget oundviklig, har hen haft insiktsuppsåt. En gärningsman måste också i
tillräcklig grad varit medveten om vad hen gjort.
Citat från dom:
Eftersom Maja Hellman inte har berättat om detta
moment finns inga uppgifter från henne om hur hon uppfattade situationen. Tingsrätten
konstaterar att om en person håller fast en person i armarna som håller på att bli strypt av en
annan person och denna strypning pågår under en längre tid är risken uppenbar att den strypta
personen kommer att dö. Det är allmänt känt att kraftigt strypvåld under en längre tid leder till
döden. Rättsläkaren Aleksandra Lazarevic har beskrivit de olika stadier som en person som blir
strypt genomgår. Efterhand måste Maja Hellman ha insett, blivit medveten om att Tove höll på
att dö. Trots detta vidtog hon ingen åtgärd för att försöka rädda Tove eller försöka förmå
Johanna Leshem Jansson att sluta och i stället tillkalla polis och ambulans. Vare sig Maja
Hellman eller Johanna Leshem Jansson har trots att grannen Lahanj Kornasan ringde på två
gånger sökt grannens hjälp. Att Maja Hellman i någon mån varit påverkad av alkohol är ingen
straffrättsligt giltig ursäkt. Maja Hellmans agerande senare under natten när Toves kropp
forslades bort tyder också på att Maja Hellman inte var särskilt berusad.
Tingsrätten anser att
Maja Hellman handlat med insiktsuppsåt.
Min tolkning av insiktsuppsåt är att det bygger på det kognitiva elementet och förutsätter att GM ser en viss följd som mycket sannolik. I praktiken kräver det att GM inte känner några egentliga tvivel om att en viss följd kommer att inträffa som en konsekvens av gärningen. GM har då praktisk visshet, att i gärningsögonblicket inte hyste något egentligt tvivel om följden.
Det klassiska skolboksexemplet; att GM detonerar en bomb på ett fartyg med uppsåt att döda A. Följden blir emellertid att B och C dör. GM har här insiktsuppsåt då han inser att B och C också kommer dö (praktiskt visshet). (Asp, m.fl., Kriminalrättens grunder, s. 289, NJA 2004 s. 176 och NJA 1977 s. 630.)
I detta fall kan det knappast vara fråga om något insiktsuppsåt hos M. Att
när M håller fast T:s armar är nästintill säker på att följden kommer inträffa (att T dör) är högst osannolik. Hon kan dock ha haft avsiktsuppsåt, d.v.s.
när M håller fast armarna gör hon det med syfte att en viss följd ska inträffa (att T ska dö).