Är vår identitet koppad till en unik partikel?

Nej, du förstår inte vad identisk betyder i detta fall: samma, bara i flera upplagor. Alltså verkligen samma. Det är därför de styrs av Fermi-Dirac-statistik (eller Bose-Einstein när det gäller bosoner som t ex fotoner). Elektroner är inte bara likadana, de är identiska. De har verkligen inte någon unik identitet.

Tja, du kan ju fråga Jesus! Han har nog koll på dem, allvetande som han är!

Intressant. Så på kvantnivå, om man drar det till det yttersta så är jag och du identiska? Vilka filosofiska konsekvenser får detta?

Identitet är något som formas av de regler och lagar vi lär oss av andra människor.Ide titeten börjar väl när ens föräldrar ger en ett namn.

Men hur går det här ihop med Pauliprincipen: "Pauliprincipen, dvs att två elektroner i samma atom måste ha olika tillstånd".

Det här är tydligen ett filosofiunderforum.

Leibniz lag eller principen om identiska storheters oskiljaktighet är den logiska princip som säger att om a och b är identiska objekt så har a och b samma egenskaper. Allt som är sant om a är också sant om b.

Detta ska då vägas mot

Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna. Detta leder till att två fermioner inte kan vara i samma kvanttillstånd samtidigt, eller med andra ord ha samma uppsättning kvanttal.

Om vi nu tar stöd i vad nerdnerd skriver ovan:

Poängen är att FD-partiklar som t ex elektroner måste lyda under Pauliprincipen, dvs att två elektroner i samma atom måste ha olika tillstånd.

Så har vi möjligen rekvisitan för en tröttsam filosofisk diskussion där folk tror att det finns rätt eller fel.

Man får då kanske argumentera för att elektronerna är identiska men de har olika orientering i någon mening. Nu har jag läst mig till (20 min på Wikipedia, så inga garantier för att allt eller ngt är rätt uppfattat) att elektronen anses vara punktformig, dvs sakna utsträcking.

Den har dock laddning och massa. Sen har den en annan egenskap, ngt som kallas spin.
(Oklart om den kan tilldelas en position i rummet.)

Det är en vektor, den tillhör ett vektorrum, dvs mha en norm i detta så har den en storlek och den har en riktning. Men det är en vektor i ett komplext vektorrum och den beter sig lite underligt, men det behöver vi kanske inte bekymra oss om här.

(Det låter som ngt slags snurrande kring en axel, och jag läste just i Wikipedia att det mkt riktigt finns en axel och projektioner från den "spinaxel" som på något sätt kan tilldelas elektronen på axlar i koordinatsystem (i det komplexa vektorrummet då?)).

Det väsentliga är då att enligt Pauliprincipen så måste två elektroner i samma bana (vad nu det betyder, bana?) ha olika värden på den här vektorn. Det brukar uttryckas som att spin är upp eller ned.

Är då dessa elektroner i samma bana identiska? Har de samma egenskaper? Vid ett ytligt betraktande kan det tyckas så, men någon sklllnad måste ändå föreligga, enligt den lite tjatiga Pauliprincipen.

Det är, kanske någon tänker sig, ungefär som att något inte ändrar egenskaper om detta ändrar sin position i rummet? Om jag står på huvudet är jag densamme. (Man kan ju dock säga att helt samma är man ju inte.).

Är då spin en egenskap hos en elektron? Man får anta att det finns någon väg från det vektorum där spinvektorn en ett element till det euklidiska rummet finns. Så det finns någon skillnad mellan olika spintillstånd hos en elektron i det vektorrum där storheten spin är definiterad, en skillnad som kan uttryckas i det vanliga tredimensionella rummet R^3?

Om då någon tycker att två elektroner som har en skillnad där inte är identiska? Är det bara en semantisk fråga? Om två elektroner är separerade i rummet är dessa då olika för att de har skilda rumskoordinater, i den utstäckning npi man kan tala om position i rummet för en elektron?

Om det finns två elektroner a, b i samma bana, kan man då säga mer än att de måste ha olika värden på sina spinvektorer? Vad betyder det att säga att a har en viss spinvektor om a inte går att skilja från b på annat sätt än via värdet på denna vektor?

Ja och nej. Svaret på din fråga är hur som helst: Leibniz monad. Den kan dock inte definieras materialistiskt (partikel), eller studeras via vetenskaplig materialism för den delen, då den är immateriell.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gottfr...niz#Monadologi

Att vi består av samma partiklar betyder inte att jag och du är identiska om identitet är en fråga om mönster. En människa har identitet på grund av sitt unika mönster.
Om en ensam partikel inte kan bilda ett mönster så har den inte någon identitet.

haha jävlar, så en annan filosof har redan tänkt på samma sak?

Som en annan användare innan sa så är identitet ett mänskligt koncept vilket jag köper,så de blir en icke fråga, eller ska man tolka det som Leibniz monad att det inte går att studera via vetenskaplig materialism, då den är immateriell.

Eller menar Leibniz samma sak, att immateriell är detsamma som ett mänskligt koncept?

Ja en partikel som existerar i flera upplagor, kan ju inte bilda ett unikt mönster, eftersom det endast består av en partikel. Ja enligt det mänskliga konceptet är ju identitet vår unika partikel konfiguration.

Däremot uppstår en paradox. Om det finns två likadana partikelkonfigurationer har dom då samma identitet? Om jag dödar ena människan, så kommer ju inte den andra människan med samma partikelkonfiguration också dö, så därför blir det tveksamt att påstå att de har samma identitet, men vad vet jag, det kanske ryms inom definitionen av identitet som inte är större än så i sin mening.

Jag ser inte att "upplagor" har med saken att göra. (?)
Tre stjärnor kan bilda en stjärnbild. En ensam stjärna kan det inte. Det var vad jag sa.



Ja det är väl ett rimligt antagande? Matematiken förutsätter att alla cirklar och alla ettor är identiska till exempel.
Men sedan lever vi uppenbarligen inte i en värld av "perfekta cirklar", så vår intuition säger ifrån och leder oss till paradoxen. Eller tror du att det finns en verklig paradox?


De var identiska tills du interagerade med den ena konfigurationen.
Att interagera är att konfigurera. Du konfigurerar om den ena. Efter det har de uppenbarligen olika konfiguration där den ena kallas död och den andra levande.

Rätt intressant att en död och en levande person innehåller samma partiklar. Det är bara en fråga om konfiguration.