Varför ska alla människor göra karriär?

Jag förstår inte varför hela grejen med att göra karriär är så hype:ad.

Inte ens 2% av hela befolkningen kommer ens göra någon märkvärdig karriär och det är ytterst få som faktiskt kommer göra det. Vad är det för fel med att vilja leva ett simpelt liv och aldrig tacka ja till befordringar, osv?

Vet människor ens vad karriär betyder längre?

Jag tjänar för mycket för att ens bry mig om karriär eller arbete.. dock är det ju social status med en bra karriär.

Status och pengar är väl vad det oftast handlar om, sen finns det såklart en del som har en passion för sitt arbete och då faller det sig naturligt att man vill utvecklas.

LinkedIn är en freakshow i "jag gör lyckliga saker med lyckliga arbetskamrater, idag igen" och inflation i arbetstitlar. Fast det finns andra forum du kanske missat, tex Land har alltid inslag av nån som flyttat till landet och fångar sin egen mört.

Lite handlar det om status, lite om att låta upparbetad kunskap leta sig uppåt i organisationen. Säg att du efter 10 års kneg som säljare blivit väldigt duktig på det jobbet. Kanske det kan vara en god idé för företaget att låta dig leda andra säljare som någon typ av mellanchef eftersom du faktiskt har sakkunskap om de förhållanden som dessa möter? Och bland de som fungerar bra som mellanchefer kan man plocka ut den nya chefen för att återigen dra nytta av upparbetad kunskap och bevisad förmåga.

De allra flesta gör någon typ av karriär under sitt arbetsliv, även om många gör det i blygsam omfattning.
Jag är övertygad om att de flesta 20-åringar som jobbar vid stekbordet på "donken" inte är kvar där tills de går i pension.
De flesta går vidare till något bättre, så glöm det där med 2%.

Vad gäller dig Jonteboj, så bör du kanske först och främst flytta hemifrån och skaffa dig ett jobb innan du alls börjar prata om karriär:

(FB) Värt att ta CSN lån trots att man bor hos päronen?
(FB) Att vara arbetslös är bättre än att suga kuk och sälja sig på arbetsmarknaden

Jag har inte gjort karriär och har aldrig haft någon önskan om det heller. Jag har jobbat i 44 år som kontorsvaktmästare.

Tror inte alla ser att göra karriär som meningen med livet om man säger så.

Dock så är det de som gör karriär som är de som hörs och syns mest. Därför blir vi flesta lurade att det är det vi alla ska ha som största mål i livet.

Alla ser Zlatan men ingen ser den lille gubben i stugan i skogen som hugger trä för att värma sig mysigt på kvällen.

Man behöver inte bli störst, bäst, rikast, vackrast eller mest känd för att göra karriär.
Städerskan som blir arbetsledare för städgruppen eller muraren som blir förman gör också karriärer, om än i liten skala.

Nej det har du såklart rätt i. Tycker frågan är rätt intressant så följer svaren med intresse.

Kan det ha med att göra att de flesta av oss aldrig blir nöjda? Illusionen utav jagandet efter lyckan, som osynligt för de flesta redan existerar i nuet.

För att bilden av "kärnfamiljen" som något åtråvärt har utraderats av kulturmarxismen.

Fast jag tycker vi har bra koll. Folk i Sverige vet sina begränsningar. En del vill komma upp sig på det jobb de har, vissa byter jobb, ganska många utbildar sig och får upp sin lön. En del trivs med det jobb de har. Men nästan ingen tror att de ska bli statsminister.

Jämför men USA där folk på allvar tror att var de kommer ifrån och föräldrarnas pengar spelar noll roll, alla kan bli president, det handlar bara om att anstränga sig.

Vi vet att det är svårt att ta väldigt stora kliv. Och då har vi ändå gratis utbildning.