Oplanerat gravid

Vi har fått reda på att vi ska bli föräldrar, oplanerat och med preventivmedel. Vi är båda mellan 20-25år och har fasta arbeten, äger ingen bostad ännu. Vart ihop i 3 år.

Egentligen har vi alla förutsättningar att ge ett barn ett bra liv. Men jag är så kluven, jag vill absolut ha barn inom en snar framtid men jag har lite självförverkligande kvar innan jag är där mentalt, killen likaså. Jag är livrädd för hur livet kommer se ut med barn, både min och min partners relation men allt annat också. Vi båda elitsatsar i idrott på sidan av arbetet.

Ni får tycka att jag är hur självisk som helst, det vet jag redan men jag är livrädd för vad en graviditet gör med min kropp, genomgå en förlossning och att vara förälder i världen som den är idag.

Är det nån som vart i en liknande sits och kan dela med sig?

Det är en omöjlighet att veta vad något är innan man har genomgått prövningen.

Antagligen gör du abort och fortsätter leva livet eller så är ditt liv slut om några månader.

De två första behöver du inte oroa dig för. Om du dessutom är elitidrottare så vet du hur du ska få kroppen i trim igen. En förlossning är en förlossning. Det kan tyckas skrämmande att man ska få ut något så stort ur något så litet, men kvinnor har klarat av det genom alla tider och de flesta skaffar dessutom fler barn än ett. Det finns bra smärtlindring och man glömmer den värsta smärtan så fort barnet är ute. Den tredje däremot... Jag skulle inte skaffa barn idag och jag hoppas att mina egna barn inte sätter barn till världen som den ser ut nu.

När du fått ditt lilla barn i din famn saknar allt annat betydelse., du kommer inte förstå hur du ens kunde tänka tanken att inte låta det leva.

Världen ändrar sig hela tiden - det går inte att parera. Gympa i all ära men det ger dig inte kärlek - på sin höjd applåder. Skydda ditt barn med ditt hjärteblod !

Go For It Girl - barn gör livet värt att leva o till en fest - att sin spegelbild utvecklas.

Ni har bästa förutsättningar - tänk på knarkartjejer som skaffar barn med random knarkare

Föräldraskap är självförverkligande! Det mesta kan för övrigt göras tillsammans med barn.

Alltså, huruvida livet tar slut om du skaffar barn eller ej beror förstås på vilket slags liv du lever. Många grejer är krångligare att göra med barn, och att både ha heltidsjobb och att elitsatsa inom idrott blir väl kanske knepigt med en liten med i mixen. Å andra sidan är det ju fullt accepterat idag att köra flaskmatning med ersättning på heltid i jämställdhetens namn och för att mamma ska få egentid, och sen sätta ungen på förskola lagom till ettårsdagen för att kunna fortsätta sin satsning på karriären, så helt jävla omöjligt är det väl inte om man nu ska vara sån.

Mitt liv har inte alls slagits i spillror eller skakats om sedan mitt barn föddes. Förhållandet rullar på och att ha barn känns bara naturligt. Varför skulle jag vilja ha en massa egentid? Och karriär, det räcker väl med ett jobb man trivs med och som sätter mat på bordet?

Många mammor blir bättre efter sin förlossning. Barn behöver inte vara ett hinder. Ger mer balans i livet när du vet att någon älskar dig även om du inte vinner någon tävling mer.
Att tro att livet slutar när man får barn är helt fel. Livet kanske börjar när man får barn.
Passa på medan du är ung och frisk.

Av de cirka 12 år jag har varit "aktiv" här på flashback så är det här svaret det enda som har gjort mig blank om ögonen.

Och jag kan inget annat säga än att hålla med..

Gör abort och ut och res eller något ett tag iallafall.

Och oroa dig inte för det ekonomiska eller att din kille ska lämna dig. Sverige tar hand om alla ensamstående mammor ekonomiskt.