Sämsta / larvigaste Hit-låten? (över 50mil visningar på youtube)

Crash test dummies mmmmmmmmmmmmmm
30 miljoner visningar. Avskydde den då den kom och känslan har inte förändrats.

Edit Äsch. Såg nu att det är 50 miljoner.

Den här har visserligen bara 22 miljoner visningar på Youtube, men hade den kommit efter år 2000 (och inte 1987) så hade den garanterat samlat ihop över 100 mille vid det här laget pga nätets "recentism bias" - det som hänt efter att internet slog igenom blir mycket mera spritt på nätet.

Jag avskyr den här låten och det gjorde jag redan 1987. Det är absolut inget fel på Paul Young som sångare, men brytningen mellan hans röst och Zuccheros funkar inte alls här. Hela låten, texten och framför allt videon känns riktigt gubbsjuka, och man tycker sig ana att de kvinnliga modellerna inte heller är bekväma med de mycket objektifierande bilderna - t ex vid 3:17 och 3:42.

Zucchero & Paul Young: Senza Una Donna: https://www.youtube.com/watch?v=V69vs8JmXYM

Låten kom ut 1990

Rebecka Black- Friday är fantastisk

Ja, tydligen är det italienska originalet från 1987 och sen gjorde han den som duett med Paul Yoiung på engelska 1990. Den som laddade upp videon har daterat den till '87 - orkade inte kolla upp den saken närmare även om jag också tyckte att det lät litet väl tidigt.

Andra gamla hits som jag tycker är riktigt dåliga:


Milli Vanilli - Girl You Know It's True
Enigma - Sadeness
The Art Company - Susanna
Elton John - Sad Songs

En låt som borde ha blivit en brottarhit över hela Europa är den här. Fantastisk låt, intelligent text om den politiska bluffens språk (Thatcherismen) och en underbar video. Pete Wylie ser lysande ut här, som en mix av Syd Barrett och James Dean i samma ålder och med den där läderjackan och blicken, och hela låten utstrålar en trotsig stolthet som verkligen behövdes då. Ändå kom den bara till nr 20 (en vecka!) på den brittiska topplistan, men jag vet att många som såg videon på MTV aldrig har glömt den.

Jag förmodar att det lilla indie-skivbolaget Beggar's Banquet inte hade råd att lansera låten och bandet så som de förtjänade.

The Mighty Wah ~Come Back (1984) : https://www.youtube.com/watch?v=ph57IaYdEsY

John Peel utnämnde den, fullt riktigt, till årets bästa singel.

Den är ju underbar!

Pete Wylie hade otur. Hans Wah! kom fram på Liverpools nypsykedeliska scen samtidigt som Teardrop Explodes och Echo and the Bunnymen, men fick aldrig sin beskärda (och förtjänade) del av uppmärksamheten. Wylie var kanske inte heller lika karismatisk som Julian Cope respektive Ian McCulloch - eller hade större integritet, hur man nu vill se det. Debutplattan Nah=Poo är i alla händelser för evigt en favorit från postpunkåren.

Men ok för att bidra till tråden säger jag Jump med Van Halen. Den officiella videon har 168 mille visningar as we speak. De var redan från start ett tråkigt hårdrocksband men den här låten är verkligen spyframkallande usel, ett koncentrat av allt som var dåligt med åttiotalet.

Har inte hört det albumet men jag låtar på ditt omdöme, får försöka få fatt på det.

De verkliga kommersiella pophjältarna från Liverpool vid den tiden var förstås Frankie Goes to Hollywood. Jag minns den väldiga hypen kring bandet och deras debut-dubbelalbum, men utanför England var det väl inte så många som brydde sig om annat än deras för all del urstarka två första singlar, Relax och Two Tribes. I synnerhet Two Tribes känns lika aktuell än idag... Propagandas album på ZTT är för mig hundra gånger starkare än Frankies album, men det ska sägas att utan Frankies framgångar hade det inte kunnat spelas in.


Håller helt med.