Hjälp! Behöver hitta meningen med att leva

Hej!

Haft ett Svensson-liv. Mått bra fram till jag blev ca 20 år. Då började vänskaper att gnissla och ångesten att ta större plats.

Tog kontakt med vården som skrev ut SSRI med Xanor under insättning. Mådde ganska bra ett par år, men sedan tog benzon större och större plats i mitt liv. Jag behövde den för att må bra, för att döva den sociala ångesten och tristessen.

Nu, ca. 15 år senare har jag ett spelmissbruk i ryggen. Spelat bort ca 1 000 000 kr under tiden som gått. Fick Xanor på recept som jag givetvis fastnade i fort. Alkoholen har varit ett substitut mellan recepten. Beroenden har liksom gått omlott.

Jag har en god ekonomi idag, 2 barn och en vacker fru. Men det är något som skaver. Jag är allt jämt rastlös. Döljer mitt faktiska alkoholintag. Hittar ibland någons "stash" av xanor som jag då kunnat "låna" ett par av. Brukar lämna en hundring eller två som kompensation.

Känner stundom att jag inte vet varför jag lever.

Har tidvis tränat mycket, men jag vet inte längre varför. Förr var det för att få en fin kropp och träffa tjejer. Idag har jag som sagt familj och kan inte moraliskt träffa tjejer. Även om jag velat få känna det där ruset av bekräftelse igen.

Blir ibland förälskad i tjejer på jobbet, märker att de signalerar samma känsla, men även att det inte kan, eller kommer att hända på grund av livssituationen.

Att vara dryga 35, "ha allt", men känna att det kanske var resan som var målet börjar tära på mig.

Resterande åren av mitt liv känns mest som en stagnering. Jag kommer inte uppleva något nytt känslomässigt, och jag kommer inte utvecklas mer än jag gjort intellektuellt. Högutbildad och väl avlönad.

Vad är egentligen syftet med att jag ska vara kvar?

Jag har ju gjort vad evolutionen bad mig om. Skaffa barn, skydda dem och se till att de i sin tur skaffar barn osv...

Är detta en kris, eller vad? Acceptans säger vissa, men jag är inte nöjd med det. Vill inte acceptera att jag är där jag är.

Jag är fortfarande ung enligt en del, men enligt mig själv är jag äldre än de flesta.

Exakt - du har gjort det evolutionen bett dig om. Skaffat barn, dragit in cash. Du är - i evolutionär mening - klar.

Du befinner dig i ett slags vakuum. Att söka flykt är ingen bra idé, försök bygga något i stället. Dra igång ett företag, starta ett rockband, köp en motorcykel, lär dig nya språk, ut och res.

Låter som du lever extremt ytligt. Inga riktiga fritidsintressen för din egen skull utan mest bara trendiga dyra sysselsättningar för att impa på andra och verka framgångsrik. Är man intellektuell på riktigt hittar man intressen att underhålla sig själv med utan att ha pengar, silikonbrudar och andras beundran som drivkraft. Intresset i sig är drivkraften. Nörda ner sig och fördjupa sig i någon kreativ sysselsättning för att det är helt enkelt är kul, skita i vad andra har för åsikt om en. Njuta av de enkla grejerna i livet man annars tar för givet.

Sluta knarka och sluta drick. Du behöver dopaminvila. Inget blir kul om du hela tiden ska överdosera med dopamin. Du behöver dopamindetox.
Finns flera som skriver om det Martina Johansson är en https://martinajohansson.se/dopamin-detox-guide/

Det finns inte någon mening med livet. Du mår piss för att din hjärna inte blir stimulerad av livet (d.v.s utsöndrar dopamin, serotonin med mera i tillräcklig mängd). Av din trådstart att döma känner du dig instängd och begränsad av ditt eget liv - uttråkad och nedstämd - fast i ett inrutat liv. Dessutom ser det ut som att du vill knulla andra och mår dåligt för att du inte får göra det.

Detta är dock inte sant

Jag kommer inte uppleva något nytt känslomässigt, och jag kommer inte utvecklas mer än jag gjort intellektuellt. Högutbildad och väl avlönad.

Lär dig något nytt och sluta gnäll. Res och upplev världen.

Jag kämpar inte med det här eftersom jag ser livet som ett självändamål. Vad vi vet om universum är att medvetande är ett mycket sällsynt fenomen. Varje mänsklig mening som vi försöker fästa vid den är skyldig att blekna i jämförelse med existensen själv. Du förbereder dig för besvikelse bara genom att ställa en sådan fråga.

Om du vill vara lycklig och uppfylld, tillbringa ditt liv i kontemplation av din existens och världens under. Tänk på hur egoistiskt och orealistiskt det är att förvänta sig mer än du redan har bara genom att vara. Ta reda på var dessa förväntningar på mer kommer ifrån och rota bort dem ur ditt sinne. Använd inte andras framträdanden som vägledning till ett meningsfullt liv, de flesta människor vandrar genom livet sovandes.

Sträva efter ett öppet mål. Konst, musik, förståelse för fysik, kemi, samhälle, biologi, politik, vad som helst. Dessa projekt innebär inga misslyckanden, bara framgång. Och de tar aldrig slut, så du kan aldrig bli uttråkad med dem.

Din hänvisning till evolutionära knep verkar vara en hänvisning till små nöjen som är betingade till att göra oss lyckliga. Det verkar som att du är missnöjd med denna billiga tillfredsställelse. Ingenting har inneboende mening, men det betyder inte att det inte finns aktiviteter som är extremt tillfredsställande på lång sikt, och inte bara är tillfälliga höjningar av lycka.

Du kan försöka hitta det lite lilla i livet som gör att du mår bra. Kanske ta en skogspromenad med varm choklad och ostmackor. Veta att det kommer ett fotbolls-VM som du vill se. Etc. Ja det lilla som gör det värt att fortsatt andas för just dig.

Folk som då vet att de ska dö inom kort kommer hitta massor av sådana grejor. Att det vore träligt att dö för att missa.

Du behöver inte finna meningen med livet.. det du behöver är att sluta med benso och alkohol, det är det som har sabbat din hjärna...

Håller med föregående talare om att benso plus alkohol förstör hjärnan. det är svårt att se mening i något när man har kemisk obalans på det sättet. testa ett annat beroende kanske, som inte är lika konsekvensfyllt? jag slutade med tjack och började med gräs, kanske kan va nåt?
jag kan inte tänka mig något mer meningsfullt än att ha barn men så har jag inga egna, och människor med barn mår ju också dåligt, så jag fattar att det inte är där skon klämmer. det låter som du har det mesta utåt sett. du är värd å ta hand om insidan också. testa gå till psykolog? tänker om du lägger tid på å skaffa ett fint yttre, så bör du nu skaffa dig ett "fint inre" alltså testa bara? det kan inte skada. hoppas det ordnar sig och att du mår bättre snart.

Utmana dig själv med att sluta med knarket. Sätt mål, lär dig något nytt, samtala med olika personer och utmana dig själv mentalt. Kanske kan du prata med personer som du riktigt hatar och komma ur situationen på ett bra sätt utan bråk.

Hej

Prova att hjälpa en ny människa varje dag

Lycka till

Köp en svets. Testa att svetsa något, gå en utbildning och byt jobb. Ett jobb där du fysiskt tillverkar saker, då blir ditt liv mer meningsfullt.

Bättre att må bra med låg lön än att ha hög lön i ett meningslöst liv.