Vill inte lägga all min tid på ett barn, har krävande djur så vet vad det innebär både ekonomiskt, tidsmässigt och inte minst känslo/stressmässigt att ha ett sådant stort ansvar.
Har man inte intresset så förstår jag inte riktigt varför...
Sen tycker jag inte direkt de är så charmiga. Jag tycker det är pinsamt när barn fjantar sig och spelar över (så som barn gör). Ett barn förtjänar någon som har förmågan att gå ner till deras nivå och som VILL vara där med dem.
Ekonomiskt och ansvarsmässigt så skulle jag absolut vara bra för ett barn och jag vet att jag skulle göra allt för det. Men i och med ointresset - nej tack.
Har aldrig velat ha barn och alla i min närhet har sagt att jag kommer ändra mig. Har fortfarande inte ångrat mig och nu/snart är det försent.
Sen är samhället och skola helt galet. VILL man utsätta en annan person för framtiden som världen verkar gå till mötes?