Martin Stensö Foliehatt och rättshaverist

är det så de vill att man ska känna?

Pengahungrig är han väl eftersom han har en hyra på 12000kr/månad + skulder hos fogden. Han kan ju inte tjäna speciellt mycket på sina filmer på Youtube?

Han är en väl sådan som tycker att alla andra har fel trots att det kanske han själv som är ett ufo?

Ett ufo som snart fyller 50 år, gissningsvis ogift, barnlös och toksingel.

Då blir man väl ännu mer ufo ju mer åren går om man sitter själv och grunnar på livets mysterier? Då hittar man likasinnade som man ältar samma teorier och kritik med/för antar jag.

Det är ju nästan synd om snubben.

Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn. Traditionella stålsorter har kol som viktigaste legeringsämne. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, nickel, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. Stål som innehåller en högre halt av legeringsämnen utöver kol kallas legerade stål.[1][2] De flesta former av kolstål är magnetiska (se också austenitiskt stål), men den avtar med ökad temperatur för att upphöra vid 769 °C.

Tillverkning av stål i ljusbågsugn
Traditionella ståls kolhalt är högre än 0,4 procent (men lägre än cirka 2 procent[3][4]). Detta gör smidesgodset härdbart,[5] och det kan göras hårdare genom avkylning i vatten eller olja. Järn har antingen lägre eller betydligt högre halt av kol; gjutjärn och tackjärn[3] har dock mycket hög kolhalt, vilket gör det omöjligt att smida.[6] Kolet är ett så vanligt och viktigt legeringsämne att stål tidigare definierades som en järn-kol-legering.[3]

Några av fördelarna med stål är att det går att forma plastiskt i både kallt och varmt tillstånd, att det kan härdas på ett flertal sätt, att legeringsämnen kan förändra stålets egenskaper samt att det går att materialåtervinna.

Kolfria stål

För att göra stål rostfritt tillsätts krom som ger det ett skyddande oxidskikt i luft. Kolatomer i stål rubbar dock inte bara järnatomernas kristallstruktur, utan även oxidskiktets. Därför behöver man i krävande tillämpningar ha stålsorter med så lite kol som möjligt. Stål graderat till 304L har max 0,03 % kol och används för byggnader utomhus och i bryggeriindustrin. Graden 304UL innebär max 0,02 % kol och används i kärnkraftsindustrin[13].

Kolfritt stål tillverkas genom att man vakumbehandlar smält stål. På så sätt ångas kolet bort i form av koloxid tills smältan innehåller 0,0040-0,0070 % kol. För att komma under den nivån kan man tillsätta titan som binder starkt till kol och på så sätt hindrar kolatomer från att inkluderas i järnatomernas kristallstruktur[14].

Kväveatomer interagerar med järnatomer på ett sätt som liknar kolatomer utan att störa kromets oxidskikt. I och med att kväve finns i atmosfären hamnar en viss mängd i stålet vid traditionell ståltillverkning, men för att tillföra tillräckligt mycket kväve för att ersätta kolets funktion i stål måste kväve tillföras under högt tryck[15]. Ett exempel på kvävestål är AL-6XN som är okänsligt för kloridjoner och som därför kan användas i avsaltningsanläggningar [16].