Märklig upplevelse på jobbet, panikattack?

Hej min kära fbare

Idag på jobbet hände något sjukt konstigt när jag skulle backa till mot en lastkaj. Jag var oerhört stressad och hade precis blivit förödmjukad av min chef så jag mådde allmänt skit.

Från ingenstans när jag backar o koncentrerar mig på att sikta rätt får jag plötsligt svårt att komma rätt och det blir lite "dimmig blick" (detta pågår i kanske 15 sekunder).

Sen sitter jag och andas lite med bilen i neutralt läge när det plötsligt känns som att hela bilen backar JÄTTEsnabbt av sig själv, jag sitter med bilen i neutralt läge och STAMPAR verkligen på bromsen och rycker i handbromsen när jag står stilla. Detta varade ungefär 5-10 sekunder, kollegor runt om stod och skrattade för att det måste verkligen ha sett ut som ett utbrott.

När det hade lagt sig satt jag och hyperventilerade, skakade och kände mig yr.

Så, någon mer som upplevt liknande scenario? Var det en panikattack? Ångestattack?
Jag som hypokondriker börjar ju direkt att spekulera om olika saker...

Påväg att bli utbränd? Vad har du för tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa?

Jobbar knappt heltid, 35 timmar i veckan ungefär men man blir fortfarande helt upp och nervänd när man åker hem efter jobbet. Det är verkligen ingen lek med stressen på ett skitigt transportföretag.
Har ganska mycket psykisk ohälsa i baggaget, depression, lång adhdutredning som tog kol på mig för några år sedan, till och från sen 2020 hamnar jag i en depersonlisation-spiral. Har även utvecklat hälsoångest av droger jag har brukat tidigare.

Stressreaktion där hjärnan försökte ta in mer information än den borde, då protesterade den och vissa intryck du fick då var fel. I vissa fall blir hjärnan trög och lummig, i vissa fall känns den kaos. Men det är båda en normal effekt av stress.

Stress är farligt i långa loppet. Men vissa udda stressreaktioner dvs hur stressen tas emot, är ändå normala och kan förklaras genom hjärnvetenskap.

Dvs var inte så rädd för konstiga saker hjärnan hittar på, men försök sänka den allmänna stressen. Klart svårt om man har ett stressigt jobb. Men det kan vara några minuter här och där för att tömma tankarna. Försök också så ifrån dig andras dåliga humör. Du vet nog när du gör rätt och fel ändå. Ju mer du känner att du inte är en maskin som följer order. Utan en människa som gör val, så mår du bättre.

Chef som förödmjukar dig...?
Kollegor som står och skrattar...?

Där bör du inte fortsätta jobba.

En chef ska ge stöd och förutsättningar för dig att sköta ditt jobb.

Kollegorna ska vara dina bästa vänner "på jobbet". Visst ska det få finnas lite pikar och skämt, men de ska ändå hålla dig om ryggen.

Byt jobb.

Ta en månad ledigt (i klarspråk - sjukskriv dig) och fundera på vad som bör ändras för att du ska må riktigt bra och trivas med ett jobb.

Jo det hela grundar nog i sig att det är ett väldigt taskigt arbetsklimat som jag har vantrivts vid. Det är min första "riktiga" anställning i livet efter gymnasiet så man har inte så bra koll på vad som är bra och dåligt.

Söker nya jobb för tillfället och ska på något sätt försöka sjukskriva mig 3-4 veckor.

Jag brukar få liknande. Det är grundat stress och ångest. Såna som oss måste undvika stress och ångest så mycket vi kan genom att ändra våra yttre faktorer.

Skönt o höra att man inte dör av stress och ångest ensam iallafall!

Du behöver ladda ur. Sätt chefjäveln på plats, det gör jag när det är övertryck i skallen på grund av honom 🤣

Om du är svårersätterlig dvs

Jag har själv upplevt riktigt dåliga arbetsplatser.

Jag stöder till 100% att du söker nya jobb. Bry dig inte om "referenser", om nya arbetsgivaren frågar så säg t.ex bara att du blev mobbad på förra jobbet och du helst inte vill ha någon kontakt med dem längre.

Vettiga arbetsgivare förstår. Punkt slut.

Sjukskriv dig, berätta för läkaren hela situationen, de är skolade att förstå det hela (fysiskt o psykiskt). Stress, burnout, depression.

Och skriv PM om du vill ha stöd. Jag är inte inne varje dag dock.

.

Ångetsattack, panik-attack, det är ju samma sak ju. Ja, jag tror du fick en.

Känner igen det där med att vara utsatt för granskning av chefen eller som i ditt fall, ha blivit förödmjukad av honom. Typiskt att sådant sätter igång en attack.

När det hände mig var jag långtidsarbetslös och satt under press därav. Min attack skedde under en arbetsintervju framför 2 pers som jag inte gillade och där jag fick intrycket att jag ändå inte skulle få jobbet. Kände mig uttittad och utsatt.

Fick tunnelseende, svetten stänkte ut på mage och rygg och jag kände att jag höll på att svimma. På sätt och vis skitroligt att det inträffade på en anställningsintervju för tänka sig, jag fick inte jobbet

Det höll på att hände på ytterligare en intervju. Jag kände igen symptomen och fick för mig att titta upp i taket på en viss punkt. Pulsen upphörde att rusa upp utan sjönk ned till normalnivå istället återigen.