Ecstasytripp som gick fel

Tänkte berätta om min sista upplevelse på ecstasy. Detta var ungefär 3 år sedan nu.
Lite för att ge perspektiv på saken och få folk som läser detta att förstå att det är viktigt att vara i rätt mindset och setting, även om det inte är en psykadelisk drog. Ha respekt för starka droger.
Kanske någon som har varit med om samma också?

Iallafall. Jag hade tagit ecstasy vid två tidigare tillfällen, det var fantastiskt båda gångerna. Första gången något mer än den andra eftersom jag gick in i det med lite för höga förväntningar andra gången.
Det hade iallafall varit så pass fantastiskt att jag hade svårt att se ljuset i livet när jag inte var hög på ecstasy.
Jag tillsammans med min sambo bestämde oss då för att ta det en tredje gång, med 2 månaders mellanrum varje gång. Men denna gången skulle vi ta det tillsammans med en kompis till mig och hennes snubbe.

Bakgrund: Kvinna, tidigare rökt gräs/hasch, tagit morfin, LSD, svamp, kokain och amfetamin.

Vi kom fram till min kompis och hennes pojkvän. Jag och min kille hade bråkat påväg dit så jag hade redan lite ångest i kroppen över det. Men försökte att inte tänka mer på det utan såg fram emot att äntligen få ta ecstasy igen, och mina förväntningar var skyhöga med tanke på mina två tidigare upplevelser. Jag hade planerat hela kvällen, vilken musik vi skulle lyssna på, färgerna på lamporna i taket, hur det skulle kännas och hur jag skulle må. Jag hade tillochmed planerat att jag skulle spy när det kickar in eftersom jag hade gjort det de två tidigare tillfällena, och mått jättebra efter spyan. Med andra ord hade jag överplanerat kvällen totalt. (gör inte detta! Du kan ALDRIG planera ett rus, och det kommer aldrig kännas likadant som första gången)

Vi alla 4 tog varsitt piller och planerade att ta en halva till när vi peakade. Sedan satt vi förväntansfullt och inväntade effekten. Det var lite stelt, då vi inte kände kompisens kille särskilt bra och han inte kunde kommunicera på svenska eller engelska.

Tillslut slog ecstasyn. Jag hoppade och stojade och dansade till musiken, gick och kräktes (som jag förväntade mig). Blev sedan så otroligt varm och svettades massor när vi gick in så jag bara behövde klä av mig kläderna, vilket jag inte tänkte på som något konstigt eftersom jag var skyhög. Min kompis kom och gav mig en lång kjol som jag fick ta på mig vilket jag inte tänkte mer på. Jag kanske tillochmed tog av den igen, minns inte riktigt.
Det är svårt att återberätta allting i detalj då det var så längesedan nu, plus att jag försökt förtränga den här kvällen så gott det går.
Jag kände redan här någonstans att min sinnesstämning inte var helt rätt, brottades mot ångestkänslor som kom och gick vilket blir så otroligt mycket mer intensivt med en sådan intensiv drog.

Efter en stund märkte jag att stämningen i rummet var konstig. Min kompis pratade med sin kille på ett språk jag inte förstod och jag märkte att någonting hängde i luften. Detta gav mig mer obehagskänslor.
Efter detta försökte hennes kille närma sig mig vid flera tillfällen, och försökte kommunicera fram att "ikväll finns det inga regler". Det gav mig ett stort obehag då jag såg hur obekväm min kompis var och jag och min kille som var nykära var inte alls på den grejen.
Det var även flera liknande kommentarer som jag fick, minns inte vad och ifall det var min kompis som översatte eller om han kommunicerade fram det. Men jag förstod vad han var ute efter.
Stämningen var inte alls kul efter detta då min kille visste vad han ville, min kompis var nedstämd och tryckte i sig lugnande och jag flippade ur.

Jag hade sedan så grova ångestkänslor och spenderade majoriteten av kvällen på att sitta över toan och köra ner fingrarna i halsen, eftersom jag kommer ihåg att dessa känslor försvann så fort jag fick spy de gånger jag tagit ecstasy tidigare. Känslorna försvann inte och jag lyckades inte spy mer. Låter ju inte så logiskt i efterhand, men där och så, när jag var hög som ett höghus så kändes det jättelogiskt eftersom "man ska ju må bra på eva"

Vid något tillfälle så minns jag att jag satt på deras köksgolv och höll på att balla ur och inte visste vart jag skulle ta vägen. Skrek att jag ville att känslorna skulle försvinna och rusade sedan in på toa och försökte kräkas igen.
Det blev en rejäl snetripp helt enkelt.

När ruset började dana ut så låg jag och min kille och lyssnade på "vår" låt i sängen och myste. Jag försökte verkligen ha en mysig stund, så som vi hade första gången vi tog det. Då var det fantastiskt och vi bara satt och kramades hela kvällen. Men jag lyckades inte helt bli kvitt ångestkänslorna nu. Fick ett obehag bara av att lyssna på låten som vi brukade kalla "vår" låt. Jag kan än idag inte lyssna på den låten utan att jag dras tillbaka till trippen och de obehagliga känslorna.

Tiden efter detta är väl egentligen det mest väsentliga. Dagarna efter bara grät jag konstant. Klarade inte av att höra av mig till min kompis på flera veckor, fick ångest bara av att se henne och tänka på hennes namn. Jag blir än idag obekväm av att träffa hennes kille.
Efter trippen så blev även mina vardagliga känslor permanent förändrade. Så fort jag kände ångest över någonting, eller stress eller panik, så kände jag exakt samma känsla som jag kände under snetrippen. Alltså en känsla av ångest fast förstärkt x100 som om jag hade tagit ecstasy, även fast jag var helt nykter. Svårt att förklara, men jag fick liksom känslomässiga flashbacks till trippen. Ångesten blev helt förlamande för mig. Detta höll i sig under en lång tid, egentligen fram till idag men det började plana ut efter kanske 6-12 månader.
Bara av att läsa ordet ecstasy eller höra om drogen, eller tänka tillbaka på trippen fick jag även dessa panikkänslor och erfarar detta än idag, fast inte till en lika extrem grad.
Med andra ord så har denna tripp påverkat mig stort i mitt vardagliga liv.
Det känns absolut lättare idag, men där ett tag trodde jag att jag hade drabbats av ett livslångt trauma som jag aldrig skulle ta mig ur.

När jag skriver detta så inser jag ju också att händelserna under trippen egentligen är världsliga problem, men snetrippen och känslorna jag kände under den satte grova spår hos mig.

Så in conclusion. Kids:
* Var i rätt mindset när ni tar ecstasy. Ta inte ecstasy om ni mår dåligt, det kommer inte göra att ni mår bättre. Det kan vara en helt fantastisk drog, men den MÅSTE tas på rätt sätt. Visa stor respekt och försiktighet eftersom det är starka grejer ni mixtrar med.
* SET AND SETTING! Ta verkligen inte drogen med människor som ni inte känner er bekväma med. Det ideala är att kunna gå in med känslan att ni kan göra precis vad som helst framför dessa människor.
* Överplanera inte kvällen. Det går inte att planera ett rus, man kan aldrig veta vad som väntar en. Låt drogen styra och följ med på äventyret. Försöker ni planera ruset blir ni bara besvikna, och besvikelse under en intensiv tripp känns fruktansvärt.

Om någon har varit med om samma eller har en bra förklaring till dessa känslor som uppstod för mig får ni gärna kommentera. Jag trippade på svamp några månader senare och lyckades bena ut många av händelserna under den kvällen, det gav mig lite mer sinnesro. Men kämpar till viss grad med detta än idag.

Jag har varit sugen på att ta det igen, eller MDMA helst. Men är rädd att trippen ska ta mig tillbaka till den här trippen och dom känslorna. Vad tror ni? Är det mildare om jag då skulle ta mdma t.ex?

Men när din kompis kille gör närmanden och du inte är intresserad vad är det för skit kompis du har som inte säger ifrån sin egen kille? Känns som om ni knaprade E med heeeelt fel sällskap och dessutom ett stolpskott som varken talar sve eller eng. Och på detta vill ha någon störd 4-kant första gången ni ses?? LOL

Ja det var verkligen helt fel förutsättningar för ecstasy förstår jag nu. Men då var jag i en partyperiod och va väldigt spontan och intensiv. Tyckte det lät som en fantastisk idé med en partykväll och droger med en kompis och hennes snubbe!

Jag vet faktiskt inte om hon sa åt honom, hon gjorde kanske det men jag förstod inte deras språk. Hon sa säkert något till mig också men jag var så uppe i skyarna den kvällen och minns inte riktigt.
Hon och jag hade precis lärt känna varandra då och jag hade träffat henne några gånger bara, hennes snubbe kanske en gång innan. Men idag är hon och jag bra vänner och har hållit kontakten sen dess

Detta är nog det första inlägget jag läst där någon nästan beskriver exakt det jag var med om. Det var typ åtta-nio år sedan men kan fan ta mig ändå känna hur pulsen ökar osv om jag är i ett dåligt mindset och tänker tillbaka för mycket på det. Det var dock inte Ecstacy utan en större dos MDMA (inte för jag tror det spelar så stor roll) och detta efter att ha tagit det ett flertalet gånger tidigare och endast med positiva utfall fram tills dess.

Känslan av panik blev så stark under ruset att minnet etsat sig fast i mitt huvud, och knappt velat tänka på det eller prata om det. En ångest som annars säkert hade varit hanterbar hundratripplades ju av det intensiva ruset... Var liksom fast i en panikspiral där jag inte kunde förmå mig att dela med mig av hur illa jag mådde med min vän vilket typ blev en del av snedtrippen. Jättesvårt att förklara... Men precis allt som hände upplevdes som obehagligt, hur banalt det än var. Ville också bara avfärda allt som påminde mig om händelsen, hur mycket jag än tyckt om det tidigare.

Under en väldigt lång tid efteråt led jag av panikångest, social ångest och även derealisation. Beror nog också på en del annat som också hade byggts upp, men den händelsen var liksom spiken i kistan eller vad man ska säga. Fick också tillbaka samma känsla som den kvällen vid minsta ångest, vilket gjorde att jag drog mig från folk vid minsta ångest eller misstanke om eventuell ångest. Så mycket som den "snetrippen" påverkat mig och mitt psyke så börjar jag misstänka att jag fick ptsd-symtom. Inte fattat/trott att det är möjligt, men ju mer jag läst om det så känns det inte alls konstigt. Har haft "riktiga" snedtrippar på LSD och svamp den tiden, och hur jobbigt det än kunde bli satte inget spår i mig som den händelsen.

Hur mår du idag? Du får gärna skriva till mig privat om du vill ventilera!

Vilka doser pratar vi?