2022-07-31, 10:17
  #25
Medlem
Fabriksbyggnads avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Geezson
Det var min tanke, ja. Jag tnkte s att en lngtida anstllning inom offentliga sektorn, detta fallet FM, br ses som en hedersperson fr tiden den gnat t att terrttupphlla socialdemokratin som rder.

Vi har tidigare sett tveksamma dombeslut p bland annat poliser, polikter och direktrer som lindrigt stllts tillsvars.
S otroligt korkat svar. Lngtida anstllning? Och du tnker att armanstllning ska vara ngon typ av frikort?

Borde inte ens ha svarat
Citera
2022-07-31, 10:25
  #26
Avstngd
micro113s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zaedrews
Var vl lite olika uppfattningar om det. Man ansg kanske det farligt att alkohol eller droger skulle ses som en urskt sett till att dma. Fr Flink d oklart om det var en psykos franledd av psykisk sjukdom som var orsaken eller d att han supit till.

Man hade ju tecken p att han under en lngre tid haft psykiska problem men han hade ju inte gtt till vrden om dom. Om han gjort det hade det kanske blivit rttspsyk istllet.
Han skte hjlp fre hndelsen men fick inte hjlp.
Citera
2022-07-31, 10:27
  #27
Avstngd
micro113s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Trollfeeder
Flink skulle ha friknts egentligen enligt svensk lag, men rtten vgade inte. 20 r r en fegis-kompromiss.
Ja, som det fungerade p den tiden s borde det ha varit resultatet. Det var dock inte fegis kompromiss, utan den enda mjliga kompromissen - samtidigt som den visade att lag och praxis r flexibla och inte alls behver glla som man tror.
Citera
2022-07-31, 11:46
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Geezson
Det var min tanke, ja. Jag tnkte s att en lngtida anstllning inom offentliga sektorn, detta fallet FM, br ses som en hedersperson fr tiden den gnat t att terrttupphlla socialdemokratin som rder.

Vi har tidigare sett tveksamma dombeslut p bland annat poliser, polikter och direktrer som lindrigt stllts tillsvars.

Om de fr.mildare straff beror det i s fall p att en fllande dom innebr frlust av jobb.
I sdana fall skall straffet lindras d jobbfrlusten skall tas i beaktande.
Det brukar ske med poliser som dms men det beror d inte p att de r poliser utan p att de automatiskt blir av med sitt jobb.
Samma gller alla som vid fllande dom blir av med jobbet.

S Kalle Batong som r polis och Sven Svetsare som r svetsare som begr samma typ av brott som normalt ger 6mnader fngelse fr allts olika straff d Sven Svetsare inte blir av med sitt job men det blir Kalle Batong.

Att politiker och direktrer skulle dmas lindrigare har jag inte sett.
Citera
2022-07-31, 12:02
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Youngling
Om Flink kan man mrda 7 personer och bara f 20 r borde ju Eklund, som bara mrdat 2, inte ens ftt 10. Jag frstr att allt inte r svart och vitt och att inte samma mnniskor bedmer alla som frislpps, men detta knns vldigt mrkligt. Varfr borde Flink f en ny chans och inte Eklund?

Rent krasst s r det inte antal offer som r det centrala i frgan om tidsbestmt straff eller ej fr en livstidsdmd. Det handlar om att det inte skall finnas ngon konkret risk fr terfall. Fr att avgra detta s kollar man p saker som om vederbrande har bidragit till sin egen rehabilitering fr att bli en "bttre mnniska", hur personen ser p sitt brott idag (ngrar man sig? har man erknt? osv.), om man deltagit i rehabiliteringsprogram/studier/utbildning/sysselsttning och hur vederbrande i vrigt sktt sig under sin anstaltstid. Utver detta s ser man till yttre faktorer som hur personens sociala ntverk ser ut p utsidan, om personen ordnat en bostad och har en plan fr arbete/studier p utsidan.

Jag r absolut ingen expert p Mattias Flink, men vet att han varit unik utifrn att han under sin anstaltstid konstant sktte sig och aldrig blev rapporterad fr ngon missktsamhet, klarade sin villkorliga frigivning utan anmrkning och dessutom gick rakt ut till ett arbete med trdfllning. Idag har han varit en fri man i 8 r och sktt sig hela tiden och aldrig kommit i klammeri med rttvisan. S bortser man frn det oerhrt hemska brotten han utfrt, s r ju detta ett vldigt bra exempel p en lyckad frigng och teranpassning till samhllet.
Citera
2022-07-31, 12:02
  #30
Medlem
Trollfeeders avatar
Citat:
Ursprungligen postat av micro113
Ja, som det fungerade p den tiden s borde det ha varit resultatet. Det var dock inte fegis kompromiss, utan den enda mjliga kompromissen - samtidigt som den visade att lag och praxis r flexibla och inte alls behver glla som man tror.

Jo, det r en fegiskompromiss. En domstol ska inte gra s, den ska dma enligt gllande lag.
Citera
2022-07-31, 12:35
  #31
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av tnem
Mngdrabatt man fr brott i Sverige fungerar som s att du fr:
100% av straffet fr frsta brottet
50% av straffet fr andra brottet.
25% av straffet fr tredje brottet.
12% av straffetvfr fjrde brottet.
Osv...

Tnker man p liknande stt angende antal ddade, s borde Eklund f nrmare 15 r.

Sedan s varierar straffvrdet frn fall till fall, har du varit extra hnsynsls s fr du ett hrdare straff jmfrt mot om det finns frmildrande omstndigheter.
Sedan s r Eklund sannolikt dmd fr fler brott n bara mord.

Nu vet jag inte om detta var ett frslag eller hur du faktiskt tror att det fungerar i verkligheten.
Men det hela r enkelt: Man kan antingen dmas till ett tidsbestmt straff eller ett livstidsstraff, ingenting dremellan eller drutver. Dms man till livstids fngelse, s r det "livstid tills annat anges". Fr efter 10 r har man rtt att anska om tidsbestmt straff, men det finns givetvis ingenting som sger att man "har rtt att f det".

Vidare s kan man dmas till livstids fngelse fr 1 mord, 2 mord, 10 mord eller 100 mord - och den faktiska strafflngden/tidsbestmningen skall inte pverkas av detta, eftersom antal offert inte r den centrala i frgan om tidsbestmt straff eller ej fr en livstidsdmd. D det snarare handlar om att det inte skall finnas ngon konkret risk fr terfall, fr att ett tidsbestmt livstidsstraff skall bli mjligt. Fr att avgra detta s kollar man p saker som om vederbrande har bidragit till sin egen rehabilitering fr att bli en "bttre mnniska", hur personen ser p sitt brott idag (ngrar man sig? har man erknt? osv.), om man deltagit i rehabiliteringsprogram, studier, utbildning och/eller sysselsttning och hur vederbrande i vrigt sktt sig under sin anstaltstid. Utver detta s ser man till yttre faktorer som hur personens sociala ntverk ser ut p utsidan, om personen ordnat en bostad och har en plan fr arbete/studier p utsidan.

Sedan fr man vl tillgga att man kan tnka sig att en person som utfrt ovanligt mnga r behver en lngre att rehabilitera sig och arbeta med sig sjlv. Drav kan en sdan person generellt behva ett lngre livstidsstraff. Mattias Flink r ju faktiskt ett exempel p detta d han satt i sammanlagt 20 r, nr "snittlngden" fr ett livstidsstraff ligger p 16 r.
__________________
Senast redigerad av Haaaaag 2022-07-31 kl. 12:38.
Citera
2022-07-31, 12:35
  #32
Medlem
Kallebrogens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Trollfeeder
Flink skulle ha friknts egentligen enligt svensk lag, men rtten vgade inte. 20 r r en fegis-kompromiss.
Varfr skulle han ha friknts, menar du?
Citera
2022-07-31, 12:40
  #33
Avstngd
micro113s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kallebrogen
Varfr skulle han ha friknts, menar du?
Enligt dtidens praxis och lagar var det s.
Han var sjuk under brottet - och skulle drmed dmas till vrd, han var frisk vid rttegngen och kunde drmed inte verfras till vrd eftersom han var frisk.
Konsekvensen blev d att han var skyldig till brottet men inte kunde vrdas och inte kunde straffas.
Citera
2022-07-31, 12:55
  #34
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mazedaze
Jag hrde i ngon dokumentr tror jag att skulle de ha dmt Flink helt enligt lagen skulle han inte ftt ngot straff alls.
Om jag kom ihg teorin rtt s var det att egentligen borde Flink ha dmts till rttspsykiatrisk vrd eftersom han inte var vid sina sinnesfulla bruk vid ddet. Men dr fr de ju bara ha honom s lnge han r "sjuk".
Men s fort han blev nykter och slutat vara upprrd ver att hans flickvn(som vid rttegngen) hade gjort slut s var han ju igen vid sinnes fulla bruk och borde drmed ha blivit frislppt frn rttspsykiatrisk vrd.

Det handlade om att Flink ansgs allvarligt psykiskt strd vid grningen, men inte vid domen. D hamnar man i ett lge dr man varken kan dmas till rttspsykiatrisk vrd eller fngelse. Eftersom en allvarlig psykisk strning (vid grningen) innebr fngelsefrbud, men att sedan anses "frisk" (vid domen) innebr att ngot vrdbehov inte finns och att det drfr inte finns ngon mjlighet att dms till rttspsykiatrisk vrd. Dock r det felaktigt att man inte kan f ngot straff alls, fr i sdana lgen finns det mjlighet att dma till t ex skyddstillsyn.

Anledningen till att man dmde honom till fngelse "nd" var att det psykosliknande tillstndet han befann sig i var sjlvfrvllat, d han druckit alkohol som frsatte honom i ett rusutlst tillstnd. Detta r ju n idag praxis och gllande rtt, dvs att den som utfr allvarligt brott under sjlvfrvllat rus dms till fngelse, och inte rttspsykiatrisk vrd. S det handlar ju inte om att domstolarna skulle ha hittat p en egen lsning...
Citera
2022-07-31, 12:56
  #35
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av micro113
Enligt dtidens praxis och lagar var det s.
Han var sjuk under brottet - och skulle drmed dmas till vrd, han var frisk vid rttegngen och kunde drmed inte verfras till vrd eftersom han var frisk.
Konsekvensen blev d att han var skyldig till brottet men inte kunde vrdas och inte kunde straffas.

Ls inlgg 34 hr ovan...
Citera
2022-07-31, 13:06
  #36
Avstngd
micro113s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
Ls inlgg 34 hr ovan...
Du skriver ju samma som mig.
Vid tidpunkten var det inte argument att det var sjlvutlst - det r en praxis som kommer efter domen.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in