Fler som tycker att skinheads var 80/90-talets slödder och ungefär som kaosblattar?

Det som var med skinnskallarna var att de misshandlade folk ganska brutalt , hoppade sparkade sönder någons skalle, det var ju vidrigt bruktalt många var ju helt oskyldiga som de gav sig på. Kriminella gängen är ju också brutala de använder skjutvapen och de handlar väl om knark , heder och hämnd. Man skjuter polaren eller polarens brorsa . Lika illa båda och lika sjuka i huvet hela högen.

Ungefär som det känns att vara etnisk svensk minoritet ute i orten idag bland alla blattar då.

Jag har i min ungdom bott på en mindre ort proppfull med skinheads (sett till antalet invånare) under 90 talet och inte en käft var rädd för dem för de gjorde inte någon något illa.

En ort som tom blev rikskänd efter Malexandermorden i MSM fast pga en väldigt skev koppling.

Högljudda och ofta onyktra var de javisst men inget våld, hot, skadegörelse osv förekom.

Visserligen så var här ju helsvenskt då så de hade väl inga kebaber att slå på.

Nja det var snarare kickers och liknande folk som sparkade folk i huvudet på 80-talet. Dom var mycket värre enligt mig. Dom gick ofta ut helt nyktra med mål att få träna höga sparkar mot folk.

Ja men skinnskallarna misshandlade homosexuella ganska gravt helt utan anledning, jag har en fd arbetskamrat som gick på bögkkubbar och de var ganska många gånger bögar blev misshandlade helt utan anledning , sparkade i skallen med svåra skador , i bland fotade de folk på klubben för att sedan söka upp dom, då tidens ”ratsit ” för att kunna ta reda vart folk bodde . De var inga kickers utan skinnskallar som stod för de hoten och misshandeln, de pågick under en längre tid.

Fast går man på bögklubb förtjänar man väl ändå stryk? Om detta tror jag de flesta av oss är överens, skinheads som kickers som icke subkulturella hederliga svenskar.

Även kickers spöade bögar. Var väldigt vanligt .

Jo så var det nog.

Frågan gällde väl likhet och skillnaden på gängen nu och 80-90 talets skinnskallar.

Du blev personlig och påvisade din avsky, personligen från mig så skiter jag fullständigt i bögar, dom stör mig inte , de ska mera till en en fjolla för att få mig ur balans och hata nått så litet men vi är alla olika. Det ör bättre du skriver från dig själv än använder ord som dom flesta av oss. Men du kanske behöver en grupp bakom.

Nej det är stor skillnad, framförallt synen på droger. Visst förekom det till stor utsträckning men officiellt så var det tabu i många kretsar.
En likhet jag kan se är snacket om brödraskap.. När allt väl kommer till kritan så är ingenting heligt. Man hugger varandra i ryggen för några hundringar eller för nån tjej.

Finns ingen som helst likhet. Skinheads var oftast lite halvtetiga svenskar, ibland med missbruksproblem, som samlades kring lite lösa politiska mål men mest hängde på för att få en identitet och kunna partaja till Ultima Thule. Vi hade mycket större problem med MC-kultur och fotbollshuliganer på 1990-talet, än vi någonsin hade med skinnskallar på 1980-talet. Och skinnskallekulturen var i princip helt utdöd runt 1994-1995. I hela Göteborg fanns typ Negerpjär ensam kvar, mest som en urban myt*. Fanns liksom inget intresse av att gå runt med kamouflagebyxor och hakkors och bli hårdmarkerad av polis och SÄPO för ingenting, utan att ens kunna tjäna pengar på organiserad brottslighet.

Jämför det med den massimport vi ägnat åt oss senaste årtionden. Bokstavligt talat miljontals kriminella, eftersom själva folkslagen är kriminella av naturen. De är inte svenskar, ser inte sig själva som en del av den svenska kulturen. Polisen har ingen koll på dem, och politikerna som svartmålade skinnskallar höjer istället invandrarna till skyarna. I den mån invandrarna ser sig som en del av någon kultur, så är kulturen i deras hemländer som de har daglig kontakt med via telefon, sociala medier, regelbundna semesterresor osv. Hela stadsdelar kontrolleras av dem, där skinnskallar på sin höjd kanske kunde muta in någon kvarterskrog på torget som sitt stamhak. Beteendet är inte alls likadant, digniteten på problemet ej jämförbart, och grunden till problemet helt väsensskilt.


Den bilden av skinnskallar skapades närapå helt av hysterisk, antipatisk media och mytomaner. För varje gång det hände i verkligheten, hittades det på 100 gånger. Skinnskallar hade säkert velat slå ihjäl alla bögar och kommunister i sina runkfantasier, men i praktiken hände det nästan aldrig. Slagsmål där skinnskallar var inblandade skedde på samma sätt som politiskt betingat våld skett i alla tider - två grupperingar stämmer i princip träff för att slåss, och sedan slåss de. Svenska folket marinerades i nasseskräck i ett årtionde via oseriösa dokumentärer, filmer, Arne Anka-seriealbum, saker någon hört att någon hört att någon sagt att någon blev utsatt för osv. Nu tror man på fullaste allvar att 1980-talet var en period då vänsterfolk systematiskt blev nedslagna med järnrör ute på stan och sedan pissade på, preciiiis som Charlie Christensen beskrev det. Oink.

*Seriöst. Fanns han alls?

Jag har alltid tänkt att skinnskallarna försvann för att blattarna hade vuxit till att numera vara såpass många att skinnskallarna inte längre kunde försvara sig.

Tror jag också.