2026-03-03, 18:15
  #59245
Medlem
Folk i tråden klagar ju ofta över att lönerna för hantverkare är för höga.
Men tittar man på renoveringskostnad som andel av disponibel inkomst, är det ju i stort sett obefintligt.
Till exempel Conny i Täby som skall installera ett nytt kök för 1m (där kostnaden för hantverkare är 200k). 
Han är pensionär och villan som är värd 10m är avbetald, så han ansöker om nytt lån hos SBAB och får 2,67% i ränta och betalar då cirka 218kr i månaden för kostnaden för hantverkare.
Det är ju billigare än en plat du jour på Riche.
Citera
2026-03-03, 18:17
  #59246
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Wallincus
Det är endast relevant för dig eftersom du tror att ifall vi har en väldigt stor andel pensionärer som sitter i hus/lägenheter de köpte 1980 för 4 månadslöner och som de sedan betalat av och då inte har några kostnader på så innebär det att bostäder inte är för dyra jämfört med inkomster.
Du har fått detta motbevisat nu hundratals gånger att det är helt och komplett irrelevant att titta på boendeutgifter i förhållande till inkomst eftersom bostadsmarknaden i stort sett stänger ute stora delar av den yngre befolkningen.
De enda och korrekta måttet för bostäders pris är att jämföra med inkomst för det är på inkomsten du köper bostaden

[källa krävs]
Finns inget offentligt lättillgängligt om att han skulle sagt att det är en återgång och du har en historia av att ljuga rejält så vänligen presentera källa där han skall ha sagt detta.

Low effort som vanligt från din sida. Förvånad att det inte resulterade i en novell även den här gången. Det tar inte många minuter att gräva fram vad som står bakom samt att validera påståendet.

Det stämmer väl överens med Jan Jörnmarks forskning och teorier om den svenska bostadsmarknaden. Han har vid flera tillfällen, bland annat i artiklar för Kvartal, Dagens Industri och i rapporter för tankesmedjan Ratio, argumenterat för att de kraftiga prisuppgångarna vi sett sedan 1990-talet inte enbart är en "bubbla", utan en logisk konsekvens av att tidigare regleringar höll priserna artificiellt låga.
Här är de huvudsakliga källorna och argumenten som stödjer detta:

1. Rapporten "Förtätningens pris" (Ratio, 2025/2026)

I sina senaste rapporter för Ratio (bland annat "Förtätningens pris: Bostadspolitikens återvändsgränd i Stockholm-Uppsala") analyserar Jörnmark prissättningen från 1968 och framåt. Han menar att:
* Prissättningen var "fel" tidigare: Under perioden 1942–1993 dominerades marknaden av regleringar, produktionskvoter och massiva subventioner. Detta höll priserna på en nivå som inte motsvarade det faktiska marknadsvärdet eller produktionskostnaden.
* Normalisering efter 1995: När de statliga subventionerna försvann 1995 och marknaden avreglerades, skedde en "återgång" till priser som speglade efterfrågan och kapitalets faktiska kostnad.

2. Artikelserien "Den svenska bostadsinfarkten" (Kvartal, 2021)

I en uppmärksammad artikelserie i tidskriften Kvartal beskriver Jörnmark hur den svenska bostadspolitiken under miljonprogrammets era skapade en obalans. Han argumenterar för att de låga priserna i innerstäderna under 1970- och 80-talet var ett resultat av att stadskärnorna var i förfall och att politiken prioriterade nyproduktion i förorterna. Den prisuppgång som följde när folk återigen ville bo centralt ser han som en återhämtning snarare än en isolerad prisstegring.

3. Debattartiklar i Dagens Industri (2016)

Jörnmark skrev en serie artiklar i DI (december 2016) med titeln "Historien upprepar sig på bomarknaden". Där förklarar han att:
> "Dagens problem stammar från den avreglering som påbörjades på 1960-talet, något som i kombination med ojämna subventioner ledde till stora prisskillnader som sedermera har ökat ännu mer."
>
Han poängterar ofta att man inte kan jämföra dagens priser med 1970-talets utan att ta hänsyn till att 70-talets priser var "artificiellt nedpressade" genom skattesystemet och reglerade hyror.

Jörnmarks tes är att den svenska bostadsmarknaden under ca 50 år (1940–1990) befann sig i ett onaturligt tillstånd på grund av politiska ingrepp. När dessa försvann, sökte sig priserna uppåt mot en internationell och historisk normnivå för attraktiva områden.

Källor
https://ratio.se/publikationer/fortatningens-pris-bostadspolitikens-atervandsgrand-i-stockholm-uppsala

https://kvartal.se/olawong/artiklar/den-svenska-bostadsinfarkten/cG9zdDozMjc1

https://kvartal.se/olawong/artiklar/den-svenska-stadskrisen/cG9zdDozMzIy
Citera
2026-03-03, 18:27
  #59247
Medlem
Hela 27,4 procent av bostäderna på marknaden har tvingats sänka sina utgångspriser. Visst kan enstaka köpare betala överpris av FOMO-skäl, men när den gruppen är absorberad av marknaden är det utbudet som styr. Med nuvarande lager talar det för fortsatt prispress eller i bästa fall stillastående priser. Även vid en viss uppgång skulle nivåerna fortfarande ligga under 2024 års prisnivåer.

En sak är då säker. Det blir svårt för spekulanter att bara göra affär på att kränga lägenheter
Citera
2026-03-03, 18:53
  #59248
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tidvind
Varför skulle det vara så? Pensionärer har väl inte så mycket att göra i stan; bland stressat folk, och bilar och avgaser. Det är väl skönare att vara i en liten närförort med tillgång till någon butik, vårdcentral, skog och sjöar?

Det är väl snarare folk som vill ha nära till jobbet som bor i innerstan.


Tror du på fullaste alvar att pensionärer sitter på flottiga villor i områden som Danderyd och Lidingö?

De flesta bor väl i områden som Vallentuna där du kan förvärva en villa för 3 - 5 miljoner. Visst, det finns åttamiljonersvillor där också men att utgå från 8 miljoner som bas känns missvisande.


Sverige hade 43 - 46 dollarmiljardärer år 2024 - 2025, så det är ju ingen egentlig marknad.

Vad det gäller ISK så spelar det igen egentlig roll, utan det som spelar roll det är hur mycket pengar man har på ISK kontot. Slemhog nämnde att det är c.a. 7% av befolkningen som har över en miljon (så strax över 170,000 Stockholmare, om vi antar att det är jämt fördelat) och det skulle inte förvåna mig om de flesta i den här gruppen är i medelåldern (och upp) och redan har ett boende de var nöjda med. Min poäng är att det inte är en effektiv marknad för kontinuerlig prisutveckling, utan nya köpare behöver komma in för att behovet (och därmed priset) av bostäder ska öka.

Men det som är intressant är hur tankarna kring bostadsmarknaden radikalt har förändrats. För ett par år sedan så var visan "bostäder går bara upp i värde," nu är den "bostäder i bra lägen går bara upp i värde."

Just nu tror jag att det är lite stress som är drivande då folk vill kringgå de nya bolånereglerna som enligt spekulation ska driva upp marknaden och därmed bostäders värde. Men då är det folk som redan har kapital att gå in på bostadsmarknaden, och denna grupp är begränsad.

Tittar du på medelåldern i villorna i Bromma, Täby, Danderyd, Lidingö så är den extremt hög. Knappt en kåk som det bor någon under 50 i.
Citera
2026-03-03, 18:54
  #59249
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aabbcc123
Low effort som vanligt från din sida. Förvånad att det inte resulterade i en novell även den här gången. Det tar inte många minuter att gräva fram vad som står bakom samt att validera påståendet.

Det stämmer väl överens med Jan Jörnmarks forskning och teorier om den svenska bostadsmarknaden. Han har vid flera tillfällen, bland annat i artiklar för Kvartal, Dagens Industri och i rapporter för tankesmedjan Ratio, argumenterat för att de kraftiga prisuppgångarna vi sett sedan 1990-talet inte enbart är en "bubbla", utan en logisk konsekvens av att tidigare regleringar höll priserna artificiellt låga.
Här är de huvudsakliga källorna och argumenten som stödjer detta:

1. Rapporten "Förtätningens pris" (Ratio, 2025/2026)

I sina senaste rapporter för Ratio (bland annat "Förtätningens pris: Bostadspolitikens återvändsgränd i Stockholm-Uppsala") analyserar Jörnmark prissättningen från 1968 och framåt. Han menar att:
* Prissättningen var "fel" tidigare: Under perioden 1942–1993 dominerades marknaden av regleringar, produktionskvoter och massiva subventioner. Detta höll priserna på en nivå som inte motsvarade det faktiska marknadsvärdet eller produktionskostnaden.
* Normalisering efter 1995: När de statliga subventionerna försvann 1995 och marknaden avreglerades, skedde en "återgång" till priser som speglade efterfrågan och kapitalets faktiska kostnad.

2. Artikelserien "Den svenska bostadsinfarkten" (Kvartal, 2021)

I en uppmärksammad artikelserie i tidskriften Kvartal beskriver Jörnmark hur den svenska bostadspolitiken under miljonprogrammets era skapade en obalans. Han argumenterar för att de låga priserna i innerstäderna under 1970- och 80-talet var ett resultat av att stadskärnorna var i förfall och att politiken prioriterade nyproduktion i förorterna. Den prisuppgång som följde när folk återigen ville bo centralt ser han som en återhämtning snarare än en isolerad prisstegring.

3. Debattartiklar i Dagens Industri (2016)

Jörnmark skrev en serie artiklar i DI (december 2016) med titeln "Historien upprepar sig på bomarknaden". Där förklarar han att:
> "Dagens problem stammar från den avreglering som påbörjades på 1960-talet, något som i kombination med ojämna subventioner ledde till stora prisskillnader som sedermera har ökat ännu mer."
>
Han poängterar ofta att man inte kan jämföra dagens priser med 1970-talets utan att ta hänsyn till att 70-talets priser var "artificiellt nedpressade" genom skattesystemet och reglerade hyror.

Jörnmarks tes är att den svenska bostadsmarknaden under ca 50 år (1940–1990) befann sig i ett onaturligt tillstånd på grund av politiska ingrepp. När dessa försvann, sökte sig priserna uppåt mot en internationell och historisk normnivå för attraktiva områden.

Källor
https://ratio.se/publikationer/fortatningens-pris-bostadspolitikens-atervandsgrand-i-stockholm-uppsala

https://kvartal.se/olawong/artiklar/den-svenska-bostadsinfarkten/cG9zdDozMjc1

https://kvartal.se/olawong/artiklar/den-svenska-stadskrisen/cG9zdDozMzIy
Givetvis helt korrekt av Utmärkte Jörnmark. Hela kreditmarknaden var extremt begränsad fram till 85-86. Sen kom 90-tals krisen. Bostadspriserna hade hållts artificiellt låga
Citera
2026-03-03, 19:05
  #59250
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mary99
Korrekt analys.
Men hur har då folk kunnat hänga med i prisutvecklingen?
Jo räntan har sjunkit sedan 2006 och fastighetsskatten minimerats och krav på amortering har minskat.
Skulle räntan och fastighetsskatten plus amortering idag ligga på samma nivåer som 2006 skulle vi få se en bopriskrasch.
Det är därför det råder hysteri varje gång RB ska besluta om räntan.

Vad pratar du om?

Styrräntan 2006 snittade runt 2% mot 1,75% idag. 0,25p är en obetydlig skillnad.

2006 fanns INGET lagstadgat amorteringskrav ELLER krav på kontantinsats. Det var möjligt att låna 95% av bostadens värde amorteringsfritt 2006.

Dessutom är maxbeloppet på 100k i räntekostnad innan avdraget sänks till 22% samma nominella tak sen 1991 och har tagit noll hänsyn till inflationen. Det enda man kan säga är att fastighetsskatten gått ned i attraktiva områden.

Reavinstskatten höjde alliansen från 20 till 22% 2008

Lagfart och pantbrev har växt till jättesummor iom att de är procentuella.

Taket för hur mycket uppskov man kan få på reavinstskatt var obegränsat 2006. Idag är det 3msek per hushåll. Dvs en genomsnittlig villa som säljs i Sthlm som ägts länge får idag skatta på långt mer än halva försäljningsbeloppet, detta kan inte skjutas till en ny bostad.

Summa summarum är att reglerna för amortering, insats, reavinstskatt har skärpts kraftigt sen 2006. Ett tak har införts för hur mycket skatt man får skjuta på. Ränteavdraget justeras ned till 22% mycket oftare. Räntan är oförändrad.

Med din logik borde vi redan nu ha en enorm krasch
__________________
Senast redigerad av flanders 2026-03-03 kl. 19:35.
Citera
2026-03-03, 19:07
  #59251
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av DattMamon666
Folk i tråden klagar ju ofta över att lönerna för hantverkare är för höga.
Men tittar man på renoveringskostnad som andel av disponibel inkomst, är det ju i stort sett obefintligt.
Till exempel Conny i Täby som skall installera ett nytt kök för 1m (där kostnaden för hantverkare är 200k). 
Han är pensionär och villan som är värd 10m är avbetald, så han ansöker om nytt lån hos SBAB och får 2,67% i ränta och betalar då cirka 218kr i månaden för kostnaden för hantverkare.
Det är ju billigare än en plat du jour på Riche.

Ja Conny kan för all del belåna villan och äta på Michelinkrog varje dag också. Men det betyder inte att krogen är billig för det
Citera
2026-03-03, 19:30
  #59252
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Felet här är att du använder egna preferenser och resonerar kring.

Mäter man i verkligheten ser man att en del gör just som flander säger. (Men inte alla).
Tittar jag på bekanta och kollegor är det många som just sålt villa/radhus och köpt en central BR. Ibland innan dom pensionerar sig.
Gäller inte bara i Stockholm utan på andra orter.
En del flyttar tom till Stockholm, som en som gick grundskola samtidigt med mig. Sålde villan i en mellansvensk stad och köpte en etta på Söder. (Var väl vad villan räckte till).

Jag är dock mer som du beskrev och har precis 0 intresse av att bo i centrala Stockholm. Men det finns väl inget som säger att vi är en majoritet.



Medelpris i Stockholms län är 7.3 MSEK. Stryker man bort Södertälje och kanske någon till i utkanten så är vi uppe i över 8 MSEK.

Det finns ganska hyggligt med folk som har villor för minst 8 MSEK. Och går vi ned till 7 så är de desto fler.

Och många är ju skuldfria. Det där har man kunnat se på vilka pantbrev villor som pensionärer sålt haft.
(Den jag köpte sist hade pensionärerna dock lånat upp lite på då dom köpte ett radhus först och satt med två bostäder. I det läget vill bankerna att man lånar upp på objektet som skall säljas. En del pratar ju om att bankerna vill låna ut så mycket som möjligt, men i verkligheten gör dom inte riktigt så. Slagorden stämmer inte).



Informationen kanske är hur mycket det ligger i genomsnitt på ett ISK?
Men många har flera. Jag har t ex 4 stycken.

En del har flera ISK per bank också. Finns inga hinder för det.

-------------------------------------
Kan lägga till en sak som valsat runt i media en tid. Och allemansfonder och ISK mm har gjort svenskar till aktiesparare. Vilket är ovanligt eller unikt i EU. Så Stockholmsbörsen är på senare tid den som klarar av flest IPO'er. Mer än London och Frankfurt och Paris. Det finns kapital här, men inte lika mycket där, trots många fler människor.

EU och EU-länderna har helt enkelt kört på med för mycket socialism. Nu pratar man om att ta upp kampen med USA, men hur ska stagnations-träsket EU klara det när kapitalbildningen inte fungerar. The Economist talade tom om att Stockholm var EU's finansiella huvudstad. Och då förstår man hur djupt ned i vänsterträsket de andra sjunkit. EU's problem är långt djupare än vad folk förstår.
I Danmark pratar galningarna om att införa förmögenhetsskatt. Med en liknelse pratar man om att springa fortare än USA på löparbanan och så hugger man sig i benen med en yxa först.

Nämnvärd framtida tillväxt sitter långt inne. (Och det är ingen bra prognos för bostadspriserna).

Här måste jag rätta dig ekbo. Snittpriset för en villa i Sthlms län är högre än 7,2msek. Mäklarstatistik klumpar ihop radhus/parhus med villor där de förstnämnda är mycket billigare.

Om vi tar tidigare diskuterade Täby så år snittpriset de senaste 12 mån enligt hemnet för villor 10,2msek och radhus/parhus 6,2msek. Enligt mäklarstatistik är priset för dessa kombinerade 9,2msek.
Citera
2026-03-03, 19:51
  #59253
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av flanders
Här måste jag rätta dig ekbo. Snittpriset för en villa i Sthlms län är högre än 7,2msek. Mäklarstatistik klumpar ihop radhus/parhus med villor där de förstnämnda är mycket billigare.

Om vi tar tidigare diskuterade Täby så år snittpriset de senaste 12 mån enligt hemnet för villor 10,2msek och radhus/parhus 6,2msek. Enligt mäklarstatistik är priset för dessa kombinerade 9,2msek.
Ja, ok. Ja det står ju villa där, så det är lätt hänt att man tänker villa. Men småhus är ju det rimliga, då dom inte har med radhus som en egen kategori.

Men 4 MSEK var ändå ganska stor skillnad. Jag hade nog inte trott att det skulle vara så mycket.
Citera
2026-03-03, 20:06
  #59254
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Ja, ok. Ja det står ju villa där, så det är lätt hänt att man tänker villa. Men småhus är ju det rimliga, då dom inte har med radhus som en egen kategori.

Men 4 MSEK var ändå ganska stor skillnad. Jag hade nog inte trott att det skulle vara så mycket.

Är liknande i hela Sthlm skulle jag säga. Väldigt stort steg att gå från radhus till villa ekonomiskt. 40-70% högre pris. Ofta samma kvm men också högre driftskostnader och kostnader för underhåll (större tak, fler fönster, mer dränering och grund, 2-3ggr större tomt som ska underhållas, dyrare att värma, kupor på taken etc)

I radhus kan du få skalfördelar. Ta in en firma som lägger om taken på en hel radhuslänga får du ju bättre pris per lagt tak. Samma sak vid fönsterbyten, värmepannor, målning osv osv.
__________________
Senast redigerad av flanders 2026-03-03 kl. 20:15.
Citera
2026-03-03, 20:16
  #59255
Medlem
slemhogs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mary99
Korrekt analys.
Men hur har då folk kunnat hänga med i prisutvecklingen?
Jo räntan har sjunkit sedan 2006 och fastighetsskatten minimerats och krav på amortering har minskat.
Skulle räntan och fastighetsskatten plus amortering idag ligga på samma nivåer som 2006 skulle vi få se en bopriskrasch.
Det är därför det råder hysteri varje gång RB ska besluta om räntan.

Exakt, och för inte att glömma alla inkomstskattesänkningar, jobbskatteavdrag som ger 4000 kr mer i mån netto ökar låneutrymmet samt slopad värnskatt, arvsskatt och förmögenhetskatt på det.
Större delen av den här cirkusen är skapad av cirkusdirektör ättlingen som skrev psykopatbiografin "det sovande folket"- kvarting negern och nyliberalen Reinfeldt.
__________________
Senast redigerad av slemhog 2026-03-03 kl. 20:27.
Citera
2026-03-03, 20:41
  #59256
Medlem
Mokshas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LTO
Blir än löjligare om man går längre tillbaka..
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0501__BO0501C/FastprisBRFRegionAr/table/tableViewLayout1/

Medelpris BR riket 2000-2024:

År 2000: 390K
År 2024:2 821K

Från 1996-2000 gick priserna upp med 67 % i riket.

För att matcha bostadspriser med lön perioden 1995-2000 skulle medellönen idag behöva ligga en bra bit över 150K/månad i Sverige.



Det mest intressanta är vart alla de här pengarna måste ta vägen någonstans!

Varför har löneutvecklingen stannat av?
Vart hamnar vinsterna från företagen?

Finns en anledning till att välfärdssystemet också går sönder.

Skulle lönerna ökat vore människan mindre deprimerad och samhället mer positivt inställt.
__________________
Senast redigerad av Moksha 2026-03-03 kl. 20:44.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in