Citat:
"White flight" är ett välkänt fenomen, som givetvis haft en viss påverkan, men den fundamentala prisdrivande faktorn är trots allt slappa kreditvillkor etc. som jag beskrivit i mitt tidigare inlägg.
Det har varit boprisrally även i många norrländska städer som inte har stor invandrarmigration.
Beviset på mitt argument är ju att både bopriser och efterfrågan sjunkit i takt med att räntan började höjas häromåret samt att energikostnader ökat och den generella inflationen kombinerat med reallönesänkning. Invandringen har ju samtidigt inte minskat och inte heller de relaterade problemen.
Att priserna inte "kraschat" och marknaden fryst helt beror på att arbetslösheten ännu inte drabbat den befolkning som köper bostäder och att det tar tid att ändra konsumtionsbeteenden. Många avvaktar ju och hoppas på att marknaden snart skall återvända till som det var förut.
Det har varit boprisrally även i många norrländska städer som inte har stor invandrarmigration.
Beviset på mitt argument är ju att både bopriser och efterfrågan sjunkit i takt med att räntan började höjas häromåret samt att energikostnader ökat och den generella inflationen kombinerat med reallönesänkning. Invandringen har ju samtidigt inte minskat och inte heller de relaterade problemen.
Att priserna inte "kraschat" och marknaden fryst helt beror på att arbetslösheten ännu inte drabbat den befolkning som köper bostäder och att det tar tid att ändra konsumtionsbeteenden. Många avvaktar ju och hoppas på att marknaden snart skall återvända till som det var förut.
Nja, det är väl snarare så att den slappa kreditgivningen är orsakad av att politikerna inte vill att migrationens infrastrukturkostnader ska bli synliga.
Och det är klart att folk passar på att låna när det är billigt. Även om man bor i glesbygd med liten direkt migrationspåverkan.
För alternativet hade varit ett avsnitt i statsbudgeten "Kostnader för tillkommande infrastruktur och bostäder på grund av migration".
Storleken på den budgetposten hade i medel över några års tid grovt varit ungefär som nettoskuldökningen för bostadskonsumtion.
Någonstans mellan 100 och 200 miljarder per år.
Förvisso enormt mycket hederligare och rättvisare än det som skett nu. Men förstås politiskt omöjligt.