Människans sinnen är skitdåliga medans människans hjärna är rätt vass. På det så med åldern utvecklar hjärnan filter som blockar vissa saker, hittar på andra saker efter gamla erfarenheter som den blandar med det du faktiskt ser "på riktigt".
Så du ser "nåt", kan vara något så enkelt som en ljusförändring när du vrider huvudet, i husdjurshöjd och din hjärna fyller i resten tills du tror att du sett en katt (om det är just det som finns i din hjärnas hittepådatabank).
Jag ser rätt ofta rörliga grejor i ögonvrån men när man kollar dit så finns ingenting såklart.
En gång så tyckte jag mig se en mansgestalt gå förbi i hallen och då sade jag högt "Är du där ute och spökar kan du lika gärna dammsuga samtidigt". Har inte sett just det "spöket" nåt mer så jag antar att han startade städbolag och åker nu runt till folk som vill betala för hans tjänster.
Jag lovar att detta är en bättre förklaring än att det är en demonkatt som kan vandra mellan de förmodade dimensionerna vi har runt oss.