Nej har aldrig druckit kaffe dock röker jag 5-6 cigg om dagen tror det kan vara det.. Ska försöka dra ner till 1-2 cigg om dagen och se..
Trötthet kan se olika ut
Trötthet är kroppens sätt att tala om att det är dags att vila. När huvudet känns tungt är tröttheten ett skydd som hindrar oss från att tömma kroppens lager av energi.
Trötthet kan vara allt från den normala trötthet man känner på kvällen när det är dags att sova, till att vara ett tecken på sjukdom. Den allra vanligaste orsaken till långvarig trötthet är att man helt enkelt har sovit för lite eller för dåligt. Den här texten handlar om långvarig trötthet som växt till ett så stort problem att man får svårt att klara av vardagen.
Var femte svensk är trött
Många människor är trötta och tröttheten kan hålla i sig länge, utan att man är sjuk. Ibland är tröttheten ett av flera symtom på sjukdom.
Två av tio svenskar uppger att de ofta är trötta under dagtid, enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB. Kvinnor är mer trötta än män, ogifta personer är mer trötta än gifta och yngre är tröttare än äldre. Mest problem med trötthet har medelålders personer som inte arbetar på grund av att de till exempel är långtidssjukskrivna.
Tröttheten varierar med dygnsrytmen
Det finns olika slags trötthet - beroende på när på dygnet man är vaken. Förklaringen är att vi människor har en inbyggd dygnsrytm som styrs av hypotalamus i hjärnan. Den yrvakenhet som man kan känna när väckarklockan ringer på morgonen är inte som den dåsighet man kan känna på eftermiddagen, eller som sömnigheten vid läggdags på kvällen. Skillnaderna beror på den biologiska klockan, kroppens egen dygnsrytm, som ser till att ämnesomsättningen är högre under dagen än under natten. Ju lägre ämnesomsättning man har, desto tröttare blir man. Under natten sjunker ämnesomsättningen.
Tröttheten varierar under året
Under den mörka årstiden blir många trötta under dagtid – trots att de sover lika många timmar som vanligt. Vissa får också större sömnbehov under hösten och vintern. Det beror på bristen på dagsljus som i sin tur gör att hjärnans reglering av sömnhormon, melatonin, störs. Ett sätt att bli mindre trött under den mörka årstiden är att skaffa bra inomhusbelysning och helst gå ut och gå en stund mitt på dagen då det är som ljusast.
Tröttheten varierar under livet
Alla människor upplever perioder i livet då tröttheten är besvärlig, exempelvis när man har växtvärk under barndomen, tonårstidens oro och förändringar, eller när man är gravid. Det är vanligt att småbarnsföräldrar får sömnen rubbad, i synnerhet när barnen inte sover på nätterna när de är sjuka eller håller på att få tänder. När vuxna barn flyttar hemifrån kan det uppstå en tomhetskänsla och oro i familjen som inverkar på sömnen. För en del kvinnor innebär klimakteriet att sömnen störs. Åldrandet i sig innebär inte automatiskt att man blir tröttare, men oro och bekymmer kan störa sömnen under hela livet.
Nattarbete
Nattarbete kan ge tillfälliga sömnstörningar. Efter arbetspasset kan det vara svårt att få tillräckligt med sömn, även om man är mentalt inställd på att sova på dagen. De flesta brukar kunna somna ganska snart när de kommer hem, även om det är morgon. Däremot är det vanligt att man vaknar flera timmar för tidigt och inte är tillräckligt utsövd.
Att börja arbeta tidigt på morgonen kan bidra till problem med trötthet och sviktande koncentration senare på dagen.
Om arbetet börjar klockan 06.00 måste man ofta stiga upp redan vid fyra- eller femtiden på morgonen för att hinna till jobbet. Då är den biologiska dygnsrytmen i bottenläge.
När man sedan kommer hem på eftermiddagen kan det vara svårt att komma i säng. Att försöka somna under den tidpunkt på dygnet då den biologiska klockan är inställd på mesta möjliga vakenhet, vid 17-18-tiden, är heller inte lätt. Sömnen riskerar att bli splittrad, vilket bidrar till ökad trötthet nästa dag.
Lösningen är att se över arbetsschemat så att balansen mellan vakenhet och sömn fungerar. Efter ett nattpass är det bra om man kan sova så snart som möjligt och helst ska ingenting få störa då.
Rådet är att undvika de riktigt långa arbetspassen och se till att det finns tid för återhämtning mellan varje arbetspass.
När ska man söka hjälp?
Efter en lång dags arbete är det naturligt att känna sig trött. Likaså när man ansträngt sig extra mycket, fysiskt eller psykiskt. Men om en god natts sömn inte hjälper bör man stanna upp och tänka efter. Man kan behöva bryta mönstret genom att skaffa sig andra arbetsvillkor och börja motionera regelbundet. Ibland handlar det också om överdrivna krav som vi människor ställer på oss själva.
Ihållande trötthet, dag efter dag, som gör att man inte klarar av sin vardag med arbete eller skola är en varningssignal. Om tröttheten håller i sig ett par veckor och man inte kan sova ut, bör man undersökas av läkare. Det kanske är dags att varva ner eller undersöka om det finns någon bakomliggande sjukdom som orsakar tröttheten.
Olika sorters trötthet
För att underlätta resonemanget skulle man kunna dela upp långvarig trötthet i följande former:
* Mental trötthet
* Sjukdomsrelaterad trötthet
* Läkemedelsorsakad trötthet
Mental trötthet
När hjärnans kapacitet tänjs till det yttersta blir man mentalt utmattad. Intrycken har varit för många och tankeverksamheten har gått på högvarv under lång tid. Vid svåra former av utmattning kan hjärnans sätt att fungera komma ur balans så att man känner sig helt dränerad på energi. Starka upplevelser, både positiva och negativa, kan också göra att man känner sig känslomässigt utmattad. Till och med när man känner sig slutkörd fortsätter tankar och känslor att mala på högvarv. Den här typen av trötthet brukar störa sömnen och göra att man vaknar för tidigt på morgnarna utan att kunna somna om.
Sjukdomsrelaterad trötthet
Ett stort antal sjukdomar gör att man blir mer eller mindre trött. Det märks när man till exempel håller på att bli förkyld. Efter influensa är man ofta trött i ett par veckor. Orsaken är att immunförsvaret aktiveras och bildar speciella ämnen som ger trötthet. Den här tröttheten får man helt enkelt betrakta som ett pris som måste betalas för att man ska bli frisk. Det är nödvändigt att vila.
Läkemedelsorsakad trötthet
Man kan också bli trött av vissa läkemedel, särskilt i början. Ofta är de sjukdomar som behandlas med läkemedel som ger trötthet så allvarliga att man måste fortsätta att ta sin medicin. Depressioner, epilepsi och hjärt-kärlsjukdomar är några exempel. Tröttheten brukar ibland minska efter en tids behandling. Smärtstillande läkemedel kan också göra att man blir trött. Ibland kan lösningen vara att man byter läkemedel i samråd med sin läkare.
Olika former av trötthet kan komma samtidigt
Olika sorters trötthet kan förekomma samtidigt i olika kombinationer. Ett exempel är om man har fått en allvarlig sjukdom. Då kan man vara trött både på grund av själva sjukdomen, och mentalt trött på grund av den påfrestning som sjukdomsbeskedet innebär.