Swedengate, Svenskar bjuder inte sina gäster på mat

Känner inte igen detta alls rent nonsens att svenskar inte bjuder sina gäster på mat. Sällan varit med om det själv iallafall 🙃

De får naturligtvis gnälla hur mkt de vill. Det sjuka är dock att vi betalar dem för att gnälla t ex Kitimbwa Sabuni.

Om man är så missnöjd med Svenskar kan man väl välja t ex Gambia istället...

Det är ett problem om man kommer från en annan kultur.

Svenskar är god på avstånd och i grupp. Mycket av svenskars beteende och sätt att vara är helt kopplat till grupptänk. Du är givmild, omtänksam och tolerant..På avstånd. Och låter någon annan föra din talan medans du håller med..På avstånd. Du håller bara glatt men förvirrat med i den aktuella åsikten som gruppen för tillfället drivs av. Minsta individuell uppoffring i Sverige anses som högst opassande och att man försöker dra vinst av någon. Socialismen har verkligen pajat folks hjärnor och syn på varandra. Man märker att folk i Sverige tror att pengar löser exakt alla problem för det budskapet har kommunister och socialister kört in i flera generationer nu och de som inte lever för mer än yta köper lätt det budskapet.

För mina föräldrar som jag vet är världens snällaste har dom här tendenserna med, och jag vet att dom inte ens är medveten över det. Dom reflekterar inte ens över det som något negativt, det är "som folk" gör.

Men som sagt, förstår delvis kulturellt att folk här reserverade min sina medel när du har en stat som snor ditt levebröd och delar ut till parasiter.

Hon har naturligtvis helt rätt i att det här är (eller åtminstone var) vanligt förekommande, åtminstone i delar av landet.

Under min uppväxt var det mer regel än undantag att vänta på rummet medan ens kompis åt med sin familj. Hos enstaka kompisar blev jag bjuden då och då, men det var sällan. Jag har pratat med andra om detta nu i vuxen ålder och alla har samma erfarenhet.

Tillägg för flashbackare: jag är etnisk svensk sedan flera generationer tillbaka och uppvuxen bland andra kritvita barn utan så mycket som ett adopterat barn i sikte.

Fast det finns mycket sanning i det. Jag har själv varit med om att man fått vänta medan kompisen äter. Och det är liksom inget som har traumatiserat mig eftersom jag inte riktigt väntat mig mat. Men det finns så mycket mer att diskutera här gällande svenskens individualism som speglas i hur invandrare (och det handlar ju inte bara om asylinvandrare från Afrika utan även amerikaner, engelsmän osv) upplever svensken i dessa sammanhang. Istället blir det ännu en ekokammartråd där vartannat inlägg är "öööö Gambia då"

och nej, du kan inte garantera det. Hur många invandrare har du varit hemma hos? Man blir ju alltid bjuden på en stor mängd mat

Jag som är en "hybrid" som på ena sidan är en klassisk svensson familj och på andra sidan en klassisk balkan familj anser att det är stora skillnader kulturellt när det kommer till att umgås samt bjuda folk på mat osv.

Jag har lite av båda delar och anser att det finns fördelar och nackdelar i bägge "läger".

Klassiskt när man ska på födelsedagar eller andra släktträffar till svenska sidan att man aldrig blir bjuden på mat.
Det är lite kaffe och fika som man ska stå sig på mellan 13:00-18/19:00.
Man är i regel lite snålare och det gäller även när man ska ha middagar eller grillkvällar med bekanta. Då ska det alltid vara en "knytis". Någon tar med sig sallad någon efterätt osv.
Min erfarenhet är att man generellt sätt är snålare mot sina gäster inom familj och vänner när det är "svenssons".
Det ska alltid gärna planeras in med flera månaders framförhållning om man ska ses. Det är omöjligt att man spontant åker ut och bara umgås.

Jag och mina balkanvänner kan höras samma dag och bara äta middag ihop som ändå planerats att ätas (behöver inte vara något fancy). Så umgås man, ser en film, går en promenad, eller bara snackar några timmar. Behöver inte vara värsta tillställningen.

I balkan så är det alltid mat som ingår, den som är värd till sammankomsten står för kalaset och saker och ting kompliceras inte så jävla dant.

Personligen så älskar jag att ha över vänner eller familj och jag har aldrig bett någon betala för något och folk blir oftas helt paffa. Man kan däremot om man blir bortbjuden inhandla något liten present (blomma osv , fick ett plommonträd sist ).

Sen visst, ibland har man haft knytis av andra skäl än snålhet då någon kanske är bra på efterrätter eller gör en jättegod salad osv. Men det ska inte vara en regel anser jag.

När man var liten och hängde mer polare så blev man i regel alltid medbjuden att äta hos en utländsk familj. Hos svenssons fick man sitta på rummet och vänta. Men inte hos alla, hade även många svenssons som var generösa.

Liknande har hänt mig som barn också. Finns uppenbarligen sanning i påståendet. Men alla bara skriker blatte. Även ifall jag har svårt för många s.k blattar får man väl svälja en jävla chill-tablett och inse att Svenskar är generellt ibland icke-inkluderande.

Nej det här med gästfriheten fungerar lite konstigt i Sverige. Stora konstrast mot hur det kan fungera i exempelvis ett östeuropeiskt land. För att ta brinnande aktuella Ukraina eller Ryssland som exempel. Oavsett om du oplanerat eller planerat besöker ett hem i dessa länder så dukar den boende alltid fram allting de har på matbordet. Det kan vara lite saker eller väldigt mycket saker beroende på hur förmögen personen är. Och det handlar väl förmodligen om att just visa upp allt du har för din gäst(?) men du blir i alla fall väl omhändertagen när du besöker någon. Inte bara gällande maten.

Att sedan då besöka en familj i Sverige, där lejonparten lever gott och har det mesta, och bli serverad en kanelbulle (om ens det) blir lite...märkligt. Eller så är det just därför - vi har liksom allt som behövs i livet och utgår från att alla andra har det också och behöver därför inte visa upp för andra hur gott vi har det?

Tänker dock att vi svenskar kan bli mer gästvänliga och i mitt hem ska gästerna få allt och lite till.

Jag har samma upplevelse, men ser inte riktigt det här längre. på 80/90-tal så var det vanligt men känns som en sak som växt bort (antar att det är p.g.a. att vi som fick sitta på rummen är de som blivit föräldrar och därför tycker det var idiotiskt). Förekommer det? Säkert, men inte alls på samma nivå som förut. Vill man göra en höna av en fjäder går det utmärkt.

Jag har ingen uppfattning i sakfrågan, det kanske säkert stämma.

MEN hos invandrarfamiljer blev man aldrig insläppet innanför dörren om föräldrarna var hemma. Och att bli bjuden på mat var bara att fetglömma.

Känns som en omvänd orientalism där massa miljöpartier och ortenfigurer fantiserar ihop en alternativ tusen-och-en-natt verklighet i vilken icke-svenskarna bjöd på långa sittningar med dignande bufféer av exotisk mat och kryddstarkt te.

I själva verket fick man leka på gatan eller snällt vänta på loftgången.

Själva fenomenet stämmer ju och är väldigt unikt. Dock är det inte riktat mot specifikt invandrare utan alla. Det är ett jävligt äckligt beteende att låta barnens kompisar vänta som ett par hundar i ett annat rum när man ska äta.