Hauskeller. Har djur någon mening med livet?

Kan vara så men det blir väldigt lite gott kvar av livet när det egentligen bara består av:

1. Stilla hunger och törst. Klia vandras ryggar för att stilla klåda och ta bort loppor
2. Känna trygghet vid en eld pga rädsla för rovdjur, eller i hög hydda från ormar
3. Undvika köld, regn, rusk och oro genom tak över huvudet
4. Stilla trötthet genom att sova efter hårt slitsamt arbete
5. Kriga med varandra om kanske 4 sekunders samlag

Vara social för att bekräfta sitt värde och rangordning, köra Ferrari eller klä sig i senare modet av ungefär samma anledning, oroa sig för sina barn, husdjur, sin hälsa och framtid, ta farväl av nära och när resten av alltsamman övrigt i grunden bara beror på frustration, ängslan och andra icke tillgodosedda känslobegär och behov.

Fråga blir då om livet är värt mödan

Eftersom djur saknar språk, kan de inte fundera över livets mening. Frågan kan inte uppstå hos dem.

Men jag kan se meningen med en kos eller en gris liv, när jag äter upp dem. D.v.s meningen med deras liv är att bli föda för oss. Så ur den synpunkten kan ett djurs liv ha en mening för oss.
Det gäller väl alla djur som vi föder upp som mat eller husdjur. Meningen med deras existens är att tillfredsställa ett behov eller för att användas som redskap av oss.

Vilda djurs liv finns det ingen mening med, men behöver inte vara onödiga för det, då vi kan uppskatta dem för vad de är.

I början av livet så är det värt det. Man har hopp och hunger.
I slutet av livet så vet man att det inte var så mycket att fästa sig vid.

Det är alltså tro och naivitet som får människan att gå runt .. Nästan lite löjeväckande att hon är så lättlurad och dum.

Undrar när hon ska vakna, och vad som skulle behövas för att väcka henne ..

Som människa så söker vi ibland ett uppvaknande.
Kanske genom religion och konspirationsteorier eller meditation eller djupa studier.
Jag tycker att jag har övervunnit många av mina illusioner Vaknat som du säger.
Eller blivit levande som Bibeln kallar det.

Men sanningen verkar vara att det inte är någon skillnad på liv och död.

Då ställer jag mig frågan, för vem lever man livet? Vem har rätten att bestämma vad som är seriöst eller inte? Om din syster känner sig lycklig av att samla Woopers (vad fan är det?) så är det en del av hennes mening med livet. Meningen med livet är att uppfylla det vi vill. Vem har då rätt att säga att det inte är seriöst? Skulle din syster vara mindre värd för det? Hon ska göra det hon känner gör henne glad. Så länge ingen annan skadas av det hon gör, så har ingen rätt att inskränka hennes rätt. Och vad som är meningsfullt för henne kan inte appliceras på dig. Och det är därför alla moraliska aspekter och lagar är en ren idioti. Din moral är inte min moral.

Vi verkar ha ett gruppansvar. Vi bör se till att vi inte plågar eller dödar varandra. Sitter hon och spelar gitarr istället för att hjälpa till så kan man bli irriterad. Vi kanske har rätt att göra vad vi vill, men det känns ju korkat om vi alla skulle samla Woopers och spela gitarr. Skapa välmående är vad via alla bör göra, inte bara sitta och sjunga om det.

Mening är motivation.
Allt levande drivs av motivation.