Citat:
För att vara moderator, så är du ganska långt borta från var du borde vara. Symboler kan inte befria människor från synd. De tillber stenen.
Ok.
Du förstår helt enkelt inte hur lite du förstår...
Att du tror att begreppet symbol enbart har en innebörd gör det hela lite som att diskutera med en perspektivblind.
En symbol är en symbol oavsett vilken symbol det än är och vad den än symboliserar.
Muhammedaner tror inte att att stenen i Kaba är gud utan använder sig av den som symbol för guds enhet (symbol = representant). Riktningen mot Kaba (qibla) fungerar på samma sätt som riktningen mot krucifixet när kristna ber tillsammans i en kyrka; det skapar enighet. Enligt traditionen byggs även kristna kyrkor, exempelvis i Sverige, i samma riktning (öst-västlig) och då kyrkobesökarna sitter i riktning mot altaret vänder de sina böner gemensamt mot altaret i öster och inte mot himlen.
Inom kristendomen menar man att gud är överallt. Då behövs egentligen varken kyrkor, krucifix, präster eller någonting. Men eftersom det för många varit allt för abstrakt och människor ofta vill ha något konkret som de kan använda som symbol finns det mängder med olika symboler att vända sig till. Det mest tragiska med kristendomens kors som symbol är väl att den symboliserar Jesu lidande och död. Särskilt tragiskt blir det ju med tanke på att det var hans återuppståndelse och inte hans död som var det som mest skilde ut honom från massorna...
Du verkar helt ha missat att även kristna (Och människor tillhörande andra religioner.) genom historien (Och fortfarande.) vallfärdar till heliga platser. Inte för att "gud" finns där utan för vad dessa platser symboliserar. Att du inte vet vad begreppet "symbol" innebär är väl egentligen det som strular till det mest för dig.
Men, vi lämnar det där.
Jag ser det som om du lämnat intellektuell walkover och förlorat den här diskussionen.
Tack för en fin uppvisning i ignorans.
Hur vi än vrider och vänder på det har tjommen med barnen med största säkerhet inte skapat ett avståndstagande från samhället på grund av en sten. Att han inte riktigt lirar i linje med samhället runt honom och att det kan drabba hans barn på sätt han inte tycks förstå är väl illa nog, men att dessutom bli anklagad för att vara en stendyrkare är kanske hans minsta problem.
Du förstår helt enkelt inte hur lite du förstår...
Att du tror att begreppet symbol enbart har en innebörd gör det hela lite som att diskutera med en perspektivblind.
En symbol är en symbol oavsett vilken symbol det än är och vad den än symboliserar.
Muhammedaner tror inte att att stenen i Kaba är gud utan använder sig av den som symbol för guds enhet (symbol = representant). Riktningen mot Kaba (qibla) fungerar på samma sätt som riktningen mot krucifixet när kristna ber tillsammans i en kyrka; det skapar enighet. Enligt traditionen byggs även kristna kyrkor, exempelvis i Sverige, i samma riktning (öst-västlig) och då kyrkobesökarna sitter i riktning mot altaret vänder de sina böner gemensamt mot altaret i öster och inte mot himlen.
Inom kristendomen menar man att gud är överallt. Då behövs egentligen varken kyrkor, krucifix, präster eller någonting. Men eftersom det för många varit allt för abstrakt och människor ofta vill ha något konkret som de kan använda som symbol finns det mängder med olika symboler att vända sig till. Det mest tragiska med kristendomens kors som symbol är väl att den symboliserar Jesu lidande och död. Särskilt tragiskt blir det ju med tanke på att det var hans återuppståndelse och inte hans död som var det som mest skilde ut honom från massorna...
Du verkar helt ha missat att även kristna (Och människor tillhörande andra religioner.) genom historien (Och fortfarande.) vallfärdar till heliga platser. Inte för att "gud" finns där utan för vad dessa platser symboliserar. Att du inte vet vad begreppet "symbol" innebär är väl egentligen det som strular till det mest för dig.
Men, vi lämnar det där.
Jag ser det som om du lämnat intellektuell walkover och förlorat den här diskussionen.
Tack för en fin uppvisning i ignorans.

Hur vi än vrider och vänder på det har tjommen med barnen med största säkerhet inte skapat ett avståndstagande från samhället på grund av en sten. Att han inte riktigt lirar i linje med samhället runt honom och att det kan drabba hans barn på sätt han inte tycks förstå är väl illa nog, men att dessutom bli anklagad för att vara en stendyrkare är kanske hans minsta problem.