Finns det vetenskapliga bevis för multiversum?

Det Tegmark sysslar med kan kallas för filosofi eller metafysik, men all filosofi är inte postmodernism. Genom att utforska vad som är teoretiskt möjligt kan vi förstå vilka frågor som är relevanta för vår förståelse av verkligheten.

Det är ett vanligt missförstånd att tro att vetenskap bara består av ett träget empiriskt arbete där vi analyserar verkligheten steg för steg genom olika observationer som vi sedan försöker förklara. Men vetenskapliga framsteg kan också ta avstamp från filosofiska och estetiska resonemang.

Einstein, som du nämner är ett bra exempel på det. När han skapade den allmänna relativitetsteorin var det ett försök att förena den speciella relativitetsteorin och gravitationen i en enkel och därför vacker teori där fysiken reduceras till geometri.

När han väl formulerat sin teori fann han att den kunde förklara vissa konstigheter i Merkurius bana som man redan tidigare känt till. Men det var alltså inte så att Einstein satte sig ner och försökte finna en förklaring till dessa observationer. Utgångspunkten för den allmänna relativitetsteorin var snarare filosofisk och matematisk.

Vad gäller försöken att använda kvantmekaniken i religiösa funderingar så håller jag med dig. Som jag skrev i en tråd i religionsforumet:

Det händer att troende hänvisar till den kvantmekaniska obestämbarheten som en möjlig mekanism för gudomlig intervention. En gud skulle kunna utnyttja den för att i hemlighet styra olika händelseförlopp och utföra mirakler.

Detta är i mina ögon ett ytterst tveksamt resonemang. Om Jesus är Guds son behöver han inte använda kvantmekaniken för att gå på vattnet. Varför skulle Gud fuska om han är allsmäktig? Mirakler är mirakler just därför att de står i strid med naturlagarna.

(FB) Turen att vi lever är så liten att den inte existerar!?

En läsvärd tråd trots den fåniga rubriken.

Nu vet jag förstås att du är en Tegmarksist, sedan tidigare diskussioner. Kul klang med ett extra s förresten.

Sedan tidigare:
Då bör han väl kunna visa att det är så.

Vad menas med att matematiska strukturer finns, är det att de existerar eller att de är verkliga? lever är väl ett felaktigt ordval om strukturerna inte har metabolism Åsikten att idévärlden skulle vara den riktiga världen, ser jag inte går att visa. Lustigt nog sammanfaller den med den postmoderna idén, att bilden av verkligheten är verkligheten och att man kan ha sin egen verklighet. Världen är förstås fysisk. Ett försök att byta ut världen och fysiken mot en icke-fysisk idévärld kanske.
Lite intresserad av om hans matematiska värld var hierarkisk eller klasslös?

Men jag fortsätter nog anse att vissa av Tegmarks idéer, baseras på postmodernismen.

Jag håller inte med och menar att de var vissa saker med verkligheten som man inte kunde förklara, som han funderade(filosoferade) runt och försökte förklara. Nu söker väl alla fysiker, matematiker och andra efter vackra lösningar, så det var inte unikt för honom. Men han försökte inte skapa något nytt utanför fysiken, utan inom den. Det förändrade synen på verkligheten, men skapade inte en ny verklighet. Som en postmodernist nog skulle anse.

Edit: Sen är jag skeptisk till Big Bang och tycker inte att teorierna om mörk materia och mörk energi håller ihop. Däremot är de baserade på faktiska observationer. Så jag anser nog att de är värda att fortsätta på, även om det kanske skulle behövas en ny Einstein som kunde se på det från andra vinklar och skapa nya och bättre teorier.

Vet inte om det har relevans, men det finns en kvantteori som kallas Flervärldstolkningen, som säger att en ny kopia av vårt universum skapas för varje alternativt kvantfysiskt utfall. Enligt forskaren Seth Lloyd finns det starka bevis för denna teori.

Ser man bara runda bollar i rymden så tror man allt är bubblor och bollar.
Universum är allt varför förmedla hur alltet ser ut?
Och nu kommer på att det finns flera allt ?
Låter som människans svarta hål där nån information skulle försvinna ? Och sedan uppkomma ur intet.
Det är klart bokens innehåll försvinner om den brinner upp. Behövs inga hål eller bubblor.

Hypotetisk ja, men ändå inte helt utanför vad som är möjligt att studera vetenskapligt, om än indirekt. Inflationsteorin i sig motiveras ju av observationer från vårt observerbara universum. Med den snabbt växande mängden kosmologiska mätdata vi har, börjar vi iaf kunna utesluta vissa inflationsmodeller (dvs detaljer i hur inflatonfältet fungerar). Olika inflationsmodeller ger ju olika förutsägelser för spektrum och storlek på de initiala ojämnheter som efter inflationen ger upphov till galaxer och den kosmiska webben osv.

Teoretiskt vet vi också att multiversum är en nödvändig konsekvens av inflation, utom i vissa specialfall.

Dvs genom att studera konsekvenserna av inflationen i vårt observerbara universum, kan vi också säga något om multiversum med s k evig inflation.

---

De där multiversumbubblorna tycker jag även är lite spännande att tänka på när man tittar in i en kall sommaröl.

Det har du förstås rätt i. Ju mer vi vet om vårt universum desto mer kan vi säga om vilka multiversa som är möjliga eller till och med sannolika. Precis som frågan om vårt universum är ändligt eller oändligt avgör om det finns multiversa på nivå 1.


Eller varför inte glaset självt:

O, kunde vi nå åter till vår bas,
nu när vi upptäckt vad vårt rymdskepp är:
en liten blåsa i Guds andes glas.

Lever i är jargong för finnas i, vara ett element i. Vad jag menade var att de olika matematiska strukturerna är element i idévärlden, det som Platon kallade idéer.


Jag förmodar att du sett The Matrix? Tanken att vår upplevda verklighet skulle kunna vara en simulerad verklighet har länge fängslat fysiker och filosofer. Redan den statistiska mekanikens fader Ludwig Boltzmann var inne på detta med sitt tankeexperiment om Boltzmannhjärnan:

https://en.wikipedia.org/wiki/Boltzmann_brain

I modern tid har bland annat den svenske filosofen Nick Boström utvecklat idén om att vi skulle kunna leva i en simulerad verklighet, ett program som körs på en superdator av en avancerad civilisation:

https://en.wikipedia.org/wiki/Simulation_hypothesis

Tegmark tar den här idén ett steg vidare och postulerar att alla verkligheter, både vår egen och alla andra möjliga universa, är matematiska strukturer, eller dataprogram om man så vill. Han har dock rationaliserat bort superdatorn och utomjordingarna, som egentligen inte behövs. Den "riktiga" verkligheten är inget annat än den matematiska strukturen, som lever sitt eget liv i idévärlden.


Du tycks ha snöat in på postmodernismen, så låt oss bena ut detta. Jag är verkligen ingen vän av postmodernismen, eller den kontinentala filosofin överhuvud taget, utan en kritisk rationalist i Poppers anda. Men här är ett försök att förklara vad det handlar om:

Postmodernisterna talar om olika verkligheter, men menar med det olika tolkningar av den verklighet vi lever i. Olika människor har olika bakgrund och erfarenheter och upplever därför verkligheten olika. Det här är ingen ny tanke, redan Friedrich Nietzsche lanserade den under namnet perspektivism:

https://en.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Nietzsche#Perspectivism

När man drar de här idéerna för långt, som många postmodernister gör, hamnar man i subjektivismens och relativismens träskmarker, där man lätt kan gå ner sig.

De olika multiversumteorierna har dock inget med detta att göra. De postulerar flera olika universa som alla är lika verkliga, inte olika tolkningar av samma universum. Någon analogi med postmodernismen finns alltså inte.

Det som möjligen kan föra tankarna till postmodernismens idéer är Carlo Rovellis relationella tolkning av kvantmekaniken. Rovelli hävdar att vi ska ta Heisenbergs matrismekanik på allvar, och att det enda som "finns" är relationer mellan observatörer och system (partiklar). Att tala om partiklars egenskaper i sig, utan att ta hänsyn till kontexten, är meningslöst. Nietzsche skulle ha nickat instämmande.

https://en.wikipedia.org/wiki/Relational_quantum_mechanics


Einstein utgick naturligtvis från verkliga problem, närmare bestämt det faktum att den speciella relativitetsteorin och Newtons gravitationsteori med sin omedelbara action at a distance inte är kompatibla. Det sätt han tacklade problemet på var dock i högsta grad grundat på filosofiska resonemang. Ekvivalensprincipen, som var den centrala insikten bakom den allmänna relativitetsteorin, var inspirerad av Ernst Machs filosofiska idéer:

https://en.wikipedia.org/wiki/Mach%27s_principle

Einstein lyckades dock inte inkorporera Machs idéer i sin teori. T.ex. tillåter den allmänna relativitetsteorin roterande universa vilket strider mot Machs princip. Julian Barbour och medarbetare har sedemera utvecklat en gravitationsteori som de kallar Shape Dynamics och som följer Machs princip:

https://en.wikipedia.org/wiki/Shape_dynamics

Den allmänna relativitetsteorin kan ses som en lokal approximation till denna teori.


Det skulle väl föra för långt att också diskutera Big Bang och mörk materia i den här tråden. Det jag kan inflika är att jag tycker att tyskarnas namn på Big Bang är häftigare: Urknall.

Jag tyyker att det verkar logiskt att det finns massa universum. Om du ser vårt universum som en byggsten, sån kanske det finns en miljard byggstenar som samverkar. En högra dimension finns nog också. Utan ego och bara med frid. Himlen kallas det för.

Men allt ovan är bara idéer. Tankeexperiment. Vekligheten är det som finns utanför våran idévärld, det som är fysiskt och som fysiken och naturvetenskapen sysslar med, eller i alla fall borde göra.
Idévärden är inte verklig och kan inte vara den "riktiga" verkligheten. Det är bara en subjektiv åsikt som motsägs av allt vi vet och en omdefinition av ordet verkligheten(postmodernt grepp). Matematiska strukturer kan inte existera i verkligheten, bara i våra huvuden. En matematiskt modell av en triangel, är inte en verklig fysisk triangel, det säger sig självt. Man kan göra en matematisk modell av verkligheten eller en låtsasvärld. Men ingen av modellerna är verkliga, bara fysiska objekt i verkligheten kan vara verkliga.

Många av dessa idéer kräver dessutom en skapare av den pseudoverklighet som man förordar och så är vi på ryggen av ett oändligt antal sköldpaddor. Den enda teoretiska modellen av universums uppkomst som inte kräver en skapare, är faktiskt att världen har uppstått naturligt, på något sätt. Orsak och verkan.

Förr såg man de här idéerna som vad det var. Tankeexperiment. Idag framför man de som sanningar. Postmodernismens "Du har din sanning och jag har min!". Istället för att säga, "Så här kan det vara!", säger man "Så här är det!". Skillnaden mellan naturvetenskap och ufologi suddas ut.

Sen kan vi diskutera matematiken. Att man kan bevisa att den stämmer, betyder inte att den är verklig. För då måste man förklara vad roten ur -1, i, kan representera i verkligheten.

Du har missuppfattat det. Postmodernismen handlar inte om att man kan ha sin egen syn på verkligheten. Då skulle den fysiska verkligheten kunna existera. Den menar att alla har sin egen verklighet. Antalet verkligheter är oändliga. Bilden av verkligheten, har blivit verkligheten själv. En förskjutning av ordens betydelse och ett steg bort från naturvetenskapen.

En åsikt du själv verkar ha, då du menar att idévälden är den riktiga verkligheten. Men idévärlden kan bara existera i våra huvuden, inte i verkligheten, då den inte är verklig. Det vore som om världen i Oz, faktiskt skulle vara verklig, bara för vi kan föreställa oss den. Man måste skilja på existera och verkligt, det är inte alltid samma sak.

Det spelar ingen roll. Relativitetsteorin baseras på verkligheten, även om den är skapad i det du kallar idévälden. Det är därför man kan visa att den stämmer, men inte teorierna om olika multiuniversum. Och enligt mig, kommer man förmodligen aldrig kunna göra det.

Min avsikt med dem var inte att diskutera deras eventuella korrekthet, bara min åsikt att de har betydligt större möjlighet att leda någonstans, då de är baserade på faktiska observationer av verkligheten.
.

Jag tror att alla fysiska händelseförlopp som är inom fysikens naturlagar händer i något universum, utifrån flervärldstolkningen.

Till Ludwig Boltzmanns försvar tog han sitt liv årtionden innan tankeexperimentet med hjärnor uppkallade efter honom först väcktes, de senare för att påvisa absurditeten i Boltzmanns idé om ett periodiskt universum.

Absurt eller inte så fortsätter Boltzmanns periodiska universum att gäcka därför att hans resonemang tycks logiskt intakta. Bland annat Leonard Susskind påpekar att något i de rådande modellerna måste vara fel för att vi inte skall leva i ett sådant universum. (Argument som att universum skulle expandera osv håller inte vid en djupare granskning.)

OK. Min poäng var dock att Boltzmannhjärnan tror att den strövar omkring i skogen och lyssnar till fåglarna, men i själva verket hänger den ensam i ett tomt och kallt universum. "Verkligheten" är en illusion.


Kanske är den logiska konklusionen att vi bör ta Boltzmann på allvar?