Är verkligen hushållens skulder för höga?

Nye finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen har ojat sig över att hushållens skulder är för höga.

Det föranledde prof Lars EO Svensson att skriva ett inlägg.
https://ekonomistas.se/2021/02/08/ar-verkligen-hushallens-skulder-for-hoga/

Här har han analyserat igenom frågan och ser inte riktigt grunden för ojandet.
Har har tittat på ett antal relationer och åskådliggjort i grafer.

Bild 1 visar kvot mellan Skuld och disponibel inkomst. Dvs den tid det tar att amortera bort skulden.
Och den visar också räntekvot. Dvs hur stor andel av disponibel inkomst räntan är.

Räntekvoten har sjunkit. Vi är under 3% av disponibel inkomst. Hur man än vrider och vänder på det är inte det ett problem.

Bild 2 går lite längre tillbaka i tiden.
Där kan man se att räntekvoten var mycket högre under 80-talet men skuldkvoten steg iaf.
Högre ränta hindrar inte folk från att låna.
Och tvärtom, låg ränta leder INTE till att folk lånar mer.

Bild 3 visar tillgångar i relation till disponibel inkomst.
Och i botten på diagrammet skuld i relation till disponibel inkomst. Den är närmast flat i jämförelse.
Vi har helt enkelt blivit mycket rikare.

Bild 4 visar med blå kurva i botten skuld i relation till tillgångar.
Och här kan man se att skuldsättningen minskat genom åren. "Belåningsgraden" minskar. Skulderna är nu ca 19% av tillgångarna.

I den här grafen ser vi också genomsnittlig belåningsgrad för bostäder. Grön kurva.
Någon kan ju begrunda hur folk belånade bostäderna under andra halvan av 80-talet.
Jag kommer ihåg det där. Folk som köpte villa då berättade att dom fick låna 105% av köpeskillingen om dom ville. Det handlade då om relativt nyexade från teknisk högskola och liknande. Räntan var hög då men avdragsrätten för ränta var hög. Det var 12-14% av disponibel inkomst som gick till ränta.

Så frågeställningen som skall diskuteras är om hushållens skulder är för höga.

Tanken är en mer matematiskt orienterad diskussion. Men de som känner kan väl skriva hur det känns då. Så kan vi ignorera de kommentarerna i den seriösa diskussionen.

Så skuldkvot är ett mått på hur mycket skulder, huvudsakligen i form av bolån, du har i förhållande till din årsinkomst.

Skuldkvoten minskar när penningvärdet minskar (inflation) och när du amorterar skulden.

För 20 år sedan var skuldkvoten ca hälften, under 100%.

Skillnaden mot ökad skuldkvot är att du kunde till slut äga din bostad.

Med en årslön på 600 000 kr tar det 10 år att amortera 6 000 000 kr exkl. ränta.

Säg att du arbetar hel ditt liv, 40 åt och amorterar 120 000kr per år (10 000kr månad) så tar det 50 år att köpa loss ett hus på 6 000 000 kr.

De flesta av oss amorterar inte ens hälften av detta.

Men om mm ser det som hyra så är det inga problem, så vi kan bli skuldsatta mer än 100% och äga inget och lämna inget efter oss när vi dör.

Funkar så länge du inte söker en mening med din existens annat än att vara en slav åt andra

Det är den genomsnittlige svensken duktig på.

Du vet inte vad du snackar om.

Högre räntor leder till att banker lånar ut mindre och eftersom svensken inte är ett dugg likvid och måste låna till 85% av bostaden så kommer det påverka.

Hushållens skulder är för höga och det behövs inte ens debatteras när vi har näst högst privatbelåning i världen.
Det är inte hälsosamt och det är inte bra.
De enda som gynnas av det är banker och staten medan du förblir en slav.

Man kan inte använda totala tillgångar på det sättet. Mycket av tillgångarna finns hos de riktigt rika. Skall de betala huslånen för mindre bemedlade när de inte klarar huslånen?
Värsta formen av kommunism skulle det innebära.

TYp "Det gör inget att steffe lånat 10 millioner med endast socialbidrag som inkomst för hans granne har 20 millioner på banken".

Bankerna har enormt mycket utomstående lån. Det kan räcka med en 25% nedgång så faller hela vårt banksystem precis som på 90-talet. Att Stefan Persson är rik hjälper inte bankerna.

Stockholmare och Göteborgare har med all säkerhet större lån än de klarar av med högre räntor. Folk i Fagersta är antagligen inte alls lika utsatta.

Det där gör ju att du har besvarat frågan i din rubrik.
Ett svar du ger med ett dåligt argument; Högst privatbelåning i världen

Är det ett dåligt argument?

liksom fb skapar en tråd för att lugna ner säljare och försöker pusha priserna ännu mer med frågan "är verkligen de svenska hushållens skulder för höga" när vi har näst högst privatbelåning i världen?

Testa att köpa en 2a i Stockholms innerstad så får vi se.

När mer än 35% av disponibel inkomst går åt att betala bostadsutgifter då börjar man pressa det.

Vi har UTGÅNGSPRISER som listas ÖVER boolis värdeindikator, delvis det sanna värdet på bostaden, då är vi i en ren spekulationsbubbla min vän. Vill du köpa? Visst.
Om du anser att en låda med lövtunna väggar där du blir rövknullad om du går ut efter klockan 22 är värd 7-9 miljoner, kör på!
Svenskar verkar ha glömt hur mycket man får för det utanför Sverige.
Men hyssch, säg inget, för vi vill ju inte att svenssons ska börja sälja och flytta utomlands så priserna går ner, för då krossas ju löneslavdrömmen och skatteintäkterna minskar.

Statistik besvarar enkelt frågan.
Sverige har världens 4e högsta privata låneskuld per GDP, den ökar oavbrutet, och svaret på TS är alltså Ja.

Särskilt när man jämför med staters skulder. Då har Sverige näst lägst skuld i världen efter Schweiz.

Rent matematiskt är svensken så kallat fattig och svenska staten så kallat förmögen. Tolkningen av den situationen blir de facto tung på åsikter eftersom det finns folk som anser att statens förmögenhet tillhör folket.. på något konstigt sätt som ingen lyckas förklara.

På samma sätt är hushållens skulder för höga i förhållande till hushållens (i snitt obefintliga) kontroll över sin egen ekonomi. Men de är inte nödvändigtvis för höga om "folket är staten"; staten skulle nämligen kunna parrera folkets försämrade livssituation en väldigt lång bit innan staten går i konkurs.

"Folket" betyder här den bokföringsmässiga aggregationen av en genomsnitt-banan, enligt klassisk svensk doktrin.

I den refererade artikeln är skuldkvot definierad som kvoten mellan skuld och disponibel inkomst.

I andra artiklar kan termen vara annorlunda definierad.

Skuldkvoten minskar när man amorterar, lönen stiger eller inkomstskatten minskar.

Det finns ingen koppling mellan skuldkvot och ägande.
Ägare blir man när köpeavtal undertecknas.

Nej, man blir ägare när man köper tillgången.

Du syftar nog på att bli skuldfri. Det är något helt annat. (Det lär mest bara vara giriga barn som vill driva föräldrarna till överdrivet amorterande så barnen skall kunna konsumera upp föräldrarnas inkomster, som skriker om vikten att bli skuldfri).

Giriga arvingar lär bli missnöjda över sådana tankegångar.

Kan det vara så att du fullkomligt har missförstått termen slaveri och tror att slaveri är att arbeta och försörja sig. Den som hyr en bostad och måste betala hyra är en slav i din förvirrade värld.


Hade du inget svar på frågan?

Hur vet du det?

Vad du säger här är att du inte klarar av att läsa av ett diagram. Inte ens när du får förklarat för dig var du skall titta.
Det du påstår stämmer inte med mätdata från verkligheten.

Och med det kan vi väl vara överens om att du är en sk batikhäxa. Dvs en som bara yrar om sina känslor.
Någon logik levererar du iaf inte.

Och du verkar också höra till de som inte fick gå i grundskolan. Slavbegreppet är iaf okänt för dig.

Hur då?

Låter som du är kommunist då eftersom du öht tänker ut en sådan sak.
Varför skulle någon med mer tillgångar betala löpande utgifter för andra? Hur tänker du?

I verkligheten får Steffe inte låna utan inkomst. Du befinner dig långt från den.

Nedgång av vad?

Nedgången i början på 90-talet berodde på höga räntor för näringslivet pga fast växelkurs. Det ledde till kreditförluster för banker pga företag som gick i kk. Kreditförluster för hushållen var små.

Låter mer som du menar att kontracykliska fonder borde vara större, snarare än att hushållens skulder är för stora. Iaf ser jag inga som helst resonemang kring skuldfrågan.

Varför blandar du in det då?

Har du någon mätdata och resonemang att komma med som ger stöd för det då?