Komplicerad relation till alkohol..

Ta en vit period, drick inte på ett år ifrån idag.

Sådär har jag druckit i 25 år. Går alltid all in, och skapat/hamnat i de sjukaste situationerna man kan tänka sig, gång efter gång. Har naturligtvis kostat en del stolthet och relationer.
Jättesvårt att göra nåt åt, såvida inte man vill sluta dricka helt och hållet.
Men ett tips är att bara hålla sig till bira.
Skippa vin och sprit, det spårar bara åt helvete då. Skål!

Jag brukar hålla mig till enbart öl. Och dom flesta gånger jag dricker brukar allt gå rätt ok ändå även om jag inte kan kontrollera mängden. Men någon gång ibland spårar det riktigt rejält och allt skiter sig.

Har du lärt sig kontrollera substansen något bättre nu än för 25 år sedan? Eller är vi körda?

TS har säkerligen gjort det han skriver om tiotals gånger, kanske fler. Det är något som kommer gradvis och bara blir värre och värre, och plötsligt så blir det så varje gång man dricker (blackoutar, blir ett svin, nästa steg är att man blir ett våldsamt svin som slår sönder sin tjej m.m) - då är det över. Jag har själv varit där så jag försöker inte leka jesus, dock lyckats dra mig ur det innan någon kom till skada.
Man kan vara en riktig alkis även om man inte dricker varje dag och inte får abstinens på rena dagar. TS klarar av att sluta om han gör det nu, 25 bast kroppen återhämtar sig snabbt vafan, ta vara på denna chans att bli ren. Tro mig ts, dina när och kära kommer ta avstånd från/lämna dig snart och du kommer förlora allt. Inte värt det, ta vara på ditt liv.

Benso kommer jag aldrig testa. Jag har testat nästan alla party-droger men det är inget jag riktigt fastnat för. Som tur är..

Det stämmer att jag definitivt spårat och blivit rätt kaputt många, många gånger under senaste 10 åren.

Det där med minnesluckor känner jag igen. Får betydligt enklare blackouts nu än för ett par år sedan bara. Gissar att det är ett rätt dåligt tecken?

Ja att inte kunna sluta dricka/nöja sig halvvägs som vanligt folk, och varje gång eller för ofta få blackout och härja runt är ett galet tydligt tecken på att du måste sluta dricka. Har som sagt själv varit där. Fortsätter du kommer dina blackouts bara bli mer och mer destruktiva sen förlorar du allt.

Du är 25 och kan enkelt sluta dricka, din kropp kommer bli ren snabbt. Du fixar detta.

Tänkte testa en månad from idag. Får se hur det känns.

Jag var nykter i 3 månader sommaren 2020 pga en katastrof-midsommar. För mig är det inget problem att hålla mig borta från det. Förutom att det blir jävligt tråkigt att festa.

Jag är 24, snart 25 år gammal och har börjat tröttna på att jag inte kan hantera mängden alkohol jag trycker i mig när jag väl dricker. Det blir fan ofta för mycket och det händer att jag skämmer ut både mig och min flickvän.

Det går alltid rätt bra fram tills att jag börjar känna mig lite full och skön, då är det som att en knapp switchar i skallen och jag slutar inte dricka fören alkoholen är slut, eller när krogarna stänger. Jag tappar helt kontrollen.

Jag vill ju kunna dricka som en normal jävla människa, utan att behöva oroa mig över att jag ev kommer bli piss-odräglig och ligga hemma med ångest i 2 veckor efter för jag sade något olämpligt eller gjorde något sjukt.

Det har också varit rätt uppenbart att mina tidigare flickvänner inte riktigt kunnat slappna av om jag druckit i deras sällskap på middag eller fest. Jag har aldrig blivit aggressiv eller gjort någon fysiskt illa på fyllan, någonsin. Men jag har verkligen gjort bort mig och varit sjukt jobbig och kanske sårat dom på andra sätt.

Jag har också fått förklarat för mig av två olika tidigare flickvänner att jag kan bli väldigt sinnesförvirrad, obehaglig och personlighets-förändrad när jag är som absolut mest full. Vilket har gjort dom oroliga och ledsna.

Jag känner aldrig abstinens eller dylikt under t.ex vardagar, så jag vet inte om jag är en alkoholist, men jag har definitivt inte en sund relation till alkohol.

Kan man jobba på detta och bli bättre med tiden? Eller är jag körd för resten av livet? Jag kanske bara borde sluta helt.

Det är i början det är som tråkigast. Sen efter ett halvår/ett år, så är det inte längre nån big deal.
Men det är definitivt lite ansträngning att lära sig leva utan alkohol i början.

Tror du kommer fortsätta kaosa med allvarligare incidenter. Det är så klart inte omöjligt att lära sig dricka vettigt, men just det där du beskriver med stadiet som man hamnar i där man inte slutar dricka brukar inte vara så lätt att tämja.

Själv höll jag på att gå åt då jag ramlade och slocknade i ett snöfyllt dike en kall natt. Tidigare under kvällen hade jag betett mig som ett svin mot goda vänner. Då fick det vara nog.

Du bör sluta med alcohol, ett annat val är att ta 2-3 öl och sedan sluta där. För som du säger du får ingen abstinens så det är ju inget beroende....ännu....

Hur länge har du varit nykter? Glad för din skull. Fan vad det måste vara skönt att inte vakna upp med ångest varje helg.

Jävlar vad läskigt. Tur att du inte strök med. Och ja, man har ju definitivt betett sig illa mot polare. Har aldrig blivit aggressiv eller slagit någon på fyllan, men man har ju varit ett rövhål mot någon som definitivt inte förtjänat det.