Telepati?

I mina unga dagar var jag en buse, så en gång fick jag och en kompis för oss att vi ville testa att boffa bensin. Dum idé ja, det har man lärt sig på senare år och man får väl tacka för att man överlevde det. Nåväl till ämnet..

Då jag och min polare hade stått med våra påsar ett bra tag så händer massa spännande saker, en sak som var sjuk just då var att jag tänkte på en sak och när jag såg henne i ögonen så sa hon exakt samma sak som jag tänkte på, som någon sorts samhörighet. Tänkte på supermariobros 3 och hon började tralla på den, sen såg jag henne i ögonen och var plötligt störtkär i henne och jag såg att hon vart det i mig. Kanske var bensinen som spelade mig ett spratt men ett minne som etsat sig in i mitt huvud må jag säga.

Någon erfaren trippare som upplevt något liknande, inte på bensin men någon annan drog?

Edit:typos..

Bensin den nya kärleksdrogen?

Har nog aldrig kännt samma sak, men ofta när jag är bäng så brukar jag tycka att det vore lättare med telepati, för man pallar inte berätta allt man tänker.

Jodå, det är så djävulskt skrämmande bara. Ergine, båda gångerna jag har tagit den drogen har jag upplevt vad som närmast kan beskrivas som telepati.

Första gången satt jag och polaren och missförstod varandra till en punkt då vi nästan blev ovänner (kändes det som i alla fall) - jag försökte berätta för honom i lätta ord exakt vad jag kände, dela med mig av den sinnesmanifestation jag upplevde, vilket egentligen var helt onödigt eftersom han förmodligen också upplevde ett helt universum sprängas och limmas ihop igen samtidigt i någon sorts paradox som yttrade sig i färger, mönster och uppenbarelser om natur, teknologi, det förflutna, framtiden, gott och ont (ehum, nåväl). Till slut blev det så ihoptrasslat att vi inte längre behövde tala med varandra med hjälp av, tja, stämbanden. Han stirrade bara in i mina ögon så blev han uppkopplad mot mig kändes det som, tidsuppfattningen blev plötsligt helt paj - det var bara nuet och evigheten - och jag blev lite yr har jag för mig. Jag kommer inte ihåg vad han sade (han rörde i alla fall inte på munnen och han är inte en skicklig buktalare), men jag kommer ihåg vad han ville, poängen, syftet med varför han visade den här skickligheten som han på nåt sätt hade utvecklat för mig - han, eller främmande krafter från framtiden, ville att jag skulle leta reda på en pryl, min polare visste inte _vad_ det var för nåt men han hade fått order om att leta reda på den, och behövde alltså min hjälp. Efteråt visste jag först inte vad jag skulle säga, men jag lyckades absolut inte att mota bort det här med detsamma så jag frågade honom om vi verkligen fick någon "kontakt", och han visste inte, men han såg _väldigt_ mysko ut och skämtade om att "connecta", ja, det var som om han undvek att berätta att vi verkligen hade fått "kontakt". Och tro mig - jag känner honom.

Andra gången var ruset på väg ner, han låg i sin säng och jag låg i en soffa i hans etta och hade ingen som helst ögonkontakt, jag har för mig att han till och med lyssnade på musik i hopp om att bli lite tröttare. Jag låg och funderade på förra gången vi tog drogen i fråga och kunde ju då förstås inte undvika att tänka på vad jag berättade ovan. Det ena ledde till det andra och plötsligt frågade jag mig själv i mina tankar "Är han inne och rotar i mitt huvud nu mån tro?", eller tja, nåt liknande i alla fall. Precis efter sa han "Hummm", och gissa om jag blev paranoid? Jag frågade honom varför han sa det och då viftade han återigen bort det med att det "inte var av någon betydelse".

Slutsats? Tja, vi har umgåtts med varandra sedan vi var småknåddar (10 år minst) och alltså upplevt en hel del tillsammans, vi har ungefär samma intressen och tänker ofta i samma banor. Och så enkelt viftar man bort det här med telepati - det är bara ett rent igenom psykologiskt fenomen...

...eller är det?

Ni får ju givetvis tro vad ni vill, hursomhelst är psykedeliska droger mycket intressant.


EDIT: Hoppas ni förstår vad jag menar med "psykologiskt fenomen", jag menar alltså lite grovt att jag och min polare är mycket lika, och således ofta vet av vilken natur våra tankar är bara genom att analysera varandras kroppsspråk. Psykologiskt fenomen kanske är fel att säga? Nåväl, ni förstår säkerligen.

troligtvis för att ni var små barn på den tiden och supermario var väldigt inne som ni tänkte på samma sak.

precis exakt. Det har jag också kommit fram till vid alla "tellipatiska" tillfellen jag har upplevt med mina nära. Man har samma humor och letar efter samma skämt, man tänker helt enkelt lika när man är med någon man har känt länge och då kan det bli såhär lite extra magiskt när man är trippad.

Vill minnas att Burroughs avslutar "tjacket" med att ge sej ut på jakt efter yage - "den slutgiltiga kicken?", efter att ha hört om dess telepatiska egenskaper. Har inte läst "yage letters", men det borde väl utrönas närmare där. Yage = Banisteriopsis caapi / Psychotria Viridis, tror jag... Resten får ni ordna själva.