Citat:
Vet inte var du har fått 30-35 cm djupt vatten ifrån? Det verkar som att du helt missförstått det här med brandsläckning och kylning. Störst nytta och mest energi från branden tas när vattnet förångas. Att lägga en massa vatten på golvet är en dålig idé i detta avseende. Det bästa är att kyla med en fin dimma, detta gäller oavsett om man rökdyker eller har en sprinkleranläggning. Det vatten som ligger på golvet gör inte jättemycket nytta.
Hettan påstås vara så intensiv att vattnet förångas på en gång och hinner inte ta med sig så mycket värme och hinna kyla de brinnande komponenterna. Branden i ett sådant batteri bildar heller inte så mycket gaser som är brukligt vid vanlig förbränning, där gaserna tar med sig den mesta värmen. Därför är sådana termitliknande bränder så farliga, för det enda man kan göra brukar vara att stänga in hettan, med tex olika sorters sand. Förr var asbest mycket poppis, men det är ju så stora risker med att hantera asbest överhuvudtaget.
Dessa bränder i sådana exotiska material kan ge upphov till vätgas eftersom släckningsvattnet reagerar med batterimetallerna. Och då blir branden ännu värre, häftigare och hetare.
Särskilt om man häller vatten på brinnande aluminium och magnesium, så lär man ångra sig rejält för det exploderar på en gång.
Det framgår inte om när branden upptäcktes och hur stor den då var. Om fordonsdäcket var nedsläckt mm, om det fanns kameror på fordonsdäcket eller inte. Troligen var det åtminstone fem man på kommandobryggan, om det var på natten. Många av dessa fordonstransportfartyg har kameror i de flesta dolda utrymmen eftersom de är så observanta på att upptäcka fripassagerare.
Det blir nämligen sjukt stora kostnader för rederiet (fartygsägaren) om fripassagerare upptäcks ombord. Enligt reglerna ska fripassageraren sättas av i närmaste hamn, vilket kan bli en enorm kostnad för rederiet om en stor omväg måste väljas.
I regel så går man en inspektionsrunda varje dag för att titta efter tex läckor på fordonen. Man kollar också spänningen i surrningarna. Men skulle vädret vara hårt och med rejäl sjögång så är det inte så säkert att vara på däcket.
Bensin och dieselbilar har i regel bara en liten skvätt bränsle i tanken inför transporten. Alla bränsletankar ska dock trycktestas på bilfabriken för läckor.
Men detta gäller nya bilar, begagnade bilar kan det dock vara mycket värre med.
Meningen med att dränka hela bilskrället till 30-35 cm djup är ju då att allt det vattnet kan ta upp all hettan från branden. Grovt räknat alltså. Det behövs mycket vatten alltså. Som någon skriver om att batteriet är som ett tomtebloss som väger 200 kg.
Men det är som sagt var farligt för tex vätgasbildning.
Bildas det mycket vätgas/annan brännbar gas och exploderar på en gång så krossas lungorna, då hjälper inte andningsmasker.
Intressant frågeställning egentligen. Man har ju diskuterat att istället för batterier använda bränsleceller som fungerar på ett liknande sätt som ett batteri. Syrgas (luft) + metanol är ett system som kan användas. Men det är oklart om hur pass effektiva dessa blir. Bränsleceller används ju tex på satelliter och på månlandaren, men det är ju på något vis ett slutet system.
Även bränsleceller har sina (betydande) förluster och en del system kräver förvärmning plus att materialen kan vara kostsamma, typ platinametallerna.
De brukar ha en del konstigheter för sig vid höga strömuttag och effektuttag.
Cellreaktionerna blir liksom "mättade", och sedan är det tvärstopp.
Och lämpar sig bättre för rätt så låga effektuttag.
Dessa bränder i sådana exotiska material kan ge upphov till vätgas eftersom släckningsvattnet reagerar med batterimetallerna. Och då blir branden ännu värre, häftigare och hetare.
Särskilt om man häller vatten på brinnande aluminium och magnesium, så lär man ångra sig rejält för det exploderar på en gång.
Det framgår inte om när branden upptäcktes och hur stor den då var. Om fordonsdäcket var nedsläckt mm, om det fanns kameror på fordonsdäcket eller inte. Troligen var det åtminstone fem man på kommandobryggan, om det var på natten. Många av dessa fordonstransportfartyg har kameror i de flesta dolda utrymmen eftersom de är så observanta på att upptäcka fripassagerare.
Det blir nämligen sjukt stora kostnader för rederiet (fartygsägaren) om fripassagerare upptäcks ombord. Enligt reglerna ska fripassageraren sättas av i närmaste hamn, vilket kan bli en enorm kostnad för rederiet om en stor omväg måste väljas.
I regel så går man en inspektionsrunda varje dag för att titta efter tex läckor på fordonen. Man kollar också spänningen i surrningarna. Men skulle vädret vara hårt och med rejäl sjögång så är det inte så säkert att vara på däcket.
Bensin och dieselbilar har i regel bara en liten skvätt bränsle i tanken inför transporten. Alla bränsletankar ska dock trycktestas på bilfabriken för läckor.
Men detta gäller nya bilar, begagnade bilar kan det dock vara mycket värre med.
Meningen med att dränka hela bilskrället till 30-35 cm djup är ju då att allt det vattnet kan ta upp all hettan från branden. Grovt räknat alltså. Det behövs mycket vatten alltså. Som någon skriver om att batteriet är som ett tomtebloss som väger 200 kg.
Men det är som sagt var farligt för tex vätgasbildning.
Bildas det mycket vätgas/annan brännbar gas och exploderar på en gång så krossas lungorna, då hjälper inte andningsmasker.
Intressant frågeställning egentligen. Man har ju diskuterat att istället för batterier använda bränsleceller som fungerar på ett liknande sätt som ett batteri. Syrgas (luft) + metanol är ett system som kan användas. Men det är oklart om hur pass effektiva dessa blir. Bränsleceller används ju tex på satelliter och på månlandaren, men det är ju på något vis ett slutet system.
Även bränsleceller har sina (betydande) förluster och en del system kräver förvärmning plus att materialen kan vara kostsamma, typ platinametallerna.
De brukar ha en del konstigheter för sig vid höga strömuttag och effektuttag.
Cellreaktionerna blir liksom "mättade", och sedan är det tvärstopp.
Och lämpar sig bättre för rätt så låga effektuttag.