Tacky medelklassfenomen (jmf WT-tråden)

När man står inne på Coop forum och diskuterar högljudd om världens rökigaste whiskey.

När man har 3 olika Barbour jackor och 4st olika solglasögon som matchar jackorna.

Gärna med en öl i handen. Umgås i grupp.

Inte alls. Hon är definitionen av tacky medelklass som försöker uttrycka sig genom brackig "lyx"-konsumtion. Hela hon andas uppkomling och wannabe. Det blir "för mycket" och tacky. Men ändå på en svennig nivå. Tryffelpizza åt ungarna och champange till mamma. Fattas bara en husvagn klädd med bladguld..

Samma typ av människor som kör omkring i innerstan med en SUV och sedan handlar ekologisk mjölk till barnen eftersom det är viktigt att tänka på miljön.

Bitter över att du själv inte platsade i Stockholm trots dubbla universitetsexamina?

Michaela är snygg, lite halvkorkad(men vad gör det? ) och hon försöker leva ett schysst liv. Ska hon hånas för det?

Hånas och hånas, det är ju extremt smaklöst att skryta om sin lyxkonsumtion och hon passar därför in i tråden väldigt bra.
Om det sen är viktigt att vara väluppfostrad och visa god smak kan man diskutera.

Så det är en framgång i sig att bo i Stockholm? menar du?
Det gör ju diverse bänkalkisar och toalettstädare också.

PS. "Dubbla universitetsexamina"?

Slarv av mig du har bara en magisterexamen. Det finns ingen anledning att håna och se ner på Michaela, hon lever ett trevligt liv i Stockholm och uppenbart kan en del människor ej acceptera detta

Och hon har ett behov av att vråla ut "SE PÅ MIG! SE PÅ MIG! SE HUR JÄVLA BRA JAG HAR DET OCH HUR LYCKAD JAG ÄR! SEE MIG OCH BEKRÄFTA MIG!" i media.

Sådant extremt bekräftelsebehov finns alltid anledning att se ner på.

På förekommen anledning så vill jag att barnens kalas tas upp.
Jag har ingen erfarenhet hur barnkalas ser ut där ungarna bjuder över sina små kompisar och dricker läsk eller vad dom gör, men det här med tillställningar där man bjuder in vuxna - släkt och familjens vänner för att fira Caroline som fyller 3 år eller Karl som klarat den makalösa bragden att leva ända till sin 4-årsdag, det är vidrigt.
Jag har gått på några såna men har nu sen några år slutat, jag svarar inte ens på inbjudningarna för det är ju trams! Inbjudningarna skickas naturligtvis ut i god tid så man inte ska kunna komma undan.
Det är ju mest en tillställning där vuxna minglar medans den lilla begåvningen har fritt spelutrymme och man tvingas ni vet medelklasskratta åt när ungjäveln gör nåt 'roligt' eller säger nåt trams 'varför har du så stor mage, är det en bäbis där inne', och sen ska man lämna över presenter som om det vore en liten kejsare.
När jag växte upp så var det dom i den övre medelklassen som hade liknande partys där man köpte trälår med bigarråer och placerade ut och hade skor inomhus och kanske hade barnet fått en labrador på morgonen och så, men nu har den alltså på bred front nåt den tacky medelklassen och dom kan ju aldrig hålla det på en bra nivå utan det ska förutom en fräsch fruktsallad på säsongens ekofrukter 'för vi har dragit ner på sockret och Måns-Franz mår sååååå mycket bättre!' så ska det även in nån jävla trollkarl, en stor hoppborg ska baxas in på tomten och naturligtvis fiskdamm med 'gift bags'.

Hue? Var det på riktigt eller ett utdrag ur hennes roman? Hon är ju tydligen författare... Eller är det kanske iron? Ett jävla instagramflöde i textform hur som.

Så du tycker det är tacky att man firar sitt barns födelsedag med släkt och vänner? Jag kan berätta för dig att detta görs i alla samhällsklasser. Du kanske inte fick något kalas som liten och det tar sig uttryck i detta inlägg som vuxen?