Skvaller om bloggerskan Sofia Wood

Hajade också till av den storyn. Så många frågor! Kändes som jag sett bilden förut men typ på ngn mingelbild från 2004 på en heroin chic kändis, tunn och lite sjavig och så solbrillor på det. Den där naveln som tittar fram? Och är hon verkligen så smal plötsligt eller är det vinkeln, känns som det är mkt fota ovanifrån just nu? Känns bara som en så osund strävan. Och så håret, risigare och rufsigare än nånsin men caption typ ”sommarhåret please and thank you” och taggat ngn frisör så antar det är nyklippt? Många frågor som sagt.

Ok!

Tävlar hon med Bradford om vem som ser smalast ut i sine Malene Birger-klänningar i sommar?

Är redan lika trött på vardagsrummet och den lilla möblerade hörnan i trädgården på hennes landställe som jag är på hennes vardagsrum i Norrköping. Varför är hon så besatt av att lägga upp bilder på samma delar av hemmet i olika vinklar?!

Ja eller hur, hon är som besatt. Jag funderar på om det har att göra med att hon inte tycker om att blogga. Då blir det liksom enkelt att fota sitt hem igen och igen, det kräver ingen större insats. Eller så tycker hon också att hennes hem är något slags mönsterhem som vi andra ständigt ska inspireras av och beundra.

Amanda Schulman avslöja ju också att även hon hade gått ner i vikt. Så är nog en ganska så stor trend att banta o träna nu. Tiden med lite skönt kurviga och avslappnade kvinnokroppar är förbi!

Fint skrivet inlägg idag. Tänkte också på det som varit uppe i tråden om Sandra och kvinnomanualen. Hypen kring moderskapet. Idag av barnfödarproffset som aldrig är så nära sig själv som under förlossningen. Ni som fött barn, känner ni igen er? Det är en mäktig beskrivning men för mig som står utanför erfarenheten känns det som en kult. Som ett ideal.

Håller med så mycket! Också nyfiken på andras erfarenheter av födande, hur vanligt denna starkt positiva upplevelse är? Har några vänner som fött barn och de beskriver i alla fall det absolut inte så här..

Med första barnet, inte så mycket, men kan känna igen mig med min tredje förlossning som var en mäktig upplevelse. Men har inte Sofia själv nämt i podden att hon älskar när barnmorskorna tycker att hon är duktig, vilket enligt henne innebär att föda snabbt utan någon smärtlindring.

Verkligen inte. Det var en fin upplevelse i efterhand. Där och då rädd för att kissa på mig/bajsa ner mig, snedtrippad på lustgas och tvångstankar att bebis skulle dö, EDA som aldrig tog osv. Men så fort ungen kom ut var allt glömt så det är konstigt och cool upplevelse. Men inte den värmen under den aktiva förlossningen, svor mest och var sur 😅

I sitt senaste inlägg använder Sofia återigen ett krångligt språk. Och hon får återigen kommentarer om detta, någon skriver bl.a att hon skriver så att det ska låta avancerat men att hon utrycker sig luddigt. Sofia skriver då ett tämligen defensivt, anklagande svar. Undrar varför hon inte istället kan rannsaka sig själv lite och se att hennes skrivande har stora brister, dels vad det gäller ständiga slarvfel men också konstiga ordval och märkliga meningsbyggnader.

Jag undrar också varför Sofia inte satsar helt på matlagningen. Samma med Frida Lund. Istället för att göra reklam för locktång och hudvårdsprodukter.

Verkligen, tycker det inlägget säger så mycket. Budskapet står ju alla vettiga människor förstås bakom till 100 procent eftersom det handlar om kvinnors rätt att själva bestämma om de ska göra abort eller inte och rätten att älska vem man vill.

Därför kände jag mig fånig som reagerade på det tillgjorda språket när jag läste men allvarligt, ett inlägg som syftar till att peppa och uppmana bloggläsare, dvs vanligt folk med olika utbildningsnivå, till kamp och så använda ord som ”visitationszon” och ”indexering”. Upplever att hon istället skapar en distans till läsaren, antingen för att man helt enkelt inte förstår eller för att man retar sig på de helt malplacerade begreppen i en blogg på Elle, eller både och! Bara känner att hon kört copy-paste från ngn av de engelskspråkiga nyhetspoddarna hon gärna råkar ha i bakgrunden när hon lagar mat. Enbart kontraproduktivt och så fåfängt.

Från inlägget på bloggen: ”Vi vet att människors lika värde är en av våra mest aktuella frågor politiskt även i Sverige, men tro inte att du kan skjuta bort det som något teoretiskt bara för att du inte bor i en föreslagen visitationszon. Indexeringen av människors rättigheter är ett frö som sås på en plats och sedan sprider sig genom hela samhället, genom allt vi förutsätter som självklarheter.”