Friidrottssäsongen 2022

Varje gång nya aktiva kommer med i topp och talang så tänker jag - hur är det möjligt att de redan inte är med i topp och talang.

Kommer du göra en svensk topp 10 lista för 2022? Alltid uppskattat

Kan jag göra, den hade jag glömt!

Känner samma, men SOK förnekar sig aldrig.

Apropå SOK gick dom idag ut med en kraftig uppmaning till politiken att öka anslagen för olympisk idrott om man vill ha framgångar i framtiden.

Sverige ligger långt efter andra välutvecklade länder och skandinaviska grannarna när det gäller statlig satsning, så visst ligger det något i det. Men jag tror inte folkviljan är så stor att förändra den saken, och det är i grunden ganska sunt att externa sponsorer finansierar SOK också. Fast då får man också köpa att det inte finns oändligt med resurser och att hårda prioriteringar ibland måste göras. Ännu verkar det räcka för att hålla god nivå, men det blir nog svårt att växla upp om andra länder satsar mer.

Här kommer en topp-10 på årets svenskar till sist. Bara utomhus beaktas som vanligt. En säsong som lovade mycket men inte levererade på alla fronter, fast där flera yngre har börjat flytta fram positionerna.

2017:

2018:

2019:

2020:
2021:
1. Armand Duplantis, stavhopp (oförändrad placering)
Fortsatt överlägsen på alla listor. Åtta bästa resultaten i världen. EM- och VM-guld. Världsrekord. Rankingetta alla grenar inkluderade och utsedd till världens bästa friidrottare. Kommentarer överflödiga.

2. Perseus Karlström, gång (Ny)
Gångarna är nu med i friidrottsförbundet och då ska jag inte vara småaktig och lämna honom utanför längre. Dubbla VM-brons. EM-Silver. Guld på lag-VM. Högst rankade gångaren i världen.

3. Daniel Ståhl, diskus (-1)
Daniels sämsta säsong på väldigt många år, en del på eget grepp - en del på hårdare konkurrens. Medaljlös säsong. Likväl toppade han världsårsbästalistan i sin gren vilket bara Mondo gör i övrigt.

4. Thobias Montler, längdhopp (oförändrad)
Ett EM-silver står sig väldigt bra i årets svenska konkurrens, en av bara tre stycken som tog internationell medalj. Resultatmässigt däremot en säsong som aldrig riktigt lyfte.

5. Simon Pettersson, diskus (-2)
Snöplig EM-fyra och VM-femma. Slog Ståhl på SM och hade riktigt bra toppar i resultaten, inte superjämn för en gångs skull. Tredje längsta kastet i världen.

6. Khaddi Sagnia, längdhopp (oförändrad)
Ännu en resultatmässigt stark säsong av Khaddi. Vann en DL-tävling och var tvåa i finalen. Rankar som fyra i världen. Fick faktiskt till det på VM men konkurrensen var för hög för medalj.

7. Andreas Almgren, 5000m (Ny)
Slog det 46 år gamla svenska rekordet på 5000m så det bara sjöng om det. EM-fyra. Äntligen lossnar det för den evigt skadeförföljde.

8. Fanny Roos, kula (-3)
En relativt tuff säsong för Fanny som räddades av ett svenskt rekord. Likafullt VM-finalist och EM-fyra vilket står sig bra på listan.

9. Carl Bengtström, 400mh (Ny)
Bästa VM-svensk i en löpgren med sin tiondeplats. Fick nog inte ut allt i kroppen i år, men var väldigt stabil på bra tider och etablerade sig på DL-nivå.

10. Grete Ahlberg och Axelina Johansson, slägga och kula (Nya)
Tycker deras säsonger är så lika att dom är omöjliga att skiljas åt. Båda gick till EM- och VM-final och gjorde fina pers. Ganska perfekta säsonger sett till var dom befinner sig i karriären.

Strax utanför: Andreas Kramer, Marcus Nilsson, Ragnar Carlsson.

Vettig lista och jag har egentligen inga invändningar. De sex första platserna känns ganska givna. Vad resten av listan beträffar hänger på hur man värderar olika insatser mot varandra. Kramer och Nilsson var bättre än Ahlberg och Johansson på EM, men sämre på VM, så de (eller någon av dem) kunde lika gärna hamnat på tio-listan. Hugget som stucket, så din värdering är lika god som någon annans.

Den lista som så småningom görs av friidrott.se tar även med inomhussäsongen och det gör nog att Bengtström med sitt IVM-brons går upp någon placering. Annars inga större förändringar annat än att Karlström lär saknas.

Jämför man mot europeiskt motstånd, så blev Ahlberg och Johansson fjärde bästa européer på VM, medan Kramer och Nilsson tog varsina fjärdeplatser på EM. Så toppresultaten är väl likvärdiga mellan dessa fyra.

Vettigt dock att resultaten på VM rankas högre än de på EM.

Konsekvensen av ditt resonemang blir väl då att ett EM-guld är mindre värt än exempelvis en sjundeplats i VM, om det är så att de sex första är från länder utanför Europa? Tveksamt, enligt mitt tycke.
Men som jag skrev tidigare. Rankingen efter de sex första har att göra med hur man värderar olika prestationer mot varandra och där är det inget märkligt att man kan komma fram till olika resultat. Någon objektiv sanning finns givetvis inte. Själv skulle jag nog, om än marginellt, hålla Ahlberg före Johansson tack vare segern i finnkampen, som Johansson avstod ifrån.

En medalj är en medalj. Här diskuterar vi fyra idrottare som inte har vunnit några medaljer och då tycker jag att det är en rimlig jämförelse.

Om man vill veta mer om de unga hammarbyfriidrottarna Ellen Forssell och Matilda Borg så har Hammarby på sin sajt lagt upp julhälsningar från dessa två där de skriver om hur deras 2022 var. Kul att läsa och få lite mer kött på benen, namnmässigt och en del av resultat är ju annars bekanta. Alla Hammarbys elitaktiva (SM-aktuella) har för övrigt en egen sida på Hammarbys sajt. Hammarby är nog den klubb i Sverige som har bäst hemsida, brukar ju också ha ganska gedigna införsnack och analyser efter de stora tävlingarna.

Majken Söderlund(-07) gjorde 9.32 idag i en mixad klubbtävling på 3000m.

Går in på juniorernas topp-10 lista där dom allra flesta i övrigt var 18-19 år när dom gjorde sina tider.

Utelistan har ingen slagit sig in på sedan -98. 9.22 eller bättre i sommar som gäller då.