Citat:
Hela kolonialpolisen var ett skämt, försvarsindustripolitiken med materialförsörjningen ännu mer så under samma period.Som andra har nämnt så var förändringarna små*, t.ex. en längre kolv för att minska tendensen till att soldaterna fick bakkanten av lådan i kindbenet av rekylen, att man gjorde det räfflade urtaget på slutstycket m.m.
Precis som i fallet med AI PM / L96 som via svensk input blev Psg 90 och AI AW / L118 så blev en del av de svenska ändringarna senare standard på alla HK G3, från och med HK G3A5.
Danmark köpte t.ex. HK G3A5, medan Norge valde att göras egna ändringar på HK G3A5. Dels den 2cm längre kolven som Sverige hade infört men som Västtyskland och HK inte standardiserade och dels ett antal egna ändringar.
(*) Man borde för övrigt ha ändrat på mer. F.f.a. en helt ny högre och kortare kolv (likt Spuhrkolven, men icketelskoperande), nya sikten (högre och det bakre siktet flyttat längre fram) och en helt ny avtryckargrupp. Som jag har förstått det så är dock en delförklaring till G3:an dåliga trycke, en konsekvens av att vapnets mekanism inte bara regleras av låsrullarna, som tvingar bak mekanismen mycket snabbare än slutstyckshuvudet, utan även av att hanen och avtryckarfjädern under de först millimetrarna initialt bidrar till att bromsa mekanismen, vilket då ställer i övrigt ofördelaktiga krav på avtryckarmekanismen.
Vilket var vad helikopterpersonalen i FM själva verkar ha förordat, eftersom prestanda i praktiken var identisk med NH90 och eftersom HH-60 var en väl beprövad maskin.
Den enda skillnaden i prestanda var ur minnet att NH90 kunde bära mera soldater, men det spelade bara roll om man skulle ha en luftburen bataljon. Just detta hade vi på pappret, men samtidigt så var en luftburen bataljon bara en fantasikonstruktion om vi inte hade >>100st NH90 (tillräckligt för att vi realistiskt skulle kunna avvara tillräckligt med helikoptrar plus reserver, för att flyga in och lyfta ut en luftburen bataljon i en vända), attackhelikoptrar, drönare, raketartilleri, tillräckligt med jaktflyg för att garantera lokalt luftherravälde och SEAD-kapacitet till Gripen.
Precis som i fallet med AI PM / L96 som via svensk input blev Psg 90 och AI AW / L118 så blev en del av de svenska ändringarna senare standard på alla HK G3, från och med HK G3A5.
Danmark köpte t.ex. HK G3A5, medan Norge valde att göras egna ändringar på HK G3A5. Dels den 2cm längre kolven som Sverige hade infört men som Västtyskland och HK inte standardiserade och dels ett antal egna ändringar.
(*) Man borde för övrigt ha ändrat på mer. F.f.a. en helt ny högre och kortare kolv (likt Spuhrkolven, men icketelskoperande), nya sikten (högre och det bakre siktet flyttat längre fram) och en helt ny avtryckargrupp. Som jag har förstått det så är dock en delförklaring till G3:an dåliga trycke, en konsekvens av att vapnets mekanism inte bara regleras av låsrullarna, som tvingar bak mekanismen mycket snabbare än slutstyckshuvudet, utan även av att hanen och avtryckarfjädern under de först millimetrarna initialt bidrar till att bromsa mekanismen, vilket då ställer i övrigt ofördelaktiga krav på avtryckarmekanismen.
Vilket var vad helikopterpersonalen i FM själva verkar ha förordat, eftersom prestanda i praktiken var identisk med NH90 och eftersom HH-60 var en väl beprövad maskin.
Den enda skillnaden i prestanda var ur minnet att NH90 kunde bära mera soldater, men det spelade bara roll om man skulle ha en luftburen bataljon. Just detta hade vi på pappret, men samtidigt så var en luftburen bataljon bara en fantasikonstruktion om vi inte hade >>100st NH90 (tillräckligt för att vi realistiskt skulle kunna avvara tillräckligt med helikoptrar plus reserver, för att flyga in och lyfta ut en luftburen bataljon i en vända), attackhelikoptrar, drönare, raketartilleri, tillräckligt med jaktflyg för att garantera lokalt luftherravälde och SEAD-kapacitet till Gripen.
Det enda som hände var att allt blev dyrare, mer försenat eller aldrig levererades samt att jobb försvann.