Citat:
Inom NATO är det så att de länder som själva har kärnvapen (USA, England, Frankrike) har de på alla möjliga plattformar (SLBMs, ICBMs, flygbomber, etc), men det är inget man "delar ut" till andra NATO-länder. Dessa vapen finns alltså i respektive länder (eller på fartyg som tillhör länderna). Men inom NATO har man också ett program för delning av kärnvapen, att bäras t.ex. av medlemsländernas flyg. Dessa är väl i regel B61-bomber. Långt ifrån alla länder inom NATO är med och "delar på" bomber. Det är väl främst Belgien och Tyskland och iaf de bomber i Tyskland (om de ens är där fortfarande) är tänkta att bäras på tyska plan.Hela idén att NATO skulle på något vis "placera ut kärnvapenmissiler" mot rysk gräns är befängd, eftersom det inte ger några som helst militära "fördelar". Hela idén med feta robotar med feta bomber/stridsspetsar är att man kan operera från mycket stora avstånd och NATO har aldrig placerat ut kärnvapen nära rysk gräns.
Kärnvapen i form av bomber är tänkta att, även om det fortfarande är kärnvapen, så är de vapen som kräver en aktiv, medveten och i realtid kontrollerad process. Dvs, det ska inte vara något som är redo att avfyras av misstag mot ett mål som tidigare är bestämt. Det är mindre provokativt, ger mindre risk för misstag, men uppfyller fortfarande huvudsyftet att verka avskräckande. De behöver hämtas ur förråden, hängas på flygplan, och flygas med ett specifikt uppdrag, osv. Man kan naturligtvis stoppa in dem i robotar också och skicka i väg, men det kräver också förberedelser, infrastruktur och planlagt, medvetet agerande.
Det finns en poäng i att vara lite low tech och att saker ska vara omständigt. NATOs kärnvapen är inga förstaslagsvapen och NATO har ingen stollig doktrin om "de-eskalering med kärnvapen".