Jag har aldrig sett mig själv som någon med ångestproblematik. Har aldrig fått akuta ångestpåslag som gjort att det känts svårt att andas, fått mig att hyperventilera, hjärtat bultar hårt osv på ett obehagligt sätt, sådant som vissa kallar för ”riktig ångest”. Jag har däremot haft STORA problem med Derealisation och trötthet. Jag har ett tag gått på en medicin som hjälp mig otroligt mycket med det. I några dagar nu har jag tyvärr känt stark oro och stress, som jag känner igen sedan tidigare. Tankarna är många och livet känns kaosartat och ibland ohanterligt. Detta upplevde jag ofta innan jag började med medicinen. Nu känner jag mig otroligt orkeslös, utmattad. Obenägen att utföra vardagliga sysslor. Ett tillstånd som jag också känner igen väl. Är det en typ av ångest trots allt, den ständiga oroskänslan som leder till sådan extrem trötthet? Jag har tänkt att det är någon form av utmattning. Men det får man ju vanligtvis av att ha haft mycket för sig, vilket jag inte kan säga att jag har. Så kan det vara ångest? Det känns konstigt att enkel oro skulle göra någon såhär inkapabel till att orka leva ett vanligt liv, och så att verkligheten känns som en dröm och att man känns helt bortdomnad. Med så stark derealisation så att det ibland känns som att jag ska tuppa av.
Medicinen jag tar brukar hjälpa folk med ångestproblematik, och uppenbarligen mig med Derealisation. Kommer den från någon form av ångest trots allt? Mvh förvirrad själ
Medicinen jag tar brukar hjälpa folk med ångestproblematik, och uppenbarligen mig med Derealisation. Kommer den från någon form av ångest trots allt? Mvh förvirrad själ