Uppdatering:
En del ord i det egendomliga textprovet är förvisso riktiga finska ord. Till exempel
Reiska (med versal) är ett vanligt mansnamn, ofta en familjär form av
Reino
maja betyder
hydda, koja, stuga
rapa betyder
ävja, gyttja, sörja, slask
roiskuu - tredje person singularis av
roiskua, som betyder
stänka, skvätta (Exempelvis
Rapa roiskuu renkaista - Slasket skvätter om däcken)
rajan - ackusativ l. genitiv av
raja,
gräns
niksiksi - translativ av
niksi , som betyder ungefär
knep, tips, konst, praktiskt råd
ronkki - tredje person singularis imperfekt av verbet
ronkkia, som kunde översättas med
kratsa, gräva, mixtra med
väsky -
väska (folkspråkligt)
lipsua -
slinta, halka, avvika från, ta snedsteg
sönkkää - tredje person singularis presens av
sönkätä, som betyder
sluddra, svamla
pulloo - partitiv (talspråk) av
pullo -
flaska
kanttini - det finska ordet
kantti är det svenska
kant, som vanligen används i betydelsen
synvinkel, åsikt, vidkommande, del (
Minun kantiltani se on okei - För min del är det okej) eller
mod, dristighet, djärvhet, kurage att säga l. göra något (
Minulla ei ole kanttia kertoa totuus - Jag vågar inte säga sanningen). Ändelsen
-ni är possessivsuffix, och motsvarar alltså pronomenet
min.
Där finns också ord som mycket liknar riktiga finska dito, men är underligt stavade.
humalla påminner om
humala, som är namnet på växten
humle, men framför allt betyder
berusning (
Hän on humalassa - Hon / han är berusad)
kanttini kunde tänkas vara
kanttiini, som betyder
kantin
haistua ser lite ut som
haistaa,
lukta på, snusa på
laskia kunde vara
laskea, som kan betyda bland annat
räkna eller
gå l. röra sig nedåt (
Laskea portaita - gå ner för trappan, laskea mäkeä - bedriva utförsåkning)
Och så vidare. Men något sammanhang är det omöjligt att upptäcka i texten.
Nej, min tro vara att TS (eller personen som tillhandahållit uppgiften) bara skämta aprillo, fast det nu vara november.