Vilka hade egentligen den bästa uppväxten(objektivt)? 60,70,80,90 eller 00-talister?

Tror du missuppfattat hur agan avskaffades, eller hur saker generellt förändras i ett samhälle. Det är inte så att politiker får för sig att stifta en lag och sedan följer folket lydigt efter utan det är kulturen, eller folket, som ändras och sedan följer lagen. Folk tröttnar på massinvandring och sedan börjar politikerna minska invandringen, inte tvärtom. Folk tröttnar på gängkriminalitet och sedan ändras lagarna, inte tvärtom.

Aga var inte socialt accepterat eller något som förekom i alla svenska hem när den förbjöds, tvärtom.

Vad gäller ämnet så måste man ställa upp objektiva kriterier om man ska kunna besvara frågan objektivt. Vilka gick ut skolan med godkända betyg, vilka presterade bäst på nationella och internationella prov, vilka hade lägst psykisk ohälsa, vilka hade lägst ungdomsarbetslöshet och liknande. Min helt subjektiva gissning är att graderingen blir kronologisk. Dvs först 60 sedan 70, 80, 90 och sist 00. Men alla har det bättre än dagens 13-åriga könsdysforiker som är bänkgranne med Mohammed 42 (13 på pappret).

Jag hann fråga min farmor innan hon dog 93 år gammal och född på 1910-talet, vilket årtionde hon upplevde som bästa tiden att leva i. Och hon svarade utan att tveka 50 och 60-talet, detta säger även mina föräldrar.

En generation utan förortshjältar ..

Att vara barn under 90 och början av 2000 talet var fan magiskt ! Pokemon, nintendo 64, början av internet, kojjor och inlines, skateboard, bra musik, bra film, MEN trots modernisering hann man med att se det "gamla" asså de sista från 1900 talet så som äldre människor och den "vibben", det har dagens unga helt missat.

90 talisterna är dock deprimerade i hög grad, svåra att anställa enligt företagare i släkten (säger upp sig, sjukskriver sig eller slutar höra av sig inom en vecka) och många är fortfarande 16 i huvudet trots att de är 30 idag.

https://sverigesradio.se/artikel/7161231

Håller med om detta på många sätt. Vi växte upp i en tid där skärmtid var ytterst begränsad, då gemene familj inte hade tillgång till internet. När man var liten var man ute och byggde kojor, cyklade eller dylikt. Inga smartphones och den första telefonen skaffade man på högstadiet (första telefonen jag köpte själv var en Nokia 3310). Samtidigt fick vi följa med utvecklingen från T9 ordlista till autokorrekt, från 3310 till Android. Något som också gör 80-talister och tidiga 90-talister väldigt digitaliserade och kunniga inom teknik. Det är annat än vad man kan säga om dagens tonåringar som är fullständigt urusla på det. När jag jobbat inom skola är det kanske 1 på 20 som faktiskt kan hantera en dator på annat än fullkomlig nybörjarnivå.

Tilliten var fortfarande hög mellan människor och jag kan inte minnas att jag någonsin låste min cykel under 90-talet. Det var knappt att man låste ytterdörren hemma. Något som är otänkbart idag.

Samtidigt var det fantastiska barnprogram! Det var innan hjärndöda idiotprogram började bli standard. Istället hade man t ex Batman the Animated series, Darkwing Duck och annat. Disney-klubben var fantastiskt. Även på filmduken var slutet av 90-talet och början av 2000-talet fantastiskt. För att inte nämna musiken! ZTV och MTV (som då faktiskt var en musikkanal) var ofta igång och realityserier var extremt ovanligt. Dumhet, bimbo-beteende och allmän intellektuell dekadens var inget man romantiserade och belönade i TV-rutan. Sensationsjournalistik sågs i regel i riktiga blaskor och politisk agenda dominerade inte nyhetsflödet på samma sätt som idag. För att inte nämna att vi besparades från sociala medier, som är ett jävla skit.

Skolan var också lugnare (i alla fall för mig). Min skolgång var på ett personligt plan tuff, men det råder ingen tvekan om att det var lugnare då än nu. Mer respekt för lärare, framför allt.

Farsan spelade i garageband på 60-talet. Dom släppte ingen musik, spelade risigt som fan.
Trots det kunde dom turnera runt hela norden och ner till Tyskland med skrikande brudar överallt.
Hänga med Hollies och Hep Stars, fanns hur många sådana band som helst!

Kunna få bostad för kaffepengar centralt är något dagens ungdomar skulle mörda för oavsett det bara fanns utedass.
Man kunde som tonåring utan erfarenhet bara hoppa på ett fartyg och resa jorden runt med jobb.
Komma hem och fixa kneg utan problem, sen starta familj.

Obegripligt att någon kan tycka att Sverige är bättre sen dess

Som född i mitten av 70-talet har man verkligen dragit vinstlotten vad gäller uppväxt.
Att vara barn under hela 80-talet var underbart, spännande och fritt.
Föräldrarna hade inga problem med att låta sina barn leka utan tillsyn från 5-6 års ålder.
Jag minns att man som sju-åttaåring kunde ströva flera kilometer från hemmet och man kom inte hem förrän man blev hungrig. Det fanns ingen PK-kultur så att leka krig eller cowboy och indian med knallpulverpistoler i högsta hugg var absolut inget uppseendeväckande.
Betedde sig någon dumt åt så kunde man ändå räkna med att någon vuxen ingrep.
Och för att inte tala om leksakerna. Jag säger bara He-man, star wars, rollspel, VIC64, NES, Amiga500 för att nämna några av klassikerna. Spontanidrottandet var också stort.
För att inte tala om filmerna... ET, Goonies, Willow för att nämna några

Helt klart 70-talister. Bra tajming i livet. Möjlighet att köpa en stor bostad till ett rimligt pris, inga blattar överallt, gott om jobb. Ingen press på att man ska vara på ett speciellt sätt. Ljus framtid som barn att se framemot.

Inte en jävla massa regler som idag. Barn fick vara barn och det var ingen jävla tävling sinsemellan.

De som föds ska nu visst vara rediga enligt folk jag känner som jobbar med kids. Föräldrarna till barnen är inte söndercurlade och kan ge barnen en utskällning men även mycket kärlek och tid.

Har väl blivit sämre för varje decennium ett bra tag, bäst var det väl för 40-50-talisterna, iaf sett till ett helt liv, född efter andra världskriget. Ingen svält och skit, lugn och rolig barndom med stora barnkullar och fortfarande mycket folk på landsbygden. Man hade råd att skaffa moppe när man var 15, snygga bilar man kunde cruisa runt med och ragga brudar vid korvkiosken. Folkparkerna hade fortfarande en höjdpunkt med stora inhemska artisterna. Beatles och den bästa musiken. Inte så utbrett med könssjukdomar och HIV fanns inte ens ännu. Låg arbetslöshet och bostadsbristen byggdes bort för en tid. Många reformer med längre semestrar och föräldraledighet, men många hade ändå råd att vara hemma med barn.

Simpsons handlar ändå om två syskon som är åtta och tio år gamla och många har sett på Simpsons som barn snarare är det för alla åldrar. Sedan om de där disneyserierna kom i USA i slutet av 80-talet började de gå först 91 i Sverige när Disneydags kom. Gummibjörnarna gick däremot tidigare men det gick inte så mycket.