Trött på hur min kompis beter sig

Jag har en relationsfundering angående en vänskap som jag har med en killkompis sedan drygt 20 år tillbaka.

Kan bli en något lång tråd men hoppas att någon orkar både läsa och ge ett seriöst svar tillbaka.

Hur som helst så har vi känt varandra sedan lågstadiet. Alltid haft sjukt kul ihop och snackat i princip dagligen. Skulle däremot inte säga att det är en särskilt djup eller intim relation utan det är mycket yta och lättsamhet, mest från hans sida där det är mest fokus på honom själv eller det som sker däromkring.

Säger inte att han är ego eller bara ser sig själv, men sen har man olika relationer med olika personer.

Men, i alla fall. Vi snackar dagligen om allt från fotboll och musik till allmänt skitsnack. Väldigt sällan det är tyst mellan oss generellt.

När det däremot varit perioder eller ”svackor” pga saker som dykt upp, om det så varit diskussioner eller att han haft strul med jobb eller annat, så är det som att han backar, slutar höra av sig och väntar bekvämt på att jag ska skriva/ringa. Alltid samma visa.

Nu pratade vi i juli senast han och jag, sedan har det varit helt tyst. Inget tjafs eller så, utan vet att han hade mycket med sin karriär och sådant som tog tid men sen har det bara varit dött.

Jag vet att han mår bra och är på humör, då han är rätt aktiv på sociala medier. Vi ”såg” även varandra i förbifarten på stan (nickade endast på avstånd) i augusti men still tyst.

Juli var dock ett tag sedan och det är nu oktober. Man börjar bli trött, men problemet är att jag inte kan skriva till honom utan att vara bitsk eller sätta honom på plats, men man blir såklart trött att en person som honom sitter bekvämt och rullar tummarna för att andra alltid ska höra av sig, som en bekräftelsekåt 15-åring.

Frågan är ifall jag ska ta upp det? Eller bara skriva och låtsas som inget? Men stoltheten inom mig tar emot. Varför ska jag ge honom det ännu en gång? Fan känt varandra i 20 år men ändå är det en sån här grej.

I andra vuxna relationer hörs man kanske inte ens varje vecka eller sådär, vilket är rätt naturligt med allt som händer och sker i ens liv, men då han och jag alltid hörs flera gånger i veckan och ses rätt mycket också måste jag jämföra med just det.

Som sagt, lång jävla tråd men frustrationen inom mig blir påtaglig. Visst att man bara kan skita i honom och låta han komma till mig, men är helt 100% på att han tänker ”han kan väl lika gärna höra av sig” och så låter han det vara.

Ska det vara så? Känns som att han tar en för givet.

Hör inte av dig, man vet inte vad man har förens man förlorat det.

Att man nickar till varandra på avstånd säger väl allt !

Tänk relationer lite som en tennis match. Vänta och se ifall han slår bollen tillbaka genom att själv ta initiativ till kontakt. Det är lite svårt när man kanske inte har så många nära polare osv. Men man behöver komma från ett ställe av att oavsett om personen hör av sig eller inte så är mitt liv schysst ändå. Ja du märker ju om det är en tight vän eller inte ifall han slår tillbaka bollen nån gång. Men det låter ju som han är lite självupptagen som du säger. Det blir sällan tighta relationer med själviska människor tyvärr.

Man omprövar sina relationer under livets gång. Inget konstigt med det.

Ni kanske har växt ifrån varandra?

Det här är en person som anser att ”gnäll inte ifall du inte gör något åt det själv”, vilket gör att han nu tänker att jag själv hör inte av mig, så varför ska han. Stolthet. Trots 20 års vänskap.

Handlar inte om att vi växt ifrån varandra eller vips lever olika liv. Däremot blir man ju själv bara äldre och lär sig värdera och prioritera sådant som ger energi snarare än tar.

Tycker väl bara det är segt att en relation kan vara i ett sådant dödläge.

Jag vet också med enorm erfarenhet att det inte går att ge denna person feedback eller kritik då han bara slänger tillbaka eller helt stänger av och backar.

I övrigt skrev någon att en nick på stan säger det mesta. Det var i förbifarten på ett större evenemang där vi sågs på avstånd och var påväg mot olika håll.

Däremot störande nog är jag också 110% säker på att skriver man imorgon exempelvis ”Hej, läget?” så svarar han som om inget hänt. Skulle jag skriva och fråga varför han inte skrivit så kommer han bara slänga det tillbaka. Förutsägbar.

Gamla barndomsvänner kan man väl säga hej till, som att inget hade hänt?
Det är det som är det fina, som att det inte förflutit någon tid alls sedan sist.

Varför har DU inte tagit kontakt? Varför skjuter du över allt ansvar till den andre?
Om ni bara pratar ytligt, hur vet du att han verkligen mår bra?

Det handlar här om att det gått ”för lång tid”, mer än vad det brukar göra när det är tyst och då blir det en kamp om stolthet. Har redan förklarat att jag alltid är den som hör av sig, vilket gör att han inte behöver anstränga sig är fem öre. Blir väldigt högfärdigt.

Han och jag har drösvis med gemensamma vänner som träffat honom både offentligt men privat, så jag vet att inget hänt eller att han mår dåligt. Det här är bara hur han är.

Vad vill du själv MZW? Om du inte vet, gör en ärlig utvärdering av er relation. Kommer du fram till att du vill behålla den, då får du engagera dig men förvänta dig inte att din kompis ändrar sig. Kommer du fram till att den är varken till eller från eller t.o.m. är dålig för dig, strunta i det. Gå vidare.

M.a.o. försök tänka utifrån vad du själv vill och ta beslut samt agera utifrån det.

// CC

Han är ju en utav mina allra bästa vänner, så självklart är det en relation jag värdesätter högt och lägger mycket tid/energi på. Däremot är det trist att det är samma mönster gång på gång och att man alltid blir den som står där i slutänden och drar lasset oss emellan, speciellt efter 20 år.

Är han verkligen en av dina allra bästa vänner när han beter sig så? Kanske dags att försöka få lite nya vänner...? Du vet att "tid" inte alltid automatiskt är detsamma som "bra/bästa"?

Oavsett, är det så du känner är det inte mycket att göra. Du får acceptera situationen för chansen att din kompis kommer att andra sig är mycket liten. Ett alternativ är att omvärdera er relation och se det på ett litet annorlunda sätt än vad du gjort hittills. Kanske ska han bara ses som en mer flyktig kompis där ni har kontakt då och då och har kul ihop.

// CC