Kommer ens egna tankar från en själv?

Människor är ju skapade att ha vilja och tankar och när man förstår att viljan och tankarna kommer någonstans ifrån till dig så är vi ju befriade från exsitentiellt ansvar.

Detta verkar för mig var en uppenbar sanning och vara korrekt.

Eftersom man föds in i en värld och man är skapad att ha tankar och vilja.
Vilket måste betyda att dessa saker orginellt inte kommer ifrån en själv.

Tankar?

Det är hjärnan som tolkar våra erfarenheter

Men hur vet man att tankarna är sina egna när rösten i huvudet pratar med en och resonerar?

Tankarna är inte uppfunna av en själv det är det jag försöker säga.

Visst, man upplever tanker. Man "tänker" dom inte, åtminstone inte som en aktivitet.

Det enda egentliga krav vi har är att dö nån vacker dag, och det lyckas alla med felfritt. Allt annat är ansvar som man kan välja att ta på sig.

Sen så finns det lite fler saker att fundera på. Vad är det som upplever tankarna? Vilket ansvar är värt att plocka upp? Hur många dåliga ansvar har man plockat upp omedvetet? Kanske nåt sånt.

Nej det är fel. Ansvar och skuld och såna saker har alltid varit en projicering och inget som t ex växer på träd ute i skogen. Vi kan fortfarande dra fördel av den sortens projiceringar, trots att du upptäckt att dessa ting inte växer på träd eller på annat vis kan hittas i den fysiska världen.

Här finns utrymme för intressant begreppsförvirring.
Så tankar borde tillhöra det autonoma nervsystemet om de inte är viljestyrda?
Vilka aktiviteter är då viljestyrda?

Rubrik justerad.

Om viljan och tankarna kommer någonstans ifrån... --> Kommer ens egna tankar från en själv?

/Moderator

Om man är hungrig tänmker man på mat, om man fryser tänker man på kläder och om man är rädd tänker man på vart man skall bli eller var det finns nån grej att försvara sig med. Det är ju naturligt att tänka sig att dessa tankar kommer från en själv. Uppenbart till och med.


Att få det till något annat strider mot god filosofisk metod, Ockhams razor och annat.....

Punkt.

Som sagt så tror jag det har mer med identitet att göra. Identifierar man sig som tänkare så är tankarna viljestyrda. Identifierar man sig som armrörare så är det viljestyrt.

Is Ahab, Ahab? Is it I, God, or who, that lifts this arm? But if the great sun move not of himself; but is an errand-boy in heaven; nor one single star can revolve, but by some invisible power; how then can this one small heart beat; this one small brain think thoughts; unless God does that beating, does that thinking, does that living, and not I.

Carl Jung ansåg att vi i princip är helt styrda av ett kollektivt omedvetet. Den fria viljan eller "känslan" av att vi gör fria val är en illusion. För att överhuvudtaget göra ett val som kan anses vara "fritt" så måste man ha en djup självförståelse om de processer som styr oss. Jag tycker personligen att det är en väldigt intressant teori. Utifrån hans sätt att se på saken så är du inte befriad ifrån ett "existentiellt ansvar" för du har valet att försöka förstå de processer som styr dig och lyckas du göra det (vilket är väldigt svårt) så kan du uppleva en frihet.

Den fria viljan i förhållande till ansvar är ett av filosofins grundproblem. Om det är så att det inte är våra tidigare erfarenheter i livet, våra gener, vädret och andra faktorer som styr oss vad är det då? Och på vilket sätt skulle de göra oss fria?

.. ja det var så Carl Jung också tänkte

Det är dessutom ett tecken på sinnessjukdom när man tror att rösterna i huvudet kommer från någon annan.

Det är kanske lämpligast i detta fallet att reda ut varifrån den friska människans tankar kommer. Hallucinationens teori är krånglig.