Finns det rätt eller fel?

Frihet är rätt. Socialism är fel.

Just därför kommer vuxna människor överens om axiomen innan man börjar prata.


Liberalism är bland annat en teori som stipulerar vad som är rätt och vad som är fel och uttrycker sedan politik utifrån det. Men, det bygger på att man accepterar axiomet.


Mördare rättfärdigar också sin tro, vad är din poäng? Det är liksom inte uppseendeväckande att bygga sin moral på just det axiomet.

Om du nu kan bli lite mer konstruktiv, vilka axiom utgår du ifrån när du resonerar om rätt och fel?

"An axiom, postulate or assumption is a statement that is taken to be true, to serve as a premise or starting point for further reasoning and arguments. The word comes from the Greek axíōma 'that which is thought worthy or fit' or 'that which commends itself as evident.'"

Du fått det här med axiom om bakfoten. Ingen moralfilosof håller på med detta eftersom det är godtycke. Enligt ditt resonemang kan jag rättfärdiga en etisk teori som säger "allt vi bör göra i världen är att producera så mycket basilika det bara går!". Normativa teorier bygger inte på axiomer (inte på sättet du definierar dem iaf), utan rättfärdigar sig själv utifrån logik, deras applicerbarhet, förklaringsmodell osv. Metaetiska teorier i sin tur bygger i sin tur på logik, empiri, a priorikunskap etc.

Dock kan du likställa definitionen av axiom med låt oss säga a priorikunskap, om du vill, men då måste du ditcha liberalismen (vad nu det betyder?) min vän.

Kant, som du hyllar, har också ett axiom - universialitetprincipen och den är analog med rätten till sin egen kropp då den egentligen säger att inget kan vara rätt om du inte kan applicera det på alla människor utan att få motsägelse. Tex kan du inte säga att du får slå någon men ingen får slå dig.

Så, din idol är helt enkelt också godtycklig med ditt resonemang.

Åh Kant är klurig, frågan är om någon har en klockren uppfattning av hans argument? (skulle aldrig påstå att jag har det).

Han är inte min idol, men han föreslog någonting mycket intressant; nämligen att det vem som helst, du och jag, utomjordingar (som besitter liknande mentala kapacitet som oss) skulle kunna komma fram till exakt samma normativa teori som Kant - endast utifrån vårt rena förnuft! Universaliserbarhetsprincipen är inte ett godtyckligt axiom, utan är direkt härledd utifrån vårt förnuft. Dessutom tillhör universaliserbarhetsprincipen Kants pliktetik, vilket i sin tur kommer från (är härledd från) hans sinnelagsetik (den goda viljan).. så nej, det är inget axiom det heller.

Ditt argument hade varit bättre om du påstått att axiomet var "den goda viljan" eller vårt rena förnuft, även om jag fortfarande inte hållit med dig.

Den goda viljan behöver komma efter ett axiom då ordet "god" kräver någon definiton, så nej, du har fel.

Rena förnuftet är heller inget exiom utan något som gör att vi överhuvudtaget är föremål för moralisk applikation, dvs en grundförutsättning för resonemanget.

Oavsett vad är universialitetsprincipen något man behöver acceptera, axiomiellt, annars faller hela den kantiska moralen.

Jag kan tex enkelt förkasta den och säga att min moral utgår enbart från mig själv då jag ser alla andra som upplevelser vilket betyder att jag kan mörda dig lika enkelt som jag kan sluta tänka på en person.

Det existerar mig veterligen ingen moralisk filosofi (utan motsägelser) som inte bygger på minst ett exiom.

I vilket fall ger det mig absolut ingenting att diskutera med dig och det för inte topic framåt. Jag står fast vid min ursprungliga post - att rätt och fel beror på vilket/vilka axiom man accepterar.

Kantiska moralen? Menar du fyrkantig? Haha, förlåt, kunde inte hålla mig. Du menar kantianism såklart.

Hmm, du verkar ha blandat ihop här vad som kommer först. Först kommer den goda viljan, utifrån den kan vi härleda universaliserbarhetsprincipen, alltså är det inte ett godtyckligt "axiom" som Kant bara föreslår, utan han anser den nödvändig utifrån den goda viljan (sinnelagsetiken). Så på det sättet är det väl ett "axiom", men inte i bemärkelsen av att vi väljer den, utan den är nödvändig. Förstår du lite min poäng??
Vet inte riktigt vad du menar att moralen endast skulle utgå enbart från dig själv? Men antar att du menar någon form av etisk subjektivism? Eller? Visst kan du säga det, men lycka till att argumentera för det. Det krävs liksom argument för normativa teorier.. Edit: eller metatiska teorier som detta är hehe.