Adhd aldrig tillfredsställd

När jag når mina mål eller liknande (typ fått ett nytt jobb jag velat ha, fått körkort, blivit klar med en utbildning) så blir jag glad i en kort stund. Kanske upp till en timme. Sen blir jag tom på känslor och känner ”jaha nu då”. Så strävar jag alltid efter nya utmaningar istället för att va nöjd med det jag åstadkommit eller satsa på det nya jobbet jag strävat efter.
Blir ofta omotiverad och tänker som sagt ”vad ska jag göra härnäst då”. Och kan inte satsa fullt ut på det jag innan velat göra. Nu har jag bytt jobb 4 gånger på 14 månader och så kan jag inte hålla på för kommer inte få nya jobb när man ser att jag byter jobb ständigt

Nog inte en ADHD-grej utan mänsklig natur, att aldrig bli nöjd. Hedonic treadmill.

https://en.wikipedia.org/wiki/Hedonic_treadmill

Aha är bara jag som är extra klagig då😂 visste inte att alla kände så

Det är mänskligt att aldrig bli nöjd.
ADHD innebär att man behöver ännu mer men det är ingen big deal.

Hmm för mig är det en big deal att aldrig bli nöjd! I mindre doser förstår jag för ha driv, men inget jag trivs med. Men kanske är vekare än andra 🤷🏼‍♀️

Hur länge har du haft din diagnos?
Äter du nån medicin?

Jag är 29, fick diagnos när jag va 21. Har testat concerta men gilla ej. Elvanse funkade okej men som med tjack behövs den höjas och slutade fungera som i början så nu tar jag ”bara” sertralin vilket jag tagit sen 19 cirka.

Hur lång tid tog det för elvansen att tappa sina goda effekter?

Har upplevt samma sak och upplever även att jag aldrig är speciellt nöjd. Konstant stimulans krävs och det orkar jag inte hålla uppe utan substanser/medicin.
Är lika gammal som dig också, fick dock diagnos i tonåren.

Ps.
Till allmänheten: Alerta alerta, KNULLA CONCERTA!!!

Jo, det är absolut en ADHD-grej. Vanliga människor känner så klart också så, men människor med ADHD har det extra svårt med just det du beskriver. Mitt tips är väldigt tråkigt och du har garanterat hört det förut. Fundera på vad du verkligen vill, sätt tydliga mål, dela upp dom i mindre del-mål, gör upp scheman, ställ klockor o.s.v. Det finns nog tyvärr inga genvägar och har man en funktionsnedsättning så är det extra svårt. Det du känner är inte ovanligt och det finns garanterat andra i din närhet som känner lika dant, om du hittar någon son du kan prata med så kanske det känns lite lättare.

Stort tack för ett fint och konkret svar!!