Citat:
Ursprungligen postat av
Newtimes2020
Typiskt att det ska vara så krånglig gammal svenska. Vad menas egentligen? Jag förstår det som att han äger inte annat däröver.
Alltså, han får upphovsskydd på sin transkribrering. Texten tillhör honom. Han kan trycka böcker med den och ge ut. Som det sägs i första stycket
4 § Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket.
Eller? Låter skumt iofs
Tänk så här:
Du frågade om du kan göra en bok av en föreläsning du hört.
Svaret är att det kan du, men
om du inte gör något eget av boken du skriver (du kan redigera talet/föreläsningen, utvidga den, förbättra dispositionen, städa bort eventuella felaktigheter och mer allmänt göra den "bättre", mer lättfattlig, bättre formulerad etc etc) så får du inte
egen upphovsrätt.
Poängen är att din vidareutveckling måste ha tillräcklig verkshöjd för att du skall få upphovsrätt till din förbättrade återgivning.
Bara då kickar andra stycket in, och föreläsningen/talet och din bok förvandlas till två skilda verk, där du har hel och fri upphovsrätt till boken du skrivit.
Det här innebär att den som samlar fakta till en faktabok, eller åsikter till en debattbok kan göra detta fritt, utan att bromsas av att någon tomtenisse dyker upp och säger något i stil med "detta får du inte skriva, för det sa jag på ett blogginlägg förra året" eller "det där har jag lagt ut som föreläsningsmaterial ht 2011 på kursen i immaterialrätt".
Verkshöjd!
