Om ni hade kunnat skicka pengar till er yngre jag, när hade ni behövt det som mest?

Om ni hade kunnat skicka av era nuvarande pengar till er yngre jag, när hade ni behövt det som mest?
När & Hur mycket? Varför?
Nu tänker jag inte i investeringssyfte i första hand utan när pengarna hade behövts för stunden.

TS börjar.
Den mest betydande ändring hade varit om min 16-åriga jag hade fått 6000 kronor och kunnat ge det till mina föräldrar då. Deras värmepump gick sönder i nyköpta villan vilket ledde till att de satte igång de inbyggda elementen (olja). Detta ledde till en oväntat strömräkning på 25 tusen mitt i vintern som eskalerade till snabblån på betydliget mer som i sin tur gick till kronofogden och tvångsauktion av huset några år senare. 6000 kronor då hade räckt för reparation av värmepumpen som försäkringen vägrade betala och de hade haft ett hus istället för ett hyreslägenhet idag.

Några andra exempel:
Jag hade gärna skickat 2000kr till min 13-åriga jag så hade kunnat köpa några bra spel till min spelkonsol när jag gick i högstadiet. Föräldrarna köpte i regel bara 2 spel om året pga ekonomin. Tvåtusen spänn är inte mycket idag men hade varit nästan livsändrande då för mig.

En annan gång är när jag fick körkort. Hade bara råd till slutkörda skitbilar som aldrig klarade nästa besiktning. Hade gärna skickat 30.000kr till min dåvarande jag så att hade kunnat köpa en bättre bil från början och sluppit en massa stress och haft möjlighet att spara till bostad tidigare.

Sen hade jag gärna skickat 50 tusen sek av mina nuvarande pengar till valfri år i 18-30års åldern för att kunna säga nej till några av alla skitjobb man var tvungen att tacka ja till då.

Jag hade skickat rubbet till mitt nyfödda jag, och allt ska in på börsen.

Skulle också skickat en notis investera i bitcoin ( när det var som nyast).

Det var ju precis det TS skrev inte var ett alternativ.

Jisses.

Själv hade jag inte skickat någonting. Jag har varit fattig som en kyrkråtta i unga år, och det lärde mig en hel del om att hushålla. Så det är inget jag skulle vilja ha ogjort så att säga.
Om jag var t v u n g e n så kanske en slant till när jag gjorde militärtjänst, det var lite väl knapert minns jag.

Jag hade inte skickat en krona. Jag uppskattar att mitt yngre jag jobbade hårt och sparade pengar. Hade jag fått en stor slant kanske inte det hade blivit så

Jag önskar att jag hade tagit 100-200 KSEK från mina studenttider (ca 21 år gammal) och gett mig själv tillbaka pengarna efter studierna.

Har alltid haft ett okej sparande med jobb från ung ålder, men jag brände onödigt mycket pengar under universitet.

Det hade nog varit när jag var högskolestudent. Vissa månader hade jag verkligen 0kr kvar sista veckan innan studiebidrag trillade in. Ett par hundra varje gång då så man kunde köpa mjölk & bröd hade ju varit något

När jag var typ 13 o precis stuckit hemifrån för sista gången. En femhundring hade gjort mej till en rik man och besparat mej en del frysande och tiggande för att få ihop till ett korvbröd med ketchup på STHLM Central. Femhundra hade räddat mej i en månad eller två. Tidigt 70-tal.

När min dotter var tonåring, typ 14-19!

Speciellt runt studenttiden.

När man köpte första lägenheten.

Hade lätt skickat 100k till mig själv när jag var på äventyr i australien i unga år så hade jag inte behövt räkna varenda krona och dollar så ofta. Fördelen med att vara hemlös utan pengar några veckor gjorde dock att man jobbade hårdare och investerade smartare efteråt för att inte hamna på samma situation nånsin igen.

Men även småsummor som en femhundring några gånger om året när man gick i skolan hade verkligen lyft vardagen och satt lite guldkant på tillvaron.

Det är ju ödets ironi att när man väl har stålar så har man hunnit bli gammal. Ingen jättevits att köpa en Ferrari när man är 50, brudarna bryr sig inte och man blir inte själv så upphetsad av att köra fort längre. Men jäklar vad kul man hade kunnat haft som tjugofemåring med en Ferrari med en surfbräda på taket. Dra runt i Italien, ciao bella!

Så jag hade kanske skickat några miljoner till mitt tjugofemåriga jag med en lapp: ta ett sabbatsår. Upplev världen.