Finns det någon som är mer Alfa än Jesus?

Haha

Att fördomsfulla våldsamma krig mellan religioner är av ondo, har du helt rätt i. Dock måste jag inflika att Jesus måste vara den största människa som någonsin levat—eller någon av de lägsta. Antingen så hade han rätt i att han var Guds son eller så hade han fel och var en Don Quijote-figur som sa en massa visa saker, men levde i en ytterst psykotisk värld. I vilken han utövade mirakel till både höger och vänster, trodde att han gick på vatten, men föll egentligen endast igenom och blev räddad av hans apostlar som agerade rollen som Sancho Panza.—Eller så var han inte galen, utan visste att han inte var Guds son, men ljög om det, alltså att han var en bedragare. Därför kan han inte vara på samma nivå som Buddha, han måste antingen vara större eller lägre.

Min mästerliga kompanjon C.S. Lewis artikulerade detta oerhört väl för flera decennier sedan och jag tänker komplettera mitt egna resonemang med hans mästerliga prosa:

Jesus är Gud. Han är lätt den populäraste och kändaste personen på jorden. Ett utmärkt val att vara kristen.

Men det ändrar inte det faktum att mina genombrott och insikter säger mig att Buddha är bäst för mig. Det skapar en personlig övertygelse som låter mig leva ett större liv än innan. Vem som är alfa vet jag inte. Buddha hade en son men han vandrade samma väg som sin far och gick upp i nirvana. Vissa märkliga avarter av kristendomen säger att Jesus hade flera fruar och barn samt att hans ätt lever kvar än idag. Men min personliga relation till Jesus bygger på vördnad inför hans förmodade kyskhet. Det faktum att han var här för att fylla en funktion som inte hade med fortplantning att göra utan snarare att bringa oss hem till Ein Sof. Det är alltså det sagda ljusets skickliga och eleganta metod för att rädda oss. Att föra oss till frälsning.

Tackar, härliga att höra. Dock om du erkänner att Jesus var Gud, måste du väl också säga att Jesus står ovanför Buddha när det kommer till frågan vem som är mest Alfa? Att han är den visaste, modigaste och allmänt dygdigast av dessa två, att båda är stora, men den ena når ännu längre—eftersom han inte endast var människa utan också Gud.

Jag brukar inte hänga i religionsdelen av Flashback, men tänkte prova att kliva in där nu. Vilket är på tiden, vet inte om jag skulle kalla mig djupt religiös eller inte, men jag kan alla i fall inte komma ifrån att ta ett religiöst perspektiv på allting jag stöter på.

Av alla filosofer är nog Nietzsche min favorit, och som de flesta Nietzscheaner spenderar jag mycket tid på att förstå vad en Alfa-hanne är, vad som gör en man till en Alfa-hanne samt vilka män som har som varit allra mest Alfa. Detta är något jag klurat på i många år, och tänkte fokusera på den tredje aspekten idag, vilka som har varit allra mest Alfa. (Alfa-honor är självfallet också intressant, men inte särskilt utspritt bland oss Nietzscheaner, på grund av hans bristande förståelse av det täcka könet, dock är även det ett oerhört intressant ämne, men det får sparas till en annan dag. Nu ska det fokueras på män.)

Vad jag kommit fram till angående vem som är den största Alfa-hannen är Jesus Kristus. Det finns ett flertal olika skäl till att han plockar den platsen.

Han stod alltid uppför vad han trodde på, han böjde sig aldrig efter feghet, han flydde aldrig från sitt öde. Även fast allt det här ledde till att han blev förråd och korsfäst, så fortsatte han att vara Alfa genom hela processen.

Han var enormt ödmjuk, han visste att han var Kung och behövde därför inte berätta det för folk, utan han visste att de såg det när de mötte honom.

Han lät sig aldrig fyllas av irritation, förakt, bitterhet eller andra Beta-känslor, utan han omfamnade alltid tillvaron med kärlek. När han uppstått efter korsfästelsen sökte han inte att hämnas, utan han sökte upp sina lärjeungar för att leda dem.

Kvantitativt sett är han otvivelaktigt den största ledare världen någonsin skådat:
Dagsläget 1.6 miljarder katoliker + 800 miljoner protestanter + 200 miljoner ortodoxt kristna
Han leder 2.6 miljarder människor genom deras vandring på denna planet. Ingen annan i Världshistorien har kommit i närheten av detta.


Dock klev jag inte in på Flashback, för att endast berätta vad jag tycker, utan är nyfiken på att höra era tankegångar. Har ni förslag på någon som är mer Alfa än Jesus? Anser ni kanske till och med att Jesus inte är Alfa och varför i så fall? Har jag missat någon viktig aspekt av vad det innebär att vara Alfa? Eller har ni någon helt annan synpunkt? Fritt fram att uttala er i så fall, uppskattar alltid en härlig och konstruktiv diskussion.

Och du har fel. Han slängde ut månglarna ur templet. Handgripligen.

Men mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för hit dem och hugg ner dem i min åsyn.’« Luk 19:27

Varför innebär det att han inte skulle vara Alfa? Rättrådig indignering och att vara villig att ta till våld för att rättrådigheten skall segra är ju oerhört Alfa.

Den bibelversen är avslutet på en av Jesus liknelser i Evangelierna och sista versen i den berättelsen har jag inte riktigt kunna förstå än. De tidigare verserna är lättbegripliga, de handlar om synden i att inte ta risker; att rädslan för att misslyckas är större än viljan att vinna.

Nedan har vi den liknelsen (Lukas 19:10-27):

Kanske dags att du reflekterar över dina ord. Du skrev:

Han lät sig aldrig fyllas av irritation, förakt, bitterhet eller andra Beta-känslor, utan han omfamnade alltid tillvaron med kärlek. När han uppstått efter korsfästelsen sökte han inte att hämnas, utan han sökte upp sina lärjeungar för att leda dem.

Din uppfattning och beskrivning av Jesus är helt fel och naiv. Förstår du inte vad det innebär när han säger hugg ner mina fiender? Jag säger samma sak.

Jag har lite svårt att förstå hur min uppfattning av Jesus är naiv och framför allt hur den är helt fel? Skulle du kunna hjälpa mig att se det? Skulle du kunna peka ut några ställen där han inte agerar utav kärlek?

Versen som du tar upp är inte riktigt korrekt att se som att Jesus deklarerar krig mot de som inte tror på honom. Utan det är en liknelse (den heter liknelsen om de 10 punden) och en på flera punkter svårtolkad sådan. Dock är det så att vad den sista versen handlar om är mer vad som händer med dem som vänder sig från det högsta Goda; de blir nerhuggna, de blir fyllda av förtvivlan, förakt, hat—de har endast ilska i deras hjärta. Det handlar inte om en krigsförklaring mot otroende, utan är en beskrivning om vad som händer om man vänder sig mot det högsta goda; då kommer man plågas och bli sönderbränd.

Du behöver inte bära ditt kors på ryggen utan bara säga "Namo Amitabha" så når du paradiset direkt efter din livscykel här på jorden har löpt ut. Finns enligt mig inget mer underbart och löftesrikt.
https://m.youtube.com/watch?v=FtJlcSTmhQA

Du skriver ju själv att han aldrig lät sig fyllas av irritation etc, medan han kastade ut månglarna ur templet i vrede. Hört talas om Guds vrede? Gud hatar också syndare. Skulle han annars hota de med straff? Vers 29 är en krigsförklaring, men du vill inte tro det för att det visar en helt annan bild av Jesus än du målar upp. Mao du följer inte i Jesus fotspår och bär ditt kors. Och erkänner dina synder.