Vuxen man gråter över döende ökenråtta

Tråkigt att ert huddjur dött.

I övrigt vill jag gratulera dig till att ha kontakt med dina känslor.

Många andra män har inte det. De borde vara avundsjuka på dig.

Jag tycker det är normalt oavsett vilket djur det handlar om. Gnagare kan ha väldigt stora personligheter, och har ofta väldigt mycket tillgivenhet i sig. Tycker det är märkligt att folk gör skillnad på tex en hund och en råtta, då de utöver livslängden är relativt lika varandra.

Du verkar vara annorlunda som tror empati är samma sak som att en vuxen man skall böla över en råtta ?

Du kanske aldrig träffat empatiska män utan bara Vänsterextrema snöflingor ?

Javisst handlar sorgen om mig själv, jag är är ledsen för att jag inte kommer få umgås med just den här ökenråttan något mer. Att den lilla livskraftiga personligheten plötsligt lämnat mig. Varför är sorgen överdriven?

Förstår inte riktigt vad du menar med andra meningen. Du menar helt enkelt att jag sörjer förlusten av mitt husdjur, sorgen kommer inte av den tragiska situationen att ha små pigga djur i bur?
Har som sagt blandade känslor över att ha djur i bur. Bland annat mitt dåliga samvete gjorde att jag tog ut ökenråttorna varje kväll, umgicks, byggde labyrinter åt dem samt studerade deras beteende. Vilket var berikande för mig, och även för min familj. Och jag tror att det var stimulerande för ökenråttorna. Dock fick jag för mig att Siri spanade ut genom fönstret efter en ökenråtta av hankön, som förstås inte fanns där. Ökenråttorna var ett harmoniskt systerpar, de sa ofta själva till när de ville tillbaka till buren/hemmet.

I sin naturliga levnadsmiljö är livet hårt för en ökenråtta, medellivslängden är där endast 6 mån, 2-4 år i fångenskap. De kan också gå hårt åt varandra i det vilda, när de har ont om mat till exempel.

"Vita mannen kolonialism" förstår jag inte riktigt? Känner mig mer som en bonde/småbrukare. Kan vara gott och berikande med djurhållning, både för människa och djur, anser jag. Måste djurhållning betyda att det endast är för människans egen vinnings skull?
Älskar annars att beskåda vilda djur. Skulle aldrig skaffa katt då de dräper och skrämmer bort smådjur.

Du verkar vara annorlunda som tror empati är samma sak som att en vuxen man skall böla över en råtta ?

Du kanske aldrig träffat empatiska män utan bara Vänsterextrema snöflingor ?

Du redogör för att ha hållit ett djur i fångenskap för ditt eget nöjes skull, och sedan är du ledsen när du inte kan fortsätta att detta övergrepp mot djuret. Att då dra sig undan för att gråta över detta framstår som överdrivet, ja nästan som en mänskligt emotionell störning. Du verkar annars redig i ditt skrivande, språk men just att du inte kan balansera djurets död utan din gråtreaktion signalerar som en diagnostiserbar störning hos dig.

Om du berövar djurets dess möjlighet att leva sitt liv på sin arts villkor så är det ett övergrepp på djuret i fråga. Precis som den vite mannens kolonialistiska beteende var, men då riktad mot medmänniskor som förtingligades, precis som du berövade din ökenråttas möjlighet till sitt liv och förtingligade den för att passa för dina behov.

Finns nog inget folk som älskar djur mer än svenskarna.

Min mor har som en liten tös stått och samlat upp blodet när de tog kalvarna av daga. Du är en vekling, helt enkelt.

Du redogör för att ha hållit ett djur i fångenskap för ditt eget nöjes skull, och sedan är du ledsen när du inte kan fortsätta att detta övergrepp mot djuret. Att då dra sig undan för att gråta över detta framstår som överdrivet, ja nästan som en mänskligt emotionell störning. Du verkar annars redig i ditt skrivande, språk men just att du inte kan balansera djurets död utan din gråtreaktion signalerar som en diagnostiserbar störning hos dig.

Om du berövar djurets dess möjlighet att leva sitt liv på sin arts villkor så är det ett övergrepp på djuret i fråga. Precis som den vite mannens kolonialistiska beteende var, men då riktad mot medmänniskor som förtingligades, precis som du berövade din ökenråttas möjlighet till sitt liv och förtingligade den för att passa för dina behov.

Tycker att du har en fyrkantig världsbild som du gärna vill tillämpa här. Tjatar om den vita mannens kolonialistiska beteende. Liknelsen mellan sviniga och grymma erövrare, vilka för övrigt funnits i alla färger, och människor som håller mycket av sina husdjur? Känns långsökt, lite korkat nästan.

Du nedvärderar relationer mellan människa och djur. Ett nöje skulle jag inte kalla det, det är ett stort åtagande att ta hand om ett litet djur. Vi är oense om att det är lika med ett övergrepp att hålla djur i fångenskap. Du idealiserar även den mongoliska ökenråttans liv när den lever "på sin arts villkor".

Bara att födas som människa innebär en stor belastning för naturen, i en antropocentrisk (eller teknocentrisk) värld. Vad gör du förutom att moralisera på flashback?

Jag förespråkar inte vare sig det ena eller andra. Eller moraliserar. Bara konstaterar.

Om det är bra eller dåligt överlåter jag åt andra att avgöra, t.ex får du gärna göra det men själv tycker jag det är lite ointressant aspekt av den filosofiska frågan som den här tråden inleddes med. TS ville ha möjliga förklaringar till sin gråtreaktion och jag gjorde det här inspelet för att ge en möjlig förklaring till TS överraskande överreaktion. Jag gör inte anspråk på att det är sant det jag skriver. Bara rimligt och möjligt för att förklara TS reaktion, som han själv alltså beskrev att han överraskades över.

Relationen mellan djur och människa är i TS exempel inte jämbördig men jag nedvärderar inte den. Konstaterar bara att djuret (ökenråttan i detta fall) hålls i fångenskap (fakta), kan inte utöva sitt naturliga och artspecifika beteende (fakta) och underkastas i varje levande ögonblick sin ägares behov (fakta). Att ägaren blir jätteledsen när djuret dör är förstås inte konstigt eftersom ägaren helt betingat djuret efter sina känslor och blir ledsen över att inte kunna utöva den relationen med det tränade djuret.

Så förmodligen gråter ägaren över att inte kunna dominera djuret längre och få bekräftelse av det med ett intränat beteendet. Ägaren är viktigare än djuret. Men det här är inget att moralisera över utan bara en möjlig förklaring om vad som händer när man håller ett djur i fångenskap, och djuret dör.