Citat:
Ursprungligen postat av
Rosa Luxemburg
Tack! Hålls Mhallamis ihop av en hierarkisk struktur och intern samhällsordning i modern tid eller är de att likställa med etnisk grupp som ”vilken som helst” som delar språk, kultur och någon ”ursprunglig” geografisk punkt? Det jag menar kan exemplifieras med romer: polska romer är fortfarande väldigt lojala sin ”kung” och lyder under dennes dekret och avgöranden, medan rumänska romer har mest gjort sig av med den typen av cementerande sammanhållande maktfaktor och endast håller ihop pga kulturella intressen
Mhallamis är egentligen ett mycket intressant antropologiskt fenomen och din jämförelse med zigenare och hur dessa har hållit samman och undgått assimilering genom århundradena är mycket träffande.
När islam gjorde sina egna erövringar under de första kaliferna så valdes mhallamistammen, som bodde på arabiska halvön, ut för att bosätta sig i det som idag är turkiska Kurdistan för att hålla koll på de befolkningsgrupper som bodde i ett område som erövrats från Bysans.
Mhallami integrerades inte med lokalbefolkningen eftersom de var där för att hålla dem under kontroll. När sedan osmanerna tog över kontrollen och deras militära tjänster inte längre behövdes så hade de ändå sin starka sammanhållning kvar. Denna har de behållit sedan dess.
Som en ursprungligen militär "kast" har de inte hållit på så mycket med jordbruk, utan organisationen flyttades över till handel och företagande, medan det var kurderna i området runt Mardin som var bönder. Mhallamis kände sig "finare" än kurderna och assimilerades inte.
Klanstrukturen har de bibehållit. Den är som en stat i staten och reglerar allt. Allt som inte är klan betraktas som något "främmande". Man kan handla med någon som inte är medlem eller utföra tjänster, men det betraktas inte som något moraliskt klandervärt att till exempel stjäla från någon utanför klanen eller våldta en utomstående kvinna. Detta kan orsaka praktiska bekymmer men är inget moraliskt problem.
En särskild ställning utgör relationer till andra mhallamiklaner. Den vilar på maktbalans och ständiga markeringar av ömsesidig respekt. När detta bryter samman (som i Lund) så blir det problem, som kan lösas genom att en neutral klan träder in som medlare.
Organisationen är hierarkisk och vilar på ett råd av ålderman. Ledaren är inte nödvändigtvis den som är rikast eller starkast, utan visast och bäst på att agera "domare" vid tvister.