Pension som. 65 eller 67?

I min släkt har knappt hälften inte ens hunnit ta ut första pensionsutbetalning, så jag lägger INTE alla ägg i den korgen.... Visst pensionssparar jag lite grann, men livet levs nu, inte om 20 år...

Jag menar vad som står i orange kuvertet, där står det 69 år och 11 mån

Det är inte värt att jobba dom sista åren med tanke på hur lite extra det blir. Kommer själv gå senast vid 62 år eller tidigare. Är inte värt att jobba åren som är kvar. Självklart ska man även ha ekonomisk möjlighet också.

Ja det förstår jag att du valde.. Njut och ha det bara gott.. Du skriver min pensionen pengamässigt ok… på ett ungefär hur stor pension har du .. så man kan planera …

du gör av med mycket mindre pengar vid pension.....det viktigaste är att ha så lite skulder som möjligt samt energisnålt boende.

Väldigt individuellt hur mycket pengar man gör av med. Idag vill många nyblivna pensionärer resa mer, äta ute och gå på stan och shoppa.

Själv så tycker jag att pensionsåldern borde höjas till 75-80, och att man inte ska kunna gå en endaste dag tidigare. Skulle man gå tidigare än 75 så ska man inte få en endaste krona. Sparar man privat så ska man inte få pension i från staten.
Sverige ska inte försörja folk som inte arbetar.

Så mycket förlorar du på tidig pension är felaktig påstående
https://www.aftonbladet.se/minekonom...ta-tusenlappar
Du får samma summa under väntad livstid 81 år, under 16år vid 65år eller 14år vid 67år.

Offentligt anställd född 1967 Pensionen beräknad till 20 900 kronor/65år 24 000 kronor/67år
12*20900*16= 4 012 800kr
12*24000*14= 4 032 000kr
Om du dör tidigare än 81år har du tjänat att gå tidigare
Om man dör vid 67år tidigare pensionär har fått 12*20900*2= 501 600kr
Den senare pensionär har fått 0kr

Jag gick hem när jag var 30år, och jag lever ett ganska tillfredsställande liv

Max pension? Om du väntar till 75 kommer du få mer pension. Väntar du till 85 får du ännu mer?

Jag hade ambitionen att kunna gå i pension vid 40 år (drivet av en släkting som gjorde det). Så blev det inte.

Vid 42 års ålder gjorde jag det dock, på sätt och vis: Sade upp mig och flyttade utomlands, men fortsatte jobba. Men vid utlandsjobbet hade jag säkerheten att om det inte funkar så klarar jag mig ändå.

Nu har det blivit en del ytterligare år, men vetskapen att jag kan lägga av när jag vill gör att jag är mer selektiv med vad jag jobbar. Och då plötsligt, när man kan välja mer fritt mellan projekt/kunder/samarbetspartners/länder, så är det ingen stor börda att jobba. Det blir väldigt mycket roligare. Så ju mindre beroende man är av inkomsten, desto roligare jobb kan man unna sig.

Och då blir det nästan ointressant att ha som självändamål att sluta jobba.