Att vara ofokuserad, glömsk och ointresse för planering, är tecken på låg IQ?

Jag har alltid undrat detta. Vissa människor är enormt slipen och är enormt fokuserad. De minns allt, de kommer ihåg ansikten, de tänker hela tiden och de planerar ständigt.

Jag har mött vissa personer som är motsatt detta.
De är glömska, de kommer inte ihåg personer. De planerar inte, utan de lever dagen som det kommer.

Är inte detta ett tecken på låg IQ?
Jag hänger bland annat med folk som jag undrar verkligen om de är blåst på riktigt.
En kompis jag hänger med pratar med någon scamer från Asien. Jag sa att "Detta är bluff" och han svarade med "Men hon ser ju bra ut?"

Jaha? Vad är det för jävla svar?

En annan vän som jag har förmågan att kunna glömma saker och säga "Ja just ja!".
En annan vän som jag har kan inte passa tider.
Om jag ber han komma till mig, så kan det ta flera timmar innan han dyker upp.

Så kan det vara så att folk som är ofokuserad, glömsk och ointresserad för planering. De lever dagen som de kommer och tänker inte mer än så. De gör sina 8 timmar på sitt kneg och sedan dricker dom fredag och lördag och sedan börjar veckan om igen på måndag. De klagar inte. Klagar dom, så uttrycker dom att dom själva förstår inte situationen.

Kan detta vara tecken på ren dumhet?
Eller vad tycker du är bra definition på låg IQ?

Låter som att du beskriver två ytterligheter på diagnosspektrat. En är en lågfungerande ADHD person och den andre en högfungerande aspie/autist.

Man märker väldigt lätt skillnad på dessa.

Har oftast inget med intelligens att göra.
Dessa drag hade Einstein. (ADHD)
Alltid glömsk, kom aldrig i tid, kunde inte fokusera om något var ointressant.

Men är det verkligen diagnoser bakom allt?
Ingen av dom har en fastställd diagnos. Men alla dom beter sig som de är så obrydda om vad som händer runt om kring dom.

Dom är sällan aktiva.

Ingen aning. Men det låter som att det är vad du beskriver.

Vad de bör ha gemensamt är att de lever lite avskilt, inte umgås med folk som andra gör, har lite udda och fokuserade intressen samt inte bryr sig om sociala koder/omgivningen som alla andra.

De facto har ”normal” iq nivå drastiskt sjunkigt i Sverige då man räknar att en viss procent av sveriges befolknings begåvning är 100%, vilken är löjligt låg nu.

Så ”normal” iq för 30 år sen är med samma mått mätt 75 idag.

Inte konstigt att man påträffar barn som inte kan bete sig, efterblivna föräldrar.
Kollegor som jobbar slarvigt och ogenomtänkt. Låg iq.
Samhället i stort och hur det bollas runt med lågiqfolk från politiskt håll, låg iq.

Man kan utgå ifrån att alla som inte har yrken med höga alademiska krav, iqtester, är där alla nästan normalbegåvade gör karriär.

Nej nej.
Dom är väldigt sociala, men intelligent är dom inte. De har lätt att kunna söka sig till likasinnade.
Impulsiva är dom också. Lätt att lura dessutom då de går på allt. Tänker med känslorna.

Bra frågeställning och jag tycker att din hypotes är plausibel.

Men då ska man komma ihåg att även låg-IQ personer kan ha någon typ av begåvning och deras egenskaper kan komma till nytta. Hög-IQ individer KAN vara moraliskt defekta.

Men allt annat lika så representerar nog de beteenden du beskriver lägre IQ.

Det som är intressant är att även om de presterar fantastiskt dåligt på att exempelvis komma i tid eller att organisera sig - så kan de upplevas som fullt normala i många andra sociala sammanhang eller i vardagslivet i exvis en familj.

Föregående talare som kan ge de olika individerna bokstavsdiagnos på distans är naturligtvis helt ute och cyklar. Bokstavsdiagnoser är dessutom enbart godtyckliga definitioner och inte verkliga egenskaper eller sjukdomar. Har man bara de specifika egenskaperna i tillräcklig mängd och i en särskild social miljö kommer man att uppfylla kriterierna på Aspberger. Byt ut uppfostran eller arbetsmiljön så kommer individen kanske på rätt sida om diagnosgränsen.

När det gäller ADD så har den diagnosen medfört att det inte existerar lathet och dumhet längre.

Märkligt hur folk kan gå på sådant skit.

/Johan

Men har du aldrig haft en kompis eller någon du känner som är social, men verkar vara bakom flöte när det handlar om kunskap?

Det kan röra sig om skolans mest populäraste tjej eller kille, eller killar som är liksom i centrum av statuscirkeln. Men vad som händer i huvudet på dom verkar vara inte många knop.

Oftast är det impulsivt beteende och naivitet samt leva Big Brother liv offentligt.
Big Brother folket måste väll vara ett gång fårskallar, trots att dom är socialt accepterad?

Kan vara, men jag känner delvis igen mig, 1.8 högskoleprov körde på matten, hög utbildning men har ett rikt inre liv och bryr mig ofta inte om sånt som andra tycker är viktigt.
Glömma kallar jag för disträ.

Ja, den mesta kunskapen behöver man inte vara högiq för att förstå, däremot motiverad och intresserad nog att förankra det.

Och där kommer man till två av intelligenser, förmåga till självinsikt och förmåga att vända perspektiv så att man motiverar sig själv till att utföra uppgiften.

Nja inte kompisar - men klasskompisar. Jag är rätt kunskapsfokuserad så jag får inte ut så mycket av de socialt orienterade typerna...

Som jag ser det så har varje individ en rad egenskaper. Egenskaperna går sedan att kvantifiera. Typ matematisk förmåga. Verbal förmåga. Analytisk förmåga. Social förmåga (vilket delvis är att dupera andra individer). Emotionell förmåga osv.

Om man har en jämn fördelning av egenskaper så har man vad som benämns en jämn begåvningprofil. Man kan ha jämn hög begåvning eller jämn låg begåvning.

Men man kan också ha en ojämn begåvningsprofil och prestera jättehögt inom vissa områden men uselt inom andra områden.

Presterar man dåligt inom vissa specifika områden kan man klassificeras med bokstavsdiagnoser.

Observera att dessa individer kan ha varit utvecklade för att fungera optimalt i ett äldre samhälle. De hade kanske passat ganska bra som drängar i det gamla bondesamhället. De hade inte blivit självmordbenägna av att står och skotta gödsel dag ut och dag in. Så just deras begåvningsprofil existerar av en anledning - och kommer att sluta att existera av samma anledning.

Den moraliska dysgenetiken är dock ett större problem än låg-IQ dysgenetiken.

/Johan