Citat:
Ursprungligen postat av
at0m3n
Jag tycker du ska läsa hur utvandrande svenskar skötte sig exemplariskt i USA.
Dom fick till och med ett pris uttdelat för dom bäst integrerade invandrare av alla.
Men visst jag förstår dig vi har ju Italienarna däremot som använde klaner i USA.
Min fråga till dig är, hur löser vi alla dessa problem?
Sitter du kanske på en lösning?
Absolut, beroende på varifrån man kommer och vilken kultur man tidigare haft så beteer man sig olika i det land man ankommer.
Även Italien var ett mycket fattigt land i början av 1900-talet, vissa folk bodde i grottor och på Sicilien fanns en hederskultur som lätt kunde mäta sig med den som existerar i mellanöstern idag.
I fattigare länder där de styrande akterseglar befolkningen och skatten bara hamnar ner i korrupta ledares fickor så är det såklart viktigare att ty sig till sin egna familj eller klan, medans mera transparenta länders befolkning har ett större förtroende till myndigheterna och samhället i sig självt.
Just i Sverige och Norge ser jag att klanmentaliteten och kriminaliteten verkar närvarande bland den somaliska befolkningen, troligtvis på grund av att landet varit en "failed state" sedan början av 1990-talet.
Lösningen på problemet? Börja med att strypa invandringen till ett minimum (asyl med mycket starka själ), tillåt hellre i större grad kvalificerade invandrare med högskoleutbildning, typ sjuksystrar från Fillipinerna borde vi med enkelhet kunna få in drivor av, och lösa vårdkrisen med. Skärp reglerna för invandrare för integrering och se till att de blir en del av samhället.
Få bort förorterna genom att bygga nytt på landsbygden och få folk dit, staten måste aktivt motarbeta urbaniseringen, som de gör i Norge.
Den sociala biten är viktig, fritidsgårdar och liknande måste tillbaka. Kritiker säger att det inte hjälper, men det kan man inte säga förrän man satsat på det. Fritidsgårdar fungerar bra här i Norge, det är ingen 100% fix men det får bort en del av buset från gatan, ungdomarna kan göra annat.
För oss som har utbildning, jobb, ärver pengar och hus från våra föräldrar, och ett svenskklingande namn, är det självklart att tro att livet är lätt att leva i Sverige.
Hade jag som svensk rest till Sydkorea eller Japan med min utbildning och språkförmåga så hade jag enbart kunnat jobba som engelskalärare eller liknande.