Hur öppnar man upp sig för sin sambo/fästmö?

Enklast och simplast?
Ta en skärmdump på exakt detta du skrivit, visa dock inte ditt inlogg, och ge det till henne.
Då om någon gång kommer du visa sårbarhet och viljan att förbättra dig i hennes ögon - att du sen inte vet hur är något annat, men det kan bara ni 2 komma överens om hur ni ska göra.

Din kvinna tjurar för att alla hennes tjejkompisar har sprungit om henne.
Hon är sist i statusloppet och det är ditt fel.
Försök prata dig ut ur det, lycka till med det.

Sätt ett barn i hennes mage så blir hon nöjd.
Ni har varit ihop i 8 år så vad är det du väntar på?
Det kommer aldrig vara rätt tid för barn. Man anpassar sig med tiden.
Tjejer måste hållas sysselsatta och ett barn är alldeles perfekt för det.

Vad väntar du på? Bär in henne till sovrummet o säg till henne att nu skall ni göra barn och så dunkar du på henne varje dag i två-tre månader så skall du se att allt blir frid o fröjd.

Du kan ju visst öppna upp dig. Det är ju precis vad du gör här! Så säg samma saker till henne som du säger här.

De där med att anförtro och prata om djupa saker med en kvinna speciellt den du är ihop med är inte så bra, hon kommer använda det emot dig nästa gång hon surnar ihop eller vill ha något eller bara ha ammunition att "slänga tillbaka" för att vinna argument.

Hon verkar rätt needy om hon ska börja grina och bråka för att du inte beter dig om en kvinna.. fall inte för det, kvinnor använder väldigt ofta tårar för att få som de vill.

Så länge du inte tillåter henne sätta klorna för djupt så kommer hon stanna kvar.. kvinnor lämnar oftast när mannen böjer sig för att "du har förändrats" "du är inte den jag blev kär i"

Hon hade bara ett temper tantrum, är du säker på att du vill spendera kommande 20 åren med henne så gör henne på smällen så blir hon nöjd ett tag.

Hur gamla är ni? Du säger att du ville vänta tills ni hade fasta jobb, har ni det?

Självfallet ska ni kunna prata djupt och allvarligt om er framtid. Skulle det hjälpa om ni planerade det lite mer? Typ ”på torsdag köper jag hem lite ost och vin och så tar vi ett parmöte” istället för att hon ser en film med dig och blir ”drabbad” om du förstår vad jag menar. Då kan ni båda se fram emot och betänka ämnet litegrann.

Se på det som att ni driver ett Par AB, ni behöver inte klä upp er eller klocka nåt, men då hinner du förbereda dina tankar och visar att du ändå tar relationen på allvar.

Med tanke på att ni har varit ihop i åtta år så antar jag att hon är runt trettio, eller hur? Hon känner den biologiska klockan ticka och sätter dig nu på prov. Hon vill ha barn här och nu och om du inte kan ställa upp med det så kommer hon att lämna dig och rusa i famnen på första bästa som vill knulla henne oskyddat. Och så blir hon ännu en ensamstående mamma med ett diagnosbarn.

Det handlar inte om behovet av djupa diskussioner utan om att hennes biologi har börjat göra dig påmind. Då reagerar kvinnor såhär.

I ditt fall är du åtta år för sent ute.
Enda sättet att ha öppenhet i förhållandet är att börja det med öppenhet.

Verkar mest som hon är i ett behov av komplimanger och lite presenter då och då för att känna sig älskad...
Djupa samtal behöver inte vara så jävla djupa för att vara djupa.

Faktumet att du har svårt för att tala om hur du känner är något "djupt".
Du är dålig på det eftersom du aldrig tidigare haft någon vana att göra så. Men som precis allt annat ju mer du övar på det ju bättre blir det.
Nästan alla män har inte för vana att öppna upp sig så känn ingen press.
Jag ex har alltid varit dålig med beröring. Det känns onaturligt att bara ens krama någon.
Men jag har övat och nu känns det mer naturligt att ex ge en kram än vad det tidigare gjort.
Man börjar med att doppa tårna.
Gör något enkelt bara. Köp blommor eller nått med en lapp som det står jag älskar dig på..
Ge någon present då och då som visar uppskattning.
Ge henne komplimanger
Säg att hon är vacker när hon är vacker.
, ex hur snygg hon är i sina nya jeans.
Berätta vad hon gör som hon är duktig på och som du tycker om. Behöver inte vara ofta, gör man det för ofta så saknar det mening till slut.
Se bara till att allt du gör är ärligt. Du känner verkligen så.
Det är egentligen inte så märkvärdigt.
En bra indikator hur du ska göra är att kolla precis hur hon är emot dig. Ofta visar vi kärlek på det sättet som vi vill ha kärlek på.


Djupa samtal innebär inte att ni ska sitta timvis med levande ljus och känna och connecta med varandras "djup" där du skrivit en dikt om som handlar om din odödliga kärlek till henne som liknar en spirituell upplevelse där era själar möts och ni blir "ett"...
Nej nej nej.. Släpp den tanken.
Allt som inte är naturligt ska du givetvis undvika så mycket du bara kan. Ska du gå utanför din comfortzone så börjar du smått med vad du är bekväm med.

Hur lyckas man ens vara ihop med någon i åtta år utan att prata om väsentligheter? Sluta tänka på det som "djupa saker". Det är bara fråga om hur du känner dig innerst inne, och hon vill veta det. Inte så jävla konstigt.

Det låter mer som att "djupa saker" betyder "svåra samtal" eller "bulle i ugnen helst igår".

Nästan ingen varesig män eller kvinnor är intresserade av djupa diskussioner men har man intressen som kan leda till en djup diskussion så sker det ofta helt av sig själv. Det är inget man kan tvinga fram utan att det blir fånigt.

Av det jag läser så handlar det mer om att hon vill att du delar dina känslor mer som en kvinna. Detta är något som, sällan är en bra idé.

Jag har en rätt feminin personlighet om man så vill och stör mig ständigt på att kvinnor pratar om hur de vill ha en emotionell kille som kan ta prata känslor. Det är lite mitt normalläge och jag har med åren lärt mig att, tja att öppna upp sig som sårbar inför sin tjej är ett snabbt sätt att bli singel.

Det här med att förändra sig för någon annan, ja alltså det fungerar i regel inte... Men man måste ändå vara lyhörd för en bra partner kan ge dig mycket användbar feedback. Här verkar det djupa samtal hon söker vara TS "ballsdeep" och en bulle i ugnen som utfall.

Det kanske har att göra med damens klocka men kan lika gärna triggats av hennes sociala umgänges nya livsstil. Det är faktiskt lätt att hamna utanför när "alla andra" har barn.

Vet bara att jag som man blir iaf påverkad av hur nästan alla nära vänner osv börjat yngla av sig. Det är en rätt enkel diskussion och någon jag och samtliga mina flickvänner haft vid något tillfälle och då har det knappast varit något som hållit 8+ år än tyvärr.

Så den diskussionen är nog vettig att ta på största allvar. Inte undvika den. Det låter som en bra idé att börja med att introducera ämnet och höra sig för med sin partner utifall att man tex ska bestämma en tidpunkt så båda kan känna sig redo.

Men presentera det mer som ett alternativ, inte den enda vägen till att diskutera "barnfrågan".


Vill varna för att ta henne eller någon på allvar när det gäller att öppna upp sig emotionellt som man. Finns nästan inget snabbare sätt att få en kvinna att förlora respekten än att förändra sig efter deras vilja (detta är ofta ett omedvetet karaktärstest, de vill nog förändra dig men lyckas de, ja då är du inte den som fick det att pirra i magen längre och, tja du kan läsa subredditen r/deadbedrooms om du vill se vad det leder till om man förlorar respekten för sin partner) eller att öppna upp sig emotionellt.
Visa sig sårbar kan vara vackert och allt det där, men av någon anledning som man kan träta om vad den är så bruksr det resultera i att känslorna och respekten mot mannen dör ut.

Men som jag tolkar det vill damen, med goda skäl, veta om det ska avlas barn innan klockan är för mycket. Hon vill nog att era ev barn inte är för många år mellan era vänners. Men det där är det hon som vet svaret på.

Jag har ytterst svrt att tro att hon vill ha en djup filosofisk diskussion eller liknande, snarare verkar hon vilja veta att hon inte slösar sin korta fertila period på någon utan att hennes ägg faktiskt befruktas...

Nej det går inte, kommer att låta fejk att börja svamla om påhittade djupa saker.
Felet ligger inte hos dig utan hon behöver jobba med sig själv då hon efter alla dessa år inte litar på det du säger.
Eller har du gett henne någon anledning till att inte tro på dig?

Vad är det för djupa saker som hon vill prata om?
Är det inte bättre att hon ställer frågor om det hon undrar över?

Min kille och jag har varit tillsammans i snart två år och vi har båda berättat om hur vi ser på framtiden och vilka mål vi har.
Sedan om någon av oss börjar tänka annorlunda så har vi lovat varandra att säga till direkt.

Antagligen så hade din sambo velat att du med jämna mellanrum hade tagit upp ämnet "skaffa barn", antar att det är hon som genom åren alltid startar samtalet om just den frågan?

Detta är skillnaden mellan män och kvinnor:
Mannen säger vad han vill och då är det så ända tills han säger något annat och saker behöver inte ältas i tid och otid.
Kvinnan vill prata om det (exempelvis barn) varje dag och få bekräftelse att det verkligen är så 100 % och på riktigt.
Helst med ord som "mina framtida barns mamma mm".

Du verkar ju vilja göra henne glad igen så gå och köp något som du vet att hon uppskattar, ett litet smycke, parfym eller blommor (OBS inte något dyrt för det är bättre att du upprepar detta då och då).
Sedan skriver du på kortet så här:
Jag är inte den bästa på att prata men jag älskar dig och du är min framtid.
Vill att vi ska gifta oss och skaffa barn.
Du och jag för alltid <3

Visst det kanske låter klyschigt men det är nog nödvändigt för att hon ska förstå hur du känner.

Önskar er lycka till och återkom gärna med en uppdatering!

Tycker inte du ska lyssna på de dysfunktionella gnällspikar som menar att du inte ska prata om dina känslor och tankar med din fästmö. Hon har väl tröttnat på att vänta på att du ska lita på henne och öppna dig.

Men sen låter det väl som att hon känner att hon inte vet var hon har dig om du aldrig öppna upp om hur du känner, och nu börjar hon bli stressad kring familjebildning etc och då blir det ett allvarligt orosmoment för henne att inte veta om du tänker investera i er eller inte. Skitsnack av skribenten ovan att män säger som det är, är annars ett vanligt scenario att mannen vagt påstår sig vilja ha barn "någon gång senare" och det slutar med att kvinnan står där barnlös och överårig när detta visade sig bara vara snack för att hålla henne nöjd så han slapp drama och ev avslut på relationen, eller att han inte själv visste vad han ville och sa vad hon ville höra.

Hon vill nog höra hur du ser på er framtid och varför. Vad som är viktigt för dig, vad du drömmer om, hur du ser på er två, er relation och familjebildning. Alltså inte bara ett vagt "Yes m'am" på allt hon säger så att du kan springa därifrån så fort som möjligt sen, utan att du uttrycker vad DU vill med er framtid och varför du vill det.

Om du nu vill ha barn med henne, och ni nu har den bostaden och jobben som ni tänkt er för det, varit ihop i åtta år, varför bakar ni inte bulle i ugnen i detta nu? Det är väl kanske det hon undrar. Om du nu VILL ha barn med henne och inte bara jamsat med i allt hon säger för att slippa prata med henne, varför har inte DU föreslagit att ni försöker bli gravida nu? Du sa ju att hon skulle vänta tills ni hade bra jobb och bostad, det har ni nu. Hon har ju väntat utifrån dina instruktioner, länge.