Är 22 och varit i ett 5-årigt förhållande, missar jag ungdomen??

Jag är 22 år och har precis firat min 5-års dag med min kille, vi blev alltså ihop när jag var 17.
På senare tid har jag märkt att jag letar efter något nytt, jag vill upptäcka saker i livet och kanske till och med andra. Men samtidigt älskar jag honom och vet att han är sån bra pojkvän och vill gärna ha honom i min framtid, så vill ju inte sumpa det helelr. Men sen undrar jag även om jag bara tror att han är ''perfekt'' för mig för att han är just den enda jag någonsin haft så jag vet ju inget mer.
Jag känner verkligen att jag missar många år av att ha kul (även fast många säger att de bara är skit ändå). Jag tror också jag skulle vilja prova på att ha en paus men känns som man blivit så bekväm så jag vågar knappt, plus att han är ltie av en cry-baby så skulle typ inte våga ta steget.

Vad säger ni? Har ni några råd? Tips? Om ni är äldre eller varit i samma sits, vad skulle ni ha gjort i denna sits? Hjälp.

Se det som ett val till att bli WhiteThrash och singelmamma, eller att vara en trogen och riktig kvinna som alla vill ha.
Det går inte att vara båda.

Ja du är ung. Livet är dock inte roligare för att du är fri och kan träffa andra. Men eftersom du tänker som du gör är det nog bättre att du gör slut. Det är inte riktigt vettigt att känna att du "slänger bort" din ungdom.

Snart kommer inläggen där du kallas slyna och ska åka "kukkarusell" (vafan är detta för sjukt uttryck- karusell??). Hursom. Skit i dem

Ja, du kan absolut missa något om du binder dig ung. dock får du kanske en grundtrygghet i relationen som kan vara livet ut?
Vad säger killen tror du? vill han kanske också ut och rumla lite? kanske kan ni ta en paus på 6 månader och se om ni fortfarande älskar varandra när tiden är slut?

Ungdomen är för många att vara miserabel och ensam, så att missa den aspekten behöver inte vara något dåligt

Men snälla rara

kasta inte bort det du har TS , gräset är inte grönare någon annanstans

jag träffade mitt senaste ex när hon va 16 år och vi va tillsammans till hon fyllde över 40

bästa förhållande jag haft

Nej jag vet, jag har också hört samma sak, att det behöver inte betyda att det är bättre för att man ''upplever'' saker. Men det känns ändå väldigt lockande att se hur det är att vara utan honom för jag har ju just ingen aning om hur det är över huvudtaget.

Jag har tagit upp det honom, men han skulle aldrig gå med på att ha öppet förhållande, så då lär det isåfall bli en paus, vilket jag har hintat om att jag förmodligen kommer vilja ha. Det jobbiga är att han är VÄLDIGT beroende av mig. Alltså han är riktigt needy och känslig kille. Jag vet ju att om jag tar upp att jag vill ha paus kommer han gråta och typ inte tycka att det finns mening med livet, vilket känns riktigt jobbigt för har så lätt att tycka synd om honom

Sant, men kan den inte också vara jävligt rolig?

Låter jobbigt. Är det månne så att du just nu mer är ihop med honom p.ga någon form av ansvarskänsla snarare än kärlek?

Tänker du så nu kommer det med all säkerhet inte vara bättre om 5år till med han.
Självklart ska du leka av sig i ungdomen om du vill det.. känner du dig inte klar med det kommer du bara bli mer och mer deprimerad tillslut.
Men som de andra säger så är inte gräset alltid grönare på andra sidan så tänk efter noga innan du gör något förhastat